Det brukar sägasatt människan är en av de mest anpassningsbara varelserna på jorden. Vi kan klara de mest mångskiftande miljöbetingelser, tack vare vår förmåga att använda olika hjälpmedel. Vi har också en enastående förmåga att förvandla kriser till möjligheter.

När det gällerfinanskriser, med mänskliga tragedier som följd, har ekonomin alltid likt fågeln Fenix rest sig ur askan och skapat nya uppgångar. Jag ser ett klart samband mellan kriser och innovativ verksamhet. Brist på pengar eller andra resurser föder nya behov och driver fram alternativa lösningar.

I media nämnsdet ofta att antalet patentansökningar minskar i Sverige. Det är riktigt; antalet patentansökningar som lämnas in till Patent- och registreringsverket har successivt minskat de senaste åren, och trenden håller i sig. Betyder det att svenskarna har förlorat uppfinningsförmågan? Nej, inte alls. Förklaringen ligger i att svenska företag allt oftare väljer att göra internationella patentansökningar (PCT-ansökningar) hos FN-organet WIPO i Genève eller lämnar in europeiska patentansökningar till det europeiska patentverket EPO i München. Eftersom dessa ansökningar även kan omfatta Sverige, är det inte nödvändigt att lämna in nationella patentansökningar till Patent- och registreringsverket.

Enligt WIPO ökadeantalet PCT-ansökningar från Sverige med cirka 12,5 procent under perioden 2007-2008. I världen ligger vi på nionde plats efter USA, Japan, Tyskland, Korea, Frankrike, Kina, Storbritannien och Holland. Under de första fyra månaderna i år finns det visserligen tecken på en viss nedgång för helår, men vid en jämn utveckling över året kommer vi att hamna på samma nivå som under högkonjunkturåret 2007.

Även när detgäller europeiska patentansökningar ligger vi bra till, med 15 procents ökning av antalet inlämnade ansökningar under perioden 2007-2008 och en placering på sjätte plats bland de 34 länder som ingår i Europapatentkonventionen, EPC. Väljer vi att räkna antalet patent per miljoner invånare ligger Sverige högt i Europa. Vi överträffas bara av Nederländerna samt av skatteplanerarländerna Schweiz, Luxemburg, Lichtenstein och Monaco.

Uttrycket ”nöden är uppfinningarnas moder” stämmer väl överens med hur det förhåller sig i verkligheten. Kriser och bristsituationer fungerar som katalysatorer för innovationer; man tvingas effektivisera, rationalisera och söka nya lösningar. Dessvärre har krig ofta varit en drivkraft i denna utveckling, eftersom många stater har använt upprustning som ett medel att ta sig ur kriserna. Radarn och jetflygplanet är exempel på banbrytande resultat av forskningsinsatser under andra världskriget. Andra exempel är satellittekniken och mikroelektroniken med ursprung i det kalla krigets rymdkapplöpning.

Det är alltsåsvårt att med statistik och historiska exempel finna stöd för uppfattningen att den kris vi nu går igenom medför en försämring av det svenska innovationsklimatet. Det finns inget som tyder på en minskad uppfinningsförmåga i Sverige – tvärtom.

Av Jonas Gulliksson, Advokat, Auktoriserat europeiskt Patentombud, Grundare av patentbyrån Ström & Gulliksson och Advokatbyrån Gulliksson