Vi har idagett scenario där politiker inte anser att de resurser som läggs på svenska universiteten i tillräckligt hög grad återbetalar sig i form av tillväxt. En lösning som föreslås är ökat samarbete mellan universitet och näringsliv. I förra veckan antog också EU:s ministrar för högre utbildningar hållpunkter för den så kallade kunskapstriangeln. Denna handlar om att skapa samverkan mellan utbildning, forskning och innovation. Det är innovationer som ska rädda Europas konkurrenskraft. Initiativet är svenskt och formuleringar känns därför igen från förra årets forskningsproposition.

Den som harföljt den senaste tidens debatt i tidningen Ny Teknik har också kunnat se att näringslivets företrädare - inklusive Vinnova och KK-stiftelsen - är positiva till utökat samarbete även om det också finns önskemål om ytterligare insatser.

En röd trådi debatten är att USA och de amerikanska universiteten lyfts fram som en förebild. En fråga som jag däremot saknar i debatten är i vilken mån svenska företag behöver rannsaka sitt sätt att arbeta med innovationer och immateriella rättigheter. Framgångsrika teknikföretag arbetar idag strategiskt med innovationer och immateriella rättigheter. Det finns många exempel och inte sällan är de amerikanska.

Ett lysande sådantär Apples iPhone. Apple, som aldrig tidigare hade marknadsfört mobiltelefoner, tog fram en ny telefon på rekordkort tid som nu alla vill köpa. Detta hade inte varit möjligt om inte Apple hade fattat en rad strategiska beslut vid rätt tidpunkt och i rätt ordning. Det rör grundläggande frågor som att identifiera behov, att välja mellan tekniska lösningar och att välja samarbetspartner. Sedan har Apple självklart haft en strategi för att skydda utvecklingsresultaten på bästa sätt. Eller ”And boy, have we patented it” som VD:n Steve Jobs själv uttryckte det. I praktiken handlar det om att företagsledning är engagerad och tar aktiv del i innovationsarbetet.

Trots att svenskaföretag har mycket att tjäna på att arbeta på liknande sätt så är det min tro att en hel del ledningar fortfarande sitter och väntar på att forskningsfolket ska öppna dörren och presentera en ny innovation. Efterfrågad eller inte.

Det är härsom jag menar att jurister kan göra skillnad. Det finns många ingångar där jurister kan påverka en organisations rutiner och arbetsordning. Inte sällan har bolagsjurister också ansvar för immaterialrättigheter och ofta sitter det en jurist i företagsledningen. Som jurist har du alltså möjlighet att verka för att strategiska frågor som rör innovationer och immateriella rättigheter ska beslutas av företagsledningen, i den mån det inte redan finns en antagen strategi som ger svar på frågan.

Med innovationer påföretagsledningens agenda lär det också bli en större öppenhet för att använda universitet som en alternativ forskningsresurs. Så om du får upp innovationsprocessen på dagordningen så är chansen stor att du inte bara bidrar till företagets framgång utan även till tillväxt i samhället. Det är väl en julklapp god som någon?

Av Karl Olsson, Terrier Law
_______________________

Karl Olsson arbetar som affärsjurist och är specialiserad på rådgivning till industri och investerare i samband med investering i nya och framtida tekniker, produkter och koncept, samt kommersialisering av immateriella rättigheter.