Inom EU ärbekämpning av karteller sedan flera år ett prioriterat område. Det högsta beloppet som EU-kommissionen hittills dömt ut för kartellsamverkan uppgår till närmare 1,4 miljarder euro, varav ett enskilt företag fick betala närmare 900 miljoner euro. Utvecklingen i Sverige speglar vad som skett inom EU. Ett flertal karteller har avslöjats, varav den mest uppmärksammade under de senaste åren är Asfaltskartellen där de deltagande företagen dömts att betala sammanlagt en halv miljard kronor i konkurrensskadeavgift.

Ett av syftenamed den nya konkurrenslagen som trädde i kraft den 1 november 2008 är att ytterligare effektivisera kartellbekämpningen i Sverige. Den nya lagen innehåller mer preciserade regler om hur konkurrensskadeavgiften ska beräknas och om förutsättningarna för eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgiften för företag som avslöjar karteller. En annan nyhet är att kartelldeltagare kan träffa förlikning om konkurrensskadeavgiften. Detta kan ske genom att Konkurrensverket utfärdar ett avgiftsföreläggande istället för att väcka talan om konkurrensskadeavgift i domstol. Denna möjlighet har redan utnyttjats då verket i somras utfärdade ett avgiftsföreläggande om två miljoner kronor mot ett företag som ingick i en kartell vid upphandling av kraftledningsstolpar.

I Sverige hardet vid flera tillfällen även utretts om överträdelser av konkurrensreglerna bör kriminaliseras. Utredningarna har dock inte lett till lagstiftning. Ett av skälen är att kriminalisering befaras undergräva systemet för eftergift och nedsättning av böter/konkurrensskadeavgift. Däremot har det införts en ny individuell påföljd i form av näringsförbud vilket kan drabba personer i ledande ställning i kartellföretag. Konkurrensverket har aviserat att vägledande regler om näringsförbud och om hur sanktionen påverkar reglerna om eftergift kommer att utfärdas under hösten 2009. Vilken omfattning och effekt den nya påföljden kommer att få i praktiken återstår att se. Jämförelsevis kan nämnas att i Europa har exempelvis Norge, Irland och Storbritannien straffrättsliga regler för individer. Även i USA kan karteller leda till individuella fängelsestraff. Maxstraffet för kartellverksamhet eller försvårande av kartellutredning i USA höjdes under 2004 från tre till tio års fängelse och under 2008 var medelstraffet för utländska medborgare som åtalats för kartellbrott 18 månaders fängelse. Nyligen rapporterades att det amerikanska justitiedepartementet åtalat en svensk före detta vicepresident för SAS Cargo för medverkan i en flygfraktskartell, och att personen även är efterlyst av Interpol.

Ett annat uppmärksammat ämne är möjligheten för företag och andra att få skadestånd för de ekonomiska skador som orsakats av karteller, t ex genom att de inblandade företagen tagit ut ett högre pris av sina kunder än vad som annars hade varit fallet. EG-domstolen har i flera avgöranden framhållit att rätten till skadestånd vid överträdelser av EGs konkurrensregler är ett viktigt led i kartellbekämpningen. Kommissionen anser dock att det under de senaste årtiondena har väckts alltför få fall av skadeståndstalan och publicerade i april 2008 en vitbok med ett antal åtgärdsförslag. Kommissionens rekommendationer stöds i allt väsentligt av Europaparlamentet och det har nyligen utarbetats ett (ej publicerat) utkast till EG-direktiv om regler angående skadståndstalan som bygger på Kommissionens vitbok. Sverige ligger lagstiftningsmässigt redan väl till inom detta område eftersom konkurrenslagen innehåller uttryckliga regler om rätt till skadestånd vid överträdelser av såväl konkurrenslagens förbud som av EGs konkurrensregler. I vissa fall är det möjligt att föra en enskild grupptalan om överträdelser av konkurrensreglerna. Hittills har dock inget svenskt skadeståndsmål avgjorts till följd av en kartell. Den internationella trenden pekar dock mot att fler och fler privata skadeståndskrav kommer att resas. Som kuriosa kan nämnas att EU-kommissionen under 2008 själv föregått med gott exempel och väckt talan om skadestånd vid en belgisk domstol. Talan riktas mot ett antal företag i en hisskartell som 2007 ålades höga böter av EU-kommissionen. EU-kommissionen gör gällande att kommissionen och andra EU-institutioner har fått betala ett alltför högt pris för hissinstallationer i olika EU-byggnader till följd av kartellen.

För de företagsom drabbats ekonomiskt av en kartell kan ersättningskraven komma att uppgå till betydande belopp. Dessa krav är potentiella tillgångar som behöver förvaltas omsorgsfullt. Vid internationella karteller kan ett och samma företag/koncern dessutom ha drabbats av skada i flera olika jurisdiktioner. Frågan om i vilken jurisdiktion en sådan konkurrensrättslig skadeståndstalan lämpligen bör väckas är ofta komplex. I sammanhanget kan noteras att i vissa länder, exempelvis Tyskland, finns exempel på att sk damage claim companies väckt talan om skadestånd mot kartellföretag efter att ha förvärvat ersättningskrav från andra företag som varit verksamma på samma marknad som kartellen. För kartelldeltagarna, som kanske redan drabbats av höga böter, kan å andra sidan efterföljande skadeståndskrav komma som en obehaglig överraskning. Med tanke på de potentiellt stora belopp det kan vara fråga om är det angeläget att på ett tidigt stadium förbereda sig för att hantera eventuella krav och undvika att hamna i ett analys- och informationsunderläge. Detta kan också öka möjligheten att träffa en tidig förlikning.

Konsekvenserna av en överträdelse kan således vara ödesdigra. Vikten av utbildning av ledning och andra och en systematisk uppföljning för att identifiera, värdera och hantera konkurrensrättslig exponering kan inte underskattas. Samtidigt kan konstateras att konkurrensrätten är ett komplicerat rättsområde där frågan vad som är tillåtet eller otillåtet inte alltid är alldeles självklar. Vår förhoppning är att vår nya bok, Konkurrensrätt – en kommentar, kan vara till hjälp för företagen, myndigheter, domstolar och andra i den praktiska tillämpningen.

Av Carl Wetter, Johan Karlsson och Marie Östman, advokater vid Advokatfirman Vinge, som även är författare till den nyutkomna fjärde upplagan av Konkurrensrätt – en kommentar.

Källa: Karnov Nyheter, Thomson Reuters