Högskoleverket skriver i sin rapport 2007:18 R att dagens juris kandidatutbildning inte räcker till för att tillgodose arbetsmarknaden med de behov som krävs – Behovet är en ny yrkesutbildning där ekonomi och juridik i stor omfattning. Bedömargruppen menar således att dagens traditionella juristutbildning saknar fördjupad kunskap i andra sakområden, främst inom det ekonomiska området.

För att tillgodose arbetsmarknaden med denna nya kunskap krävs Sverige inför en konkurrenskraftig ny juridisk yrkesexamen, riktat mot affärsjuridik. Högskoleverkets bedömargrupp skriver i samma rapport som nämnts ovan, att det inte finns utrymme inom juris kandidatutbildning för andra huvudområde än juridik. Det är alltså av stor vikt att en ny juridisk yrkesexamen inrättas där juridik och ekonomi möts i stor utsträckning. Det bör också nämnas att det inte krävs någon kurs i matematik för att vara behörig sökande till de traditionella juristprogrammen, eftersom att programmen i sig inte läser företags- eller nationalekonomi i större utsträckning. Sverige behöver alltså än en gång, en ny juridik yrkesutbildning om det affärsrättsliga området där ekonomi och juridik möts. Idag finns inte detta och det ryms inte under dagens juris kandidatutbildningar

Fördelen med en ny yrkesexamen är många. Främst för oss studenter och för näringslivet. Idag erhåller vi en affärsjuridisk masterexamen (eng. Master in Commercial and Business Law) men alla vet att en generell examen inte är i närheten lika erkänd som en yrkesexamen (speciellt inte inom den konservativa juristbranschen) och dessutom är efterfrågan kring en ny juridisk yrkesexamen stor. Det som behövs är en yrkesutbildning som den Linköpings universitet bedriver: Att skapa jurister som kan både juridik och ekonomi. Att kunna jobba över gränserna.

Många studenter som idag läser mot en juristexamen avlägger även en generell examen, i till exempel ekonomi. Detta betecknar att examenssystemet inte lever i harmoni och ytterligare ett skäl till att en ny juridisk yrkesexamen bör inrättas, och detta skyndsamt.

En lärare vid Lunds universitet uttryckte sig ordagrant och sade att: ”Vi utbildar domare”, något som juriststudenterna i Lund inte direkt levde i harmoni med. De studenter som Högskoleverket hade talat med hade uttryckligen sagt att de ville bli affärsjurister.

Vill man bli affärsjurist idag bedriver Linköpings universitet en god utbildning. Här studeras både skatterätt, finansiell ekonomi, finansiell planering och mycket annat inom det ekonomiska sakområdet. Problemet är att många av de som vill bli affärsjurister väljer en juris kandidatutbildning, som idag saknar fördjupade studier i ekonomi, eftersom att denna utbildning ger en mer erkänd examen, i form av yrkesexamen. En affärsjuristexamen, där ekonomi och juridik möts, där man förbereds att arbeta med juridiskt-ekonomiskt arbete är av stor vikt för Sverige och för att styrka vår konkurrenskraft. Se till Danmark, Frankrike och Tyskland.

Man underskattar alltså inte Linköpings universitets affärsjuridiska utbildning utan det är examensbenämningen det är fel på. Anledningen till att Linköpings universitet starkt vidhåller sin affärsjuridiska utbildning och inte följer mönstret och bildar ett traditionellt juristprogram är att det ekonomiska inslag i utbildning som idag ges försvinner – Det saknas utrymme för fördjupade studier i ekonomi. Högskoleverkets bedömargupp skriver således själva i sin rapport att det ekonomiska inslag som Linköpings universitet har går inte under taket för juris kandidatutbildningarna. En helt ny yrkesexamen med juridik och ekonomi för de som vill bli affärsjurister är behöver komma till stånd.

Vi affärsjuriststudenter saknar det erkännande vi behöver: Att erkänna oss genom en ny juridisk yrkesexamen! D

Dessutom bör det tilläggas att Danmark, Tyskland och Frankrike redan har olika juridiska yrkesutbildningar. En reaktiv yrkesutbildning (domare, åklagare och advokat) samt en proaktiv yrkesutbildning (affärsjurister samt i Frankrike även advokater)

Den danska cand.merc. jur.-utbildningen har varit betydligt mera framgångsrik än motsvarande svenska utbildningar. Det råder ingen tvekan om att det i dagens svenska arbetsliv finns behov av den slags kompetens som de alternativa juristutbildningarna ger. En generell examen på kandidat- eller magisternivå har emellertid inte samma tydliga identitet och erkännande som en juris kandidatexamen i sin egenskap av yrkesexamen.

Högskoleverkets rapport 2007:18R, sid. 74

Inför en ny juridisk yrkesexamen, nu!

Filip Henriksen och medstudenter vid Affärsjuridiska programmet, Linköpings universitet