Framgångssagan över för ABB

Det lilla vattendraget Ludvika ström mellan Väsman och Övre Hillen är inte mer än 800 meter långt, men fallhöjden är hela 18 meter. Elektriska Aktiebolaget Magnet byggde ett kraftverk där på licens från Asea i Västerås och med dess patenterade 3-fassystem.

Senare köpte Asea bolaget. Det var länge sedan nu, men där skapades det som alltsedan dess är kärnan för Aseas och sedermera ABB:s kunnande inom kraftöverföring. I dag arbetar 2 600 personer på ABB i Ludvika.

Affärerna har blomstrat. Med högkonjunkturen som varade från 2003 till 2007 blev efterfrågan på kraftöverföring stor från hela världen. Särskilt stort har intresset varit från Kina som har lanserat flera ambitiösa program för att lyfta sig till ett industriland.

Redan under 1990-talet lyckades ABB, Siemens och Alstom konkurrera ut eller köpa upp sina amerikanska konkurrenter GE och Westinghouse inom kraftöverföring. Alla dessa företag var dock tidigt på plats i Kina; en marknad på drygt en 1,3 miljarder människor i stort behov av kraft kan man inte tacka nej till.

Kina har varit förutseende och väl förberett när planekonomin successivt har monterats ner och landet gradvis har närmat sig marknadsekonomi. I stället för att enbart bli hela världens billighetstillverkare och köpa in high-tech utifrån var kineserna redan från början stenhårda med att de bolag som investerade i Kina också skulle starta samriskbolag där. På det sättet skulle den egna ekonomin stimuleras och Kina få tillgång till och lära sig ny teknik.

Telekom är en bransch som kineserna tidigt identifierade som strategisk och satsade på. Ericsson startade flera samriskbolag i landet. Och bolaget insåg tidigt faran med att lära upp lokala konkurrenter.

Affärsvärlden har kommit över ett intressant internt Ericssondokument som är skrivet dagarna före midsommaraftonen 2002. Det bär titeln "Huawei - the Chinese conquistador!". Då hade Huawei en omsättning på 12 miljarder kronor - en spottstyver i jämförelse med svenskarna som var nästan 18 gånger större - och hade precis börjat etablera sig internationellt. Men Ericsson hade redan fått upp ögonen för uppstickaren.

I dokumentet beskrivs Huawei som ett oetiskt företag. Inom den globala telekomindustrin var man väl medveten om att kineserna kopierade produkter från väst. Amerikanska Cisco och Lucent hade drabbats av att deras produkter var kopierade ner på komponentnivå, inklusive buggar, felstavningar och allt.

- De skickade delegationer på 50 personer till våra fabriker för vad de kallade fabriksinspektioner. Där dammsög de allt. En fälla är annars att man får ett kontrakt från ett lokalt, statligt organ. Den produkten kopieras sedan och informationen delas ut till de lokala konkurrenterna, säger en högt uppsatt person inom telekomvärlden, som har sett sitt företag omsprunget av kinesiska konkurrenter, till Affärsvärlden.

Ericssons strategiavdelning listade i dokumentet år 2002 Huaweis styrkor och svagheter samt möjliga åtgärder som Ericsson kunde använda för att möta dessa. Som framgår av faktarutan på sidan 32 har Huawei i dag i stort sett täppt till svagheterna.

Huawei har vuxit från 12 miljarder 2001 till 150 miljarder kronor förra året. Under samma period har Ericsson krympt marginellt från 211 miljarder till 208 miljarder kronor.

I sammanhanget kan man konstatera att Sverige måste vara världsbäst på att lägga krokben för sig självt. En av Huaweis allra viktigaste order historiskt var nämligen när bolaget 2004 vann en upphandling hos statliga Banverket för telenät utefter järnvägarna. Det var Huaweis första referenskontrakt utanför tillväxtmarknaderna.

En annan milstolpe som Sverige har bjudit Huawei på är Telia Soneras val av Huawei som leverantör till bolagets 4G-nät i Oslo. Ericsson kämpade och gjorde allt i sin makt för att få bort Huawei från kontraktet. Ur Ericssons perspektiv var det en enorm skada att Huawei fick sitt första kommersiella testnät att visa upp internationellt med Telia Sonera som kund, något som slår det mesta i referensväg i mobilvärlden eftersom Norden ligger i frontlinjen där.

Kontrasten är stor mot i USA:

- När vi talar med våra kunder här i USA säger de i dag att bara ni håller ungefär samma pris så får ni ordern. De vill inte få in kinesisk utrustning i sina nät. Det är bara protektionism som kan stoppa dem just nu, och det är inte amerikaner rädda för, säger en amerikan i telekombranschen till Affärsvärlden.

Så här i efterhand kan man konstatera att Kinas strategi har varit mycket konsekvent och kan sammanfattas så här: Först har lokala samriskbolag etablerats vilket ger kunskapsöverföring. På det följer en snabb försäljningsökning till bra marginaler för det utländska bolaget. Därefter etableras lokala konkurrenter som tillverkar kopior. Därefter följer internationell etablering och aggressiv priskonkurrens.

Det sista steget är marknadsdominans med en bred etablering inom standardiseringsorganen och spetssatsning på forskning inom universitet och högskolor. På det viset lyckas man successivt bygga upp en egen stark patentportfölj och lämna den tidigare kopieringstaktiken bakom sig.

Tillbaka till ABB. Bolaget har i dag elva samriskbolag inom kraftområdet i Kina. Etableringarna har dock inte skett utan interna strider. Många har sett faran med utvecklingen. Men de kinesiska delarna av ABB har varit skickliga att förhandla och flera utvecklingscenter har flyttat till Kina, det gäller till exempel ABB Robotics.

- Kineserna har länge gynnat företag som etablerar sig i Kina med attraktiv bolagsskatt. För något år sedan höjdes skatten plötsligt för företag som inte lade tillräckligt mycket forskning och utveckling i landet, berättar en centralt placerad person.

- Det blev stora konflikter internt men för ABB:s del handlade det om 100-tals miljoner dollar i besparingar om man uppfyllde kinesernas nya, hårdare villkor, så mycket mer flyttades över.

Så sent som i somras flyttade kunnandet kring 800-kilovolts-tekniken från Ludvika till ABB:s fabrik i Chongqing i Kina. 800 kilovolt utgör spjutspetsen inom kraftöverföring.

ABB särredovisar inte försäljningen för kraft i Kina och inte heller antalet vunna kontrakt. Men det går ändå att hitta tecken på hur det går för bolaget i landet. På respektive samriskbolags hemsida finns listor på passerade milstolpar. Bolagen etablerades kring 1999-2005 och sedan följde en successiv ökning av milstolparna med en topp kring 2008-2009. Från 2010 har nästan inget av bolagen något att rapportera.

Och i den senaste kvartalsrapporten angav ABB att en svagare försäljning än väntat inom kraftdivisionen var det främsta skälet till att bolagets resultat blev något svagare än väntat. Försenade projekt i Kina och Europa pekades ut som orsak.

- Den bild du målar upp av ökad kinesisk konkurrens är inte ny för oss. Vi har levt med den länge och tror att vi kommer att klara av den även framöver. Det är oerhört svårt att bygga tung kraftöverföring. Kineserna kommer starkt på 500-kilovoltstekniken men på den högre överföringen på 800 kV kan de inte konkurrera i dag, säger ABB:s Sverigechef Sten Jakobsson till Affärsvärlden.

Han menar också att nedgången i Kina delvis är tillfällig.

- När Kina startade sina stimulanspaket så bestämde sig statliga kinesiska energibolaget State Grid för att enbart gynna helägda kinesiska bolag. Det är den svackan som syns nu. Men i april lyckades vi häva detta, så att även de till hälften ägda kinesiska bolagen får offerera igen, säger Jakobsson.

Han menar att offereringen och orderingången har kommit i gång igen. Men en tendens han också pekar på är att lågkonjunkturen gör att Kinas elförbrukning inte ökar lika mycket som väntat. Därför senareläggs utbyggnaden av kraftnät på 800 kV. Detta gynnar de kinesiska bolagen eftersom dessa är starka på 500 kV.

Det största projektet som ABB och även aktiemarknaden väntar på är Jinping-projektet som ska förbinda västra och östra Kina med högspänning.

- Vi har trott att detta skulle byggas 2009 och sedan 2010, men nu verkar det som om offereringen spiller över på 2011. Vi vet i dagsläget inte när detta projekt kommer i gång, säger Jakobsson.

Samtidigt känns ett mönster från telekommarknaden igen. ABB:s kinesiska konkurrenter börjar nu ta steget ut internationellt. Precis som Huawei gjorde etablerar de sig först i Afrika och i forna öststater där man kan dra nytta av kinesiska biståndspengar.

När referenslistan växer offererar de alltmer prestigefyllda kunder. Ett något oväntat exempel är att State Grid har framfört till Brasiliens kraftmyndighet Aneel att kineserna gärna är med och bygger och finansierar Brasiliens elnätsutbyggnad från 2011.

Och även om Sten Jakobsson behåller lugnet så finns det en tydlig oro inom koncernen. Källor uppger att man har börjat dra ihop krismöten om utvecklingen i Kina.

- Det ringer någon från Ludvika varje vecka och är orolig för utvecklingen. Det märks att ordrerna minskar och det verkar vara ännu värre på ABB:s lokalbolag i Kina, säger Bo Joffer på Falukuriren. Han har följt utvecklingen för ABB i Ludvika under många år.

Och en centralt placerad person inom ABB ser också tecken i skyn.

- Det har kommit signaler att kineserna bara ska köpa från helägda kinesiska bolag framöver. Det är högst osäkert om ABB:s fabriker i Kina kommer att få några fler order. Detta strider helt mot WTO-reglerna, men det struntar man i.

Och som en tidigare chef inom ABB säger:

- De som var med och drog i gång Kinasatsningen kunde ju leverera några kvartal med fantastisk tillväxt. Men alla dessa direktörer är ju borta i dag när försäljningen viker.

Det är svårt att få ledande personer inom svensk industri att uttala sig öppet kritiskt om Kinas industripolitik.

- Skulle jag eller någon annan från ett svenskt företag uttala sig, skulle det företaget omedelbart förlora kontrakt, säger en högt uppsatt person på ett svenskt exportföretag.

Charlotte Brogren, som är generaldirektör på statliga Vinnova vars uppgift är att stödja svensk industri, talar däremot gärna om ämnet.

- Det är dags för oss i Sverige att vakna upp. Det pågår ett globalt krig om kapital och kompetens. Det finns enorma möjligheter med nya växande marknader, men vi måste sluta vara naiva och arbeta mer taktiskt, säger Charlotte Brogren som själv har ett förflutet som utvecklingschef på ABB Robotics.