Efter Enron-skandalen i USA 2001 väcktes snabbt ett krav på att de anställda skulle kunna slå larm om oegentligheter i företag. Genom Sarbanes-Oxley akten, Sox, 2002 infördes bland annat krav för företag att skapa interna anmälningssystem, så kallade whistleblowingsystem.

På amerikanska bolag - och på de utländska bolag som är noterade på de stora börserna i USA - måste nu anställda anonymt kunna påtala allvarliga brott hos höga chefer och när verksamheten innebär hot mot liv och hälsa. Och dessa system måste finnas globalt i hela koncernerna.

Bolag i Sverige som vill ha sådana datoriserade system måste ansöka om undantag hos datatinspektionen från personuppgiftslagens förbud om behandling av brottsuppgifter.

- Vi har från och med 2007 fått in ett 90-tal ansökningar. De allra flesta av dessa har vi beviljat eller kommer att bevilja, säger Lena Carlsson, jurist på datainspektionen.

Ökar eller minskar antalet nu?

- Ett tag var det jag som hade alla ärenden och då kändes det väldigt mycket. Men när jag nu kollar in antalet inkomna ansökningar så kan jag se att det ökar.

Lena Carlsson berättar att det under 2007 kom ett fåtal undantagsansökningar. Under 2008 var det 38 på hela året. Och hittills i år det redan uppe i 50.

Det tyder alltså på åtminstone en fördubbling jämfört med ifjol.

Vad ger ni undantag för?

- Vi har beaktat vad EU:s 29-grupp rekommenderar och våra beslut innehåller fyra huvudpunkter: 1) Systemet ska vara ett komplement till ett annat system och det ska vara frivilligt att använda, säger hon och fortsätter:

- 2) systemet ska begränsas till allvarliga oegentligheter som rör bokföring eller liknande, allvarliga brott eller enskildas liv och hälsa.

- 3) endast anställda i nyckelpositioner eller ledande ställning får anmälas. Här är vi faktiskt lite hårdare än andra länder och vi har faktiskt precis fått in vårt första överklagande av detta krav från ett företag som vill att detta ska prövas i domstol.

- Och 4) bolaget ansvarar självt för att personuppgiftslagen följs i övrigt när detta system används, till exempel om uppgifterna ska överföras till ett tredje land.

Affärsvärlden Affärsjuridik har pratat med flera advokatbyråer och en samlad uppfattning är att det är fler bolag som vill ha sådana här system i Sverige nu.

Advokaten Pia Attoff på advokatbyrån Attoff & Dahlgren har hjälpt en del företag att få tillstånd om undantag från PUL. Men hon berättar att det också finns företag som väljer att inte ta den vägen till ett whistleblowingsystem.

- Det finns ju också möjligheten här i Sverige att inte ha systemet datoriserat, utan att man exempelvis har en telefonlinje utanför PUL:s tillämpningsområde som man kan använda. Då behöver man troligen inget undantag och jag vet en del företag som har gjort så, säger hon.

Vad hjälper ni era klienter med som vill söka tillstånd?

- Det är först att söka tillstånd, men sedan framför allt hur systemet ska användas i praktiken. Det finns oerhört mycket som man måste tänka på.

Som vadå?

- Det är lätt att anmälningarna i ett sådant här system hamnar under annan diskrimineringslagstiftning och vi berättar då hur man undviker de riskerna. Det kan också vara råd om hur man agerar när man får in en anmälan i systemet.