Affärsvärlden Affärsjuridik har berättat om att Jan Ertsborn, Fp, tror att den insolvensutredning som han leder kommer att vara klar till den 15 november i höst.

- Det är ett mycket omfattande material, men vi har prioriterat och hoppas kunna presentera ett förslag då. Det är sedan rimligt att tro att det kan bli en ny lag från 2011, säger han.

En av de som har stora förväntningar på hans utredning är advokaten Björn-Anders Feijen, ansvarig för internationella organisationen Laws globala insolvensteam.

- Jag har flera gånger försökt få kontakt med Jan för att påpeka vilka frågor det är som han måste beakta för att svenska företag som har utländska dotterbolag eller investeringar eller ägs av utländska moderbolag ska kunna hantera en insolvenssituation. Men han kommer aldrig tillbaka trots att han inledningsvis uppmanade oss praktiker att komma med praktiska exempel, säger Björn-Anders Feijen.

Varför tror du att han inte svarar?

- Jag tror att han kommit fram till att han måste koncentrera sina insatser på att få ihop den här utredningen och att han därför har dragit sig undan. Jag tror det är ett misstag, men vi får avvakta och se.

Vilka frågor är det som du vill hjälpa till att lösa?

- I dag är det mycket svårt för svenska företag att få sina rättmätiga borgenärsintressen korrekt beaktade när utländska rekonstruktionskonsulter engageras för att ta tillvara de utländska ägarnas intressen. Som systemet nu fungerar kan de ägna sig åt så kallad forum shopping och välja vilken jurisdiktion som passar ägarnas intressen – inte borgenärskollektivet och det krisdrabbade företaget.

Björn-Anders Feijen berättar om ett stort utländskt bolag som fick ekonomiska bekymmer och ansökte om rekonstruktion för sitt svenska dotterbolag i England.

Feijen representerade en underleverantör till det svenska dotterbolaget som naturligtvis ville ha betalt för sina fordringar – annars stoppades fortsatta leveranser. Feijen föreslog sin klient att ansöka om företagsrekonstruktion i Sverige. Tingsrätten konstaterade att eftersom ett företagsrekonstruktionsbeslut redan fattats av en engelsk domstol så kunde inte sådant förfarande inledas i Sverige. Enda utvägen var att ansöka om att det svenska bolaget skulle försättas i konkurs

Bolaget vägrade genom sin engelska rekonstruktör att betala gamla skulder men förklarade sig berett att ställa säkerhet för nya leveranser. Leverantören ville inte gå med på detta utan begärde då bolaget i konkurs.

- Detta ledde till att den engelska rekonstruktören tog kontakt med mig och lovade betala den gamla skulden bara leverantören återkallade konkursansökan. Det hela ledde alltså till att min klient inte bara fick betalt för gamla skulder utan dessutom fick säkerhet för nya leveranser. Min klient blev alltså gynnad i förhållande till många andra svenska leverantörer som fick gå med på ett ackord. Så skall det naturligtvis inte få gå till.

Är inte sådana här frågor svårt att styra med enbart svensk lagstiftning?

- Jo, men det viktiga är att ett framtida samlat insolvensförfarande motverkar att EU:s insolvensförordning och praxis i gränsöverskridande insolvensprocesser missbrukas när svenska företag som ägs av utländska företag hamnar i finansiell kris och skall rekonstrueras. Självklart skall endast svensk lag tillämpas i sådana fall – inte utländsk lagstiftning.

Hur löser man det?

- Det är enkelt. Hör han av sig så ska jag berätta, avslutar Feijen.