Wistrand: Spännande att ifrågasätta Ipred
Av: Kalle Anrell
Publicerad 5 juni 2009 08:29
Två jurister på Wistrands har hamnat i medias fokus den senaste tiden. Som ombud för Ephone är de med och ifrågasätter Ipred-lagen. Affärsvärlden Affärsjuridik har träffat dem.
Läs mer
- För Wistrands är det inte något nytt att vara med i ärenden där vi ifrågasätter lagstiftning. Vi har varit med i både alkohol- och spelfrågor tidigare med framgång, säger Peter Helle, advokat och delägare på Wistrand advokatbyrå.
Nu är han och biträdande juristen Magnus Moström med i en ny pionjärfråga - hur ska Ipredlagen tillämpas i Sverige? Som ombud för bredbandsbolaget Ephone har de lagt upp försvaret mot ljudboksförlagens informationsföreläggande med svaret: Den ska inte alls tillämpas - det finns andra lagar och direktiv som hindrar en sådan tillämpning.
- Det är kul att Ephone har valt oss och valt att ta strid. Det är en spännande utmaning att tänka annorlunda än vad vi är vana vid att tänka i Sverige. Här i landet har vi en tradition av att inte ifrågasätta lagstiftaren, säger Peter Helle.
Hur tänker man annorlunda?
- För att komma ifrån den rättspositivistiska rättsuppfattningen där lagstiftaren alltid antas ha rätt får man byta perspektiv. För att kunna det krävs det en viss erfarenhet av att ifrågasätta, säger Peter Helle och förklarar hur de tänker:
- Rättsfrågan är mycket komplex. Här anser vi att man måste ta sin utgångspunkt i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och EG-rätten och se hur svensk lagstiftningen stämmer överens med behovet av skydd för den personliga integriteten. I den andra vågskålen ligger frågan om hur rättighetsinnehavarna ska kunna hävda sin rätt.
Magnus Moström fortsätter att berätta om hur de under sin utredning hittat fler motstridiga besked i olika lagar både i Sverige och i EU.
- I upphovsrättslagen beskrivs att rättighetsinnehavare får begära informationsföreläggande, men i det nya datalagringsdirektivet som snart ska inplementeras står det att information om IP-nummer bara får lämnas ut till myndigheter vid misstanke om allvarliga brott.
Båda två säger att dessa otydligheter tillsammans med fler tolkningsbekymmer gör att det blir oerhört komplext för bredbandsoperatörer, som Ephone, att veta vilket ben de ska stå på i mötet mellan kundernas rätt till integritet och kraven från upphovsrättsinnehavare.
Snart har Wistrand och Danowsky & Partners som företräder ljudboksförlagen kommunicerat färdigt med domstolen. Sedan är det upp till Solna tingsrätt att bifalla eller neka förlagens begäran och därmed ta ett första steg mot ett klarare rättsläge i Ipred-frågan.
- Vi har två strategier i vår talan. Dels vill vi att domstolen bedömer om rättighetsinnehavaren har rätt att begära ett informationsföreläggande och dels vill vi också att domstolen, om den anser att ”Ipred-lagen” kan användas, i alla fall ska avvisa ljudboksförlagens begäran på grund av bristande bevis. Vi anser att den bevisning som nu lämnats in inte räcker och det blir spännande att se hur domstolen i slutändan bedömer motpartens bevis, säger Magnus Moström.
Peter Helle fyller i.
- Men man ska komma ihåg att det inte är ett lättvindigt beslut för en tingsrätt att gå emot lagstiftaren. Men vi anser att vi har ett bra underlag för att så ska ske här och hoppas att domstolen fattar rätt beslut, säger Peter Helle.
Till sist, hur känns det då att ifrågasätta lagstiftaren nu?
- Det är verkligen en utmaning för att använda en gammal klyscha, och komplexiteten gör det än mer spännande, säger Peter Helle.
- Ja verkligen, det var ju för att få vara med i sådana här ärenden som man valde att bli jurist, säger Magnus Moström.




