Ni startade den svenska verksamheten för cirka tre år sedan och har vuxit mycket kraftigt alla år. Har ni växtverk?

- Ja, det vore fel att förneka. Men jag är helt häpen över hur lyckosamma vi varit med våra rekryteringar. Jag trodde faktiskt att vi skulle få större problem till följd av det snabba bygget.

Hur ser ni på framtiden, fortsatt stark tillväxt?

- Det har varit väldigt viktigt för oss att växa och bli en tämligen stor och slagkraftig byrå i Sverige. För det krävs ett antal huvuden, den kritiska massan har vi nu uppnått och passerat.

Hur ser prognosen ut för i år?

- Vår budget är satt men hänsyn till att marknaden är osäker. Det kommer fortsatt att vara lite kärvt, framförallt på transaktionsmarknaden. Vi har absolut ingen jättetillväxt i tankarna. Det här året kommer förmodligen präglas av en lugnare utveckling.

Ett återhämtningsår?

- Både ja och nej. Det är inget konsolideringsår, men marknaden är darrig och då gör vi inga storsatsningar. Att integrera våra nya kontor kostar också en hel del energi.

Vad har lockat jurister att välja en nystartad byrå som Hannes Snellman. Lönen, uppdragen eller något annat?

- Vi förstår att vi är nya på marknaden och inte kan attrahera alla. Många tycker säkert att det är roligare och bekvämare att gå till en verksamhet som funnits länge. Men kommer man till oss får man vara med om något nytt och har andra karriärmöjligheter . Här kan man vara med och utveckla verksamheten på ett annat sätt. Dessutom håller vi på med bygget av en internationell firma med tydlig nordisk prägel. Internationellt utan att vara anglosaxiskt.

När ni etablerade er i Sverige för närmare fyra år sedan sa finska koncernchefen Johan Aalto att det inte fanns några hinder att Sverigekontoret skulle bli lika stort som den finska verksamheten. Tror du att det kommer ske?

- Jag tror de blev chockade i Finland när de såg hur snabbt vi växte här i Stockholm. Vi är och flåsar Helsingfors i nacken.

När kommer ni ikapp?

- Det beror på hur de olika marknaderna utvecklas. Men det är inte otänkbart att de kommer ske inom de närmaste åren. Men det är ingen tävling på något sätt. Sverige är ett större land och har ett frodigare näringsliv. Stockholm är ett finansiellt centrum i Norden, det finns förutsättningar att bli större här än i Finland.

Hur arbetar ni med huvudkontoret i Helsingfors, styrs ni därifrån?

- Vi har inget huvudkontor. Det var kanske så man såg på det i Finland, innan tillväxten i Stockholm och Köpenhamn tog fart. Nu har alla accepterat faktumet att vi är en nordisk byrå. Våra verksamhetsgruppchefer och supportchefer kan sitta varsomhelst. Så vi är inte en utlandsfilial till Hannes Snellman Finland – utan Hannes Snellman är en nordisk advokatbyrå.

En trend är att fakturerande timarvode får ge vika för alternativa prissättningar. Vad driver den här förändringen?

- Det finns en konjunkturell förklaring. Konkurrensen är hårdare och uppdragen är färre. Då ser kunderna sin chans att förhandla fram bättre villkor. De vill ha arvoden som är mer förutsägbara och den här förändringen har kommit för att stanna.

Hur stor andel av intäkter tror du kommer från icke timarvodering om tre år?

- En betydande andel, kanske en fjärdedel.

Hur väl insatta är kunderna i prisfrågan, driver de på?

- Vi är ganska kreativa själva. På transaktionssidan har vi till exempel präglats av riskkapitalbolagen. De är duktiga på att upphandla tjänster och betalar bra vid en transaktion, men är mycket mindre benägna att betala om affären uteblir. Så där tar vi en viss risk. Det här har smittat av sig till våra industriella klienter också.

Några trender från USA och England vi får se i Sverige inom en snar framtid?

- Transparensen i prissättningen är något vi kommer få se mer av. De behöver inte vara fel. Vi vill dock inte bli taxichaufförer och bara ta betalat för vår nedlagda tid. Därmed tror jag att prisdifferentiering kommer att bli vanligare. Är något komplext ska vi få bra betalt. Skapar vi ett stort mervärde bör vi få en del av värdet eller om vi sparar rejält med pengar åt våra klienter är vi värda ett högt arvode. Vid enklare tjänster är det naturligt med ett lägre arvode.

Kommer vi, som skett internationellt, få se icke-advokater äger advokatbyråer?

- Vi har sett ett par australienska byråer som börsnoterats och engelska byråer som ägs av investerare. För alla konsultbyråer kan dock balansräkningen försvinna ut genom dörren samma dag. Tillgången är juristerna som arbetar, så jag har svårt att se vem som vågar sig på att investera i den här typen av verksamhet i någon större skala.

Ett problem är att det finns så få kvinnliga delägare. Ni är nystartade och även ni har mycket färre kvinnor än män bland delägarna. Varför blir det så för en nystartad byrå?

- Hela branschen är medveten om problemet och har ett stort fokus på detta. Men advokatbranschen är konservativ. Feg, skulle man kanske kunna säga. Om jämställdheten i näringslivets toppskikt förbättras kommer det även förbättras hos oss.

Finns det någon lösning?

- Jag kan vara lite förvånad att frågan inte drivs hårdare av chefsjuristerna som ju ofta är kvinnor på de stora svensk börsnoterade bolagen. De har ju all makt i världen att driva den här frågan hårdare. Den är något vi sett mycket tydligare i USA, där den här frågan till exempel varit ett av urvalskriterierna i valet av byrå vid upphandlingar. Det skulle sätta en sund press på oss. Det är synd och skam att vi anställer 50 procent kvinnliga jurister men att en stor andel försvinner under resans gång.

Varför blir det så?

- Naturligtvis finns det en manlig struktur, där män hellre väljer män. Till exempel ser vi bland riskkapitalbolagen som är en extremt mansdominerad värld, mycket mer än vår verksamhet.

Finns det fler förklaringar?

- Vi är konsulter och måste jaga uppdrag och bygga relationer. De långa föräldraledigheterna, som oftast bärs av kvinnor, gör att man är borta långa perioder från arbetslivet. Det är svårt och jobbigt att komma igen efter det.

Har ni något program för föräldralediga?

- Det blir ganska platt, vi har inte lyckats med någon revolution. Vi hindrar självklart ingen att sitta hemma och arbeta utan gör tvärtom vad vi kan för att underlätta. Vi uppmuntrar och har full förståelse för att man måste hämta och lämna på dagis samt att barn blir förkylda och att man då måste vara hemma. Tyvärr tror jag föräldralediga, som i större utsträckning är kvinnor, känner en stor press att de tappar kontakten med klienterna under sin frånvaro.