Under en allvarlig lågkonjunktur som den vi ser i Sverige idag behövs olika stödåtgärder för att förhindra att i grunden livskraftiga och lönsamma företag tvingas i konkurs. Just nu flitigt utnyttjade stödåtgärder är den lönegaranti som kan utnyttjas under företagsrekonstruktion och det tillfälliga anstånd med att inbetala arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt som infördes som en form av krislag i början av detta år.

Under det första halvåret i år betalades 1,9 miljarder kronor ut i lönegaranti. Det kan jämföras med helåret 2008 då 1,2 miljarder kronor betalades ut. Om utvecklingen under resten av 2009 blir densamma som under årets första sex månader betyder det att utbetalningarna för hela året blir tre gånger större än föregående år, självklart en återspegling av den finansiella krisen.

Samtidigt ökar också antalet företag som ansöker om anstånd med att inbetala arbetsgivaravgifter och preliminärskatt enligt undantagsreglerna från början av året. Totalt är det drygt 4000 företag som hittills har fått uppskov och det sammanlagda anståndsbeloppet uppgår till ca 5 miljarder kr.

En mycket stor skillnad från krisen på 1990-talet är naturligtvis också räntan. Inget har fått symbolisera den krisen mer än den dagen i september 1992 då riskbanken höjde räntan till 500 procent. Räntan sjönk snabbt igen men var aldrig i närheten av dagens ränta, nära 0 procent. Dessutom har Riksbanken idag en mycket generös utlåning till banksystemet som har skyddat bankerna och som har gjort att de i sin tur kan hålla dåliga låntagare under armarna.

Fristerna och den låga räntan tycks ge resultat. Konkursstatistiken visar att antalet konkurser hittills under 2009 har varit väsentligt färre än vad alla bedömare hade utgått från när krisen slog till med full kraft för ett år sedan. Jämfört med hur det såg ut under krisen i början av 1990-talet är också skillnaden anmärkningsvärd. 1993 uppgick antalet företagskonkurser till nästan 19 000, hittills i år är motsvarande siffra drygt 5000.

Så långt är allt gott - eller är det det? Har fristerna och den låga räntan räddat företag eller bara medverkat till att dopa företag som inte kommer att klara krisen om den fortsätter också under nästa år?

Det finns ytterligare omständigheter som kan leda fram till att vi får se en kraftig ökning av konkurser just när alla kanske tror att den värsta faran är över, i början av nästa år.

Från årsskiftet träder nämligen alliansregeringens återställare vad gäller utdelning på företagshypotek i konkurser i kraft. Tidigare har gällt att utdelningen har uppgått till 55 procent, efter årsskiftet blir det 100 procent. Det innebär att bankerna under 2009 har tjänat på att hålla sina låntagare under armarna och vänta ut 2010 då de kommer att få bättre utdelning i en eventuell konkurs.

Sammantaget finns det anledning att se inledningen på nästa år an med viss oro. Kombinationen av lönegarantier, skatteanstånd, räntan och de förändrade reglerna vid utdelning på företagshypotek har alla medverkat till att påverka både gäldenärers och borgenärers beteende under denna kris. Om det också har inneburit att i grunden friska företag har fått förutsättningar att överleva långsiktigt eller om det bara har handlat om att aktörerna har haft möjligheter att skjuta på konkurser och företagsnedläggningar återstår att se. Hur många företag överlever på egna meriter och hur många är de facto dopade?

Av Lars Eric Gustafsson, advokat och delägare Hamilton advokatbyrå