Hur fick du ditt nuvarande jobb?
- Jag sökte arbete som rättssakkunnig i Justitiedepartementet efter att jag hade gått igenom domarutbildningen och började här 1994. Min nuvarande befattning blev jag tillfrågad om en kväll när dåvarande statssekreteraren ringde mig.

Vilka är dina viktigaste frågor just nu?
- Jag arbetar i en politiskt styrd organisation vilket innebär att de frågor som prioriteras av den politiska ledningen också prioriteras av mig. En av de frågor som prioriteras just nu är att ändra lagstiftningen för att åstadkomma en skärpt syn på allvarliga våldsbrott, det vill säga strängare straff för den typen av brott.

Vilket är ditt bästa arbetsredskap?
- Det viktigaste arbetsredskapet för mig är det skrivna ordet. Resultatet av mitt arbete är nästan uteslutande skriven text. En tanke måste prövas och nedtecknas innan man vet om den håller.

Vilket är ditt bästa karriärsteg hittills?
- Hittills skulle jag nog vilja säga att mitt bästa karriärsteg var när jag fick anställning i Justitiedepartementet. Det är oerhört stimulerande att arbeta här. Man får ständigt arbeta med dagsaktuella frågor och med arbetskamrater som är mycket kunniga och trevliga. Att identifiera, analysera och försöka hitta lösningar på olika frågeställningar som i någon bemärkelse kan betecknas som samhällsproblem är alltid en spännande utmaning. Jag har arbetat här i drygt femton år och skulle naturligtvis inte stannat så länge om jag inte hade trivts.

Vilket är ditt roligaste minne som yrkesverksam?
- Mina roligaste minnen som yrkesverksam är de gånger jag arbetat i en mindre grupp med större lagstiftningsprojekt, till exempel reformen av påföljdssystemet år 1999 och förverkandereglerna och sexualbrotten år 2005. På den tiden arbetade jag på straffrättsenheten. Att få arbeta med sådana projekt är mycket mödosamt och kräver stort tålamod. Men det är fantastiskt lärorikt och stimulerande. Jag tyckte att jag hade mycket roligt med mina arbetskamrater och lärde känna dem på ett sätt som kanske inte hade varit möjligt om vi inte delat på projekten.

Hur ser du på juristbranschens framtid?
- Jag tror att behovet av jurister snarast kommer att öka. Tillvaron blir i allt större utsträckning regelstyrd och reglerna blir alltmer komplexa och detaljerade. Det är inte lätt för människor utan juridisk kompetens att hitta svar på frågor om hur man ska agera. Att hitta svar och vägledning inom rättsområden som näringsrätt, skatterätt, miljörätt och upphovsrätt är inte lätt.

Är du med i något nätverk?
- Jag är med i det kvinnliga nätverket Hilda som leds av Anne Ramberg.

Vilket råd skulle du vilja ge till blivande jurister?
- Att försöka fokusera på något ämne som de är intresserade av. Jag tror inte att det är möjligt att bli en duktig jurist om man inte verkligen är intresserad av de frågeställningar som man arbetar med.

Vilket lagrum använde du senast?
- Jag har under senare tid ägnat stor möda åt bestämmelserna i 4 kap. 1 a § brottsbalken, människohandelsbrottet och 23 kap. 4 § brottsbalken, medverkansbestämmelserna.

Vad skulle du göra om du inte hade valt att jobba med juridik?
- Jag hade gärna haft en liten bokhandel där jag kunde få ge kunderna tips om vad de skulle kunna läsa.

Har du något boktips till läsarna?
- Då skulle jag rekommendera Gita Serenys bok Ohörda rop.Men nästan vilken bok som helst av henne är värd att läsa. Vill man läsa böcker utan riktig verklighetsförankring skulle jag rekommendera Cormac McCarthy. Särkilt hans gränstrilogi All the pretty horses, The crossing och Cities of the plain.