Förra året växte de affärs­juridiska byråerna med 5 procent, visar Affärsvärldens unika bransch­genomgång. Med facit i hand kan vi konstatera att byråcheferna var rätt ute i höstas och att de prickade precis rätt i sina prognoser.

Affärsvärlden införde rankninglistan 1990 och år efter år har intäkterna ökat. I dag omsätter branschen 8,5 miljarder kronor och sysselsätter över 4 500 personer. Och branschen fortsätter alltså att växa även om det inte sker i samma snabba takt som kring millenniumskiftet.

Under de 21 år Affärsvärlden gjort rankingslistan över Sveriges största juristbyråer har intäkterna endast minskat ett år – 2009 då tillväxten  var minus 1 procent.

Branschen växer dock inte lika snabbt längre. De senaste fem åren har den årliga tillväxten varit 5 procent och senaste tio åren har tillväxten varit ensiffrig, förutom 2007 då tillväxten var 12 procent.

Juristernas riktiga glansår var kring millenniumskiftet. Mellan 1998 till 2001 var den årliga tillväxten 18 procent. Trots att branschen gått in i en lugnare fas efter de fyra rekordåren är juristerna i en konsultjämförelse unik. Affärsjurister är ett stabilt släkte och branschen har ständigt ökat intäkterna medan övriga Konsultsverige under de senaste 20 åren fått kämpa med sämre beläggning under vissa år. Ingen annan rådgivare har lyckats med  den bedriften.

Jurister är för sina uppdragsgivare inget annat än dyra konsulter med skillnaden att beroendeställningen blir mer uppenbar i tider av ekonomisk oro. Konsultbudgetar skärs lätt ner när det blåser kallt. Men innan jurister drabbas har konsultkollegorna i till exempel utbildnings-, it- och pr-branschen samt övriga rådgivare fått känna av nedskärningarna. Jurister är ett undantag eftersom få företag har tillräcklig egen kompetens att klara juridiken själva. En annan förklaring är att när till exempel transaktionsmarknaden är svag går i regel andra områden som obestånd och processer upp. 

Ett skrå med liknande situation som affärsjuristerna är revisionsbyråerna. Likt advokatbranschen ägs byråerna av personalen via delägarskap. Revision och advokatbyråer har över tid också överlägset bäst vinstmarginaler av alla konsultbranscher. Och allra bäst är advokaterna som även utklassar revisionsbyråerna.

En förskjutning som pågått senare år är att alternativ prissättning blivit vanligare. Med alternativ prismodell räknas allt in som inte är timarvodering. Trenden är ett sätt för branschen att parera för att enklare affärsjuridik blir allt svårare att ta bra betalt för och att kunderna i större utsträckning väljer att ta hand om vissa affärsjuridiska ärenden själva. Finska Fondias intåg i Sverige (se sid 34) kan också ses i bakgrund av att kunderna vill hitta billigare sätt att ta hand om rutinmässig affärsjuridik.

I och med risken att förlora volym och marginaler för enklare affärsjuridik arbetar nu byråerna med att få bättre betalt för komplicerad affärsjuridisk rådgivning. Man får ta igen det man förlorar vid gungorna via karusellerna.

Affärsvärlden har därför frågat byråerna hur läget är idag och hur det kommer se ut om tre år. Lite drygt var tionde byrå uppger att de i dag inte arbetar med alternativa prismodeller. Generellt kan man konstatera att det är de mindre byråerna som ännu inte tagit till sig den nya trenden.

Av dem som använder sig av alternativa prissättningar uppger cirka 5 procent att de får 1 till 3 procent av sina intäkter via alternativ prissättning medan en fjärdedel har 4 till 7 procent från icke timarvodering. Fyra av tio har över 8 procent från alternativa prismodeller. Var femte byrå har dock valt att inte besvara Affärsvärldens enkätfråga om prismodeller.

Trenden kommer dock att fortsätta växa, i alla fall om man ska tro byråcheferna. Var femte byrå räknar med att över 20 procent av intäkterna kommer via annat än timdebitering om tre år. En majoritet, 54 procent, menar att i alla fall över 10 procent av intäkterna då härrör från alternativ prissättning. Dock har närmare en tredjedel inte kunnat eller velat svara på frågan.

Men åter till fjolåret. 2011 var ett tudelat år. En del byråer har ökat intäkterna kraftigt medan andra tappade i volym.

Mest ökade Von Lode. Tillväxten blev 53 procent och intäkterna steg till 29 miljoner kronor. Nytt intäktsrekord och Von Lode kvalar därmed för första gången in på topp 50-listan.

Byrån bildades så sent som 2008 när tre advokater lämnade Maqs Law Firm för att starta eget. Inget ovanligt i branschen, där ett flertal jurister lämnat större byråer för att prova lyckan på egen hand. Däremot har man valt en annorlunda strategi på ett par områden. Bland annat lokaliserar sig Von Lode utanför Stockholms centrala delar, vilket är ovanligt för en stockholmsbaserad byrå. Von Lodes lokaler ligger i Liljeholmen. Avvikande är också valet att ha en icke-jurist som chef. 

Andra byråer som tagit marknadsandelar under 2011 är Maqs Law Firm, Nord & Co och Danowsky & Partners.

Att året varit tudelat visar sig vid en gruppering efter storlek. De största byråerna växer mer än de mindre specialiserade byråerna, visar Affärsvärldens kartläggning. 2010 var läget precis tvärtom. De största byråerna växte då med 5 procent medan de mindre växte betydligt mycket mer. Förvisso var de mindre byråerna pådrivna av ett par bolag med extrem tillväxt.

I fjol omsatte de tio största byråerna tillsammans närmare fem miljarder kronor och tillväxten blev 7 procent. De mindre byråerna uppvisar lägre tillväxt. Byråerna på plats 25 till 50 omsatte tillsammans lite drygt en miljard kronor, alltså mindre än Mannheimer Swartling. Tillväxten för småbyråerna var betydligt mindre, endast 3 procent.

I toppen drog Mannheimer Swartling ifrån. Byrån lämnade Sverige-tvåan Vinge allt längre bakom sig i intäktsligan. Sveriges största affärsjuridiska byrå växte med 7 procent medan Vinges intäkter endast ökade med 1 procent. Därmed ökar gapet till historiska 303 miljoner kronor.

Mannheimer Swartling sprängde miljardintäktsvallen redan 2007, något ingen annan byrå klarat av fyra år senare. I år slogs nytt intäktsrekord med 1 243 miljoner kronor, något managing partner Jan Dernestam är mycket nöjd med.

Av Sveriges 50 största affärsjurister har 15 byråer minskat sina intäkter. Endast krisåret 2009 var sämre, då hälften av topp 50-byråerna uppvisade negativ tillväxt. 

Bland de större byråerna är det Glimstedt och Linklaters som tappat. I Linklaters fall ska poängteras att bolaget har brutet räkenskapsår vilket avslutas 30 april 2011. Den amerikanskägda byrån var 2007 landets tredje största. Därefter har byrån halkat längre och längre ner i rankningen och återfinns numera utanför topp 10 på en tolfte plats. 

En byrå med rakettillväxt sedan etableringen i Stockholm i slutet av 2008 är finska Hannes Snellman. I fjol tog dock raketbränslet slut och intäkterna minskade med 3 procent. Därmed krympte bolaget för första gången sedan etableringen i Sverige. Men trots allt har byrån vuxit kraftigt sedan inmarschen i Sverige. Managing partner Richard Åkerman medger att man känt av en viss växtverk det senaste året.

Vid Sverigeetableringen berättade finska koncernchefen Johan Aalto för Affärsvärlden att han inte såg några hinder för att Stockholmskontoret skulle kunna bli lika stort som i Finland. Än så länge är dock Sverigekontoret mindre.

Richard Åkerman berättar för Affärs­världen att finnarna nog blev chockade när de såg hur snabbt det svenska kontoret växt och att man nu närmar sig finnarna.

På personalsidan räknar de flesta byråerna med att rekrytera. 7 procent uppger dock att de inte har något behov av nyrekrytering eller att de kan bli tvungna att minska personalstyrkan.

En tredjedel planerar att rekrytera en till två personer och ungefär lika många tre till fem personer. På var femte byrå är anställningsbehovet större där rekrytering av sex till tio personer planeras. Lite drygt var tionde byrå har behov av att anställa över tio personer.

Hur tror då byråcheferna att 2012 utvecklas? Flertalet byråchefer Affärsvärlden talat med har lagt en positiv budget men medger att det fortfarande är lite skakigt. Året har börjat hyggligt men byråcheferna vågar inte ta ut något i förskott. 

I Affärsvärldens enkät har fyra av tio uppgivit att tillväxten blir blygsam och hamnar någonstans kring 1 till 5 procent. Nästa lika många har lite högre förhoppningar, men räknar fortfarande med att tillväxten blir ensiffrig. Närmare åttio procent räknar alltså med en tillväxt på upp till 10 procent.

Cirka 15 procent tror att året blir bättre och prognostiserar att volymerna kan öka med över 10 procent.

Ett fåtal byråer tror att affärsvolymen blir densamma som i fjol. Däremot finns inga pessimister med utsikterna att affärerna blir färre.  

Främsta orsaken till återhållsamheten i prognoserna är oron för en fortsatt svag konjunktur. En majoritet, 51 procent av byråcheferna, har uppgivit konjunkturoron som främsta orsaken till oro. Närmare 15 procent uppger att största hotet är att hitta kompetent personal. Endast tre byråchefer ser prispressen som största orosmolnet. Medan ungefär var fjärde inte ser några större orosmoln för 2012.