Finanskrisen har gett avtryck i advokatbranschen. Färska siffror från analysföretaget Mergermarket visar att företagsförvärven under tredje kvartalet minskat med 70 procent mot fjolåret. Det innebär mindre intäkter för Affärsjuristerna. Det visar också de prognoser som byråerna lämnat till Affärsvärlden Affärsjuridik. Över hälften av byråerna tror på oförändrade eller mindre intäkter under 2009. I runda tal pekar prognosen på en minskning mellan 5-10 procent. Men tidigare år har prognoserna varit lite optimistiska vilket gör att tappet kan bli större, uppemot 10-15 procent.

För affärsjurister är det här helt nytt. Andra konsultbranscher har hanterat krympande intäkter under vissa perioder den senaste 10-15 åren. Men juristbranschen varit stabil. Under den senaste 15-årsperioden har varken 90-talets fastighetskrasch, börsklimatet, konjunkturläget eller it-kraschen påverkat strömmen av intäkter. Affärsvärlden introducerade sin rankinglista över Sveriges största affärsjurister 1993, därefter har intäkterna ökat alla år.

En byrå som känt av finanskrisen är Linklaters. En femtedel av företagets intäkter försvann under fjolåret och stannade på 332 miljoner kronor. Det är lägsta siffran efter samgåendet med Lagerlöf & Leman 2001. Under samma tid har advokatbranschen ökat sina intäkter med 54 procent. Det innebär att företaget blivit omsprunget av Lindahl, Setterwalls och Wistrand och återfinns nu på sjätte plats på årets lista.

En annan byrå som känner av sämre tider är Sverige största affärsjuristbyrå Mannheimer Swartling. I september i år hade intäkterna minskat med 7-8 procent och företaget räknar med en nedgång på cirka 10 procent på årsbasis. Företaget räknar inte med att 2010 blir något guldår, men hoppas på något bättre än 2009. Man tar också höjd för att intäkterna kan bli sämre än tänkt.

- Vi fortsätter att effektivisera och dra ned på kostnaderna, inte bara på grund av osäkerhetsläget utan för att det är ett bättre sätt att driva business på, säger Stefan Brocker på Mannheimer Swartling.

Förste utmanare till de två jättarna, Lindahl, ser också färre och mindre uppdrag i år. De tror dock på ett bättre 2010 och tycker sig se tecken som tyder på att transaktionerna ökar nästa år.

- Jag tror vi får svårt att nå samma tillväxt 2009 som vi såg 2008. Vi räknar dock med en mindre ökning, säger Staffan Eklöw på Lindahl.

I alla år har affärsjuristerna varit mästare på att ta betalt. Tidigare har priset inte varit det viktiga i diskussion med klienterna. Advokatbyrå väljs på kompetens och inte pris. Resultat har varit ledstjärna tidigare. I och med att företagsaffärerna minskat så kraftigt, har byråer och klienter börjat se över prismodellen. Krisen har skyndat på utvecklingen av alternativa prissättningsmodeller. Ett exempel är Mannheimer Swartling.

- Man kan nästan säga att det råder en revolution på prissättningen, säger Stefan Brocker. Vi har debiterat per timme i alla år, nu ser vi ett skifte mot alternativa prismodeller där klientvärdet står i fokus.

Idag står fasta arvoden för kanske 5 procent av intäkterna på Mannheimer Swartling. Andelen kommer öka de närmaste åren. Stefan Brocker menar att alternativa prissättningsmodeller är här för att stanna. Att debitera på tid gynnar inte klienten.

- Det är viktigt att komma ihåg att timdebitering inte kommer att försvinna, men bollen är i rullning, säger Stefan Brocker.

Hur påverkar det här branschen?

- Utmaningen är att leverera på ett effektivare sätt. Idag uppfattas vi ibland som för dyra och ibland som för billiga. Klientnyttan måste styra mer och det innebär att vi även framöver kommer att kunna ta betalt för vår expertis. Om en expert hos oss med ett kort telefonsamtal kan skapa ett större mervärde för en klient än vad en mindre erfaren advokat på en annan byrå kan uppnå efter två dagars utredning så bör det rimligen återspeglas i vad klienten är beredd att betala för tjänsten ifråga. Ren timdebitering gynnar egentligen bara den långsamme juristen på bekostnad av klienterna.

Branschen står inför fler förändringar. Många tror att en konsolideringsfas väntar den närmaste tiden. Startskottet kan vara Lindahls samgående med konkurrenten RydinCarlsten i februari. RydinCarlsten, specialister på immaterialrätt och tvistlösningar, omsatte förra året 110 miljoner kronor. Det nya sammanslagna bolaget kommer att gå under namnet Lindahl och beräknas omsätta 500 miljoner kronor 2009. Vd Staffan Eklöw tror också att fler strukturella förändringar väntar. Men efter fusionen mellan Lindahl och RydinCarlsten är det främst organisk tillväxt som väntar för Lindahl.

Vinges vd Michael Wigge är inne på samma spår och ser en fas av konsolidering.

- Ja, det är min övertygelse att vi inte sett det sista uppköpet.

De mindre aktörerna, som nischat sig på ett eller flera områden, kommer att få problem menar Michael Wigge. Däremot tror han inte på fler internationella byråer.

- Nej, jag tror att branschen har uppnått en mognadsgrad. Det är mindre och mindre intressant att som stor internationell aktör slå sig in på den nordiska marknaden.

Under fjolåret etablerade sig den finska byrån Hannes Snellman i Sverige. Toppnamn som Fredrik von Baumgarten lockades över. I september hade stockholmskontoret 39 anställda, varav 13 advokater.

- Vi tycker att vi på kort tid har etablerat oss som en spelare att räkna med på marknaden, säger Fredrik von Baumgarten. Vi har haft ett antal ärenden och klienter inom det toppsegment som vi vill vara i och rekryteringsmässigt har vi varit väldigt framgångsrika måste jag säga, så sammantaget ser det ljust ut.

Fredrik von Baumgarten tror på en omsättning på knappt 80 miljoner kronor under 2009. Då hamnar man kring 25 plats på nästa års lista.

Även Roschier, som tog klivet över Östersjön några år tidigare, har tagit marknadsandelar och återfinns nu på 14 plats.

På ett höstseminarium i Helsingfors arrangerat av analyshuset H4 Partners, som handlade om att den nordiska marknaden fortfarande är outvecklad jämfört med andra europeiska marknader, trodde många på nya pannordiska byråer. Än har vi inte sett någon, men de nordiska länderna har tillsammans 59 av 500 Fortune Fivehundred bolagen och de tenderar enligt H4 Partner att se Norden som en enhet. Det borde tala för starka pannordiska byråer.

Stefan Brocker på Mannheimer Swartling menar att konkurrensen ökat i och med att till exempel finska Roschier och Hannes Snellman tagit sig in på marknaden. Diskussionen om pannordiska byråer tror han dock mer handlar om att Stockholm blir som ett nav i Norden. Krisen medför att Norden är iskall för anglosaxiska byråer. Däremot kan nordiska byråer se en etablering i Stockholm som intressant.

- Den finska marknaden har tappat tempo och flera finska byråer har gått i taket där. Då måste de försöka hitta nya marknader. Stockholm har ökat sin betydelse som ett affärsjuridiskt nav i Norden och närvaro där tror jag blir allt viktigare för byråer från våra nordiska grannländer.

För att återgå till tabellen och fjolåret så blev vinstmarginalen 30 procent, eller över 2000 miljoner kronor, för de 50 största byråerna. Det är inte många branscher som kan uppvisa så fina siffror. Även om guldåren är över kan de 1044 ägare till de 50 största byråerna räkna med rejäla utdelningar även i framtiden. En orsak är att timpriset år efter år har ökat. Förra året ökade också de byråer som fakturerar över 2000 kronor i timmen, från 70 till 80 procent. För fem år sedan var andelen 40 procent.

Det återstår att se om förändrade prismodeller och konsolidering kan förändra prisläget de närmaste åren.Se tabellen här:

Tabell branschtoppen affärsjurister