Ett rum men alla så olika. En sal med tankeinspirerande utsikt över ett myller av människor eller en dunkel källarlokal. En antik stol på en persisk matta eller en halt plastpall på en stålgrå cementplatta. På väggen Ernst Billgrens Herrbekanta eller en kopia av Mona Lisa. Ja det kan se ut precis hur som helst i rummet. Det har inte någon betydelse. Det viktigaste är rummets tankeinnehåll. I styrelserummen vill vi se de bästa tankarna och idéerna. Tanken som behövs för de bästa besluten och mest kreativa diskussionerna som gör företagets affärer lyckosamma. De flesta anser nog att grunden för ett effektivt och framgångsrikt styrelsearbete är att styrelsemedlemmarna representerar olikheter beträffande erfarenhet, ursprung, kunskap, utbildning, ålder och kön. Det vi kallar mångfald. Som skapar förutsättningar för ökad kreativitet och nya synsätt. Det leder till utveckling och framgång.
Kvinnlig representation i styrelserummen har blivit en symbolfråga för ojämlikhet och bristande mångfald. Alla, i varje fall nästan alla, tycker att det är otroligt märkligt att mer än 80% av våra börsbolagsstyrelser består av män.
Ett axplock ur pressen. Kvinnoandelen i börsbolagens styrelser är 19,5%. Valberedningarna i de 17 största börsbolagen har 14% kvinnor. Antal kvinnor i ledande befattningar inom den privata sektorn går ned. Handelshögskolan har frågat 102 ledare och mer än 65% av dessa tycker att det är problem med bristande mångfald. Ja till kvotering. Ranka jämställdhet i företag. Mångfald skapar innovativa företag och minskar risken för likriktning. Manliga chefer dominerar. Kvinnor ratas till styrelser.
Anna-Karin Cronstedt
Anledningen till de grå kostymernas monopol i styrelserummen har analyserats fram och åter. Kan det vara maktstrukturer, bristande kompetens, ansvarsfördelning i familjen, ovilja eller låg omsättning i styrelserna?
Vår näringsminister har startat upp ett nationellt program som heter Styrelsekraft. I projektet deltar 200 kvinnor. Huvudsyftet med programmet är, som jag ser det, att synliggöra att det varken finns brist på kvinnlig kompetens eller vilja.
Vår närings- och jämställdhetsminister har skickat brev till 342 valberedningar och bett dessa att svara på vilka åtgärder de vidtagit för att få en jämnare könsfördelning.
Massmedia kan inte direkt beskyllas för att ha begravt frågeställningen.
Vid varje svenskt fikabord har styrelsefrågan, precis som vargens vara, diskuterats från och till.
Det tar visserligen alltid tid att omsätta goda tankar till verklighet men här går det trots alla ansträngningar på tok för långsamt. Nu får vi sluta spekulera i varför och istället förändra.
Det är fler kvinnor än män som läser juridik. I tidigare nummer av Affärsvärlden fick vi information om att hälften av advokatsamfundets medlemmar 2008 är kvinnor. Jurister passar alltid bra i en styrelse. Inte bara tack vare sin kunskap om de omfattande regelsystem som gäller för företagsamhet. En erfaren affärsjurist har dessutom vana att bedöma komplexa affärsstrukturer, balansera motstridiga intressen och förhandla. Till detta skall läggas kunskap om corporate governance, bonusprogram och konkurrensfrågor. Kan det bli bättre?
Det finns alltså många erfarna kvinnliga jurister i vårt samhälle som skulle kunna göra ofantlig skillnad i styrelsearbetet.
Wake up alla valberedningar oavsett hur ni är sammansatta! Lyft siffran 19,5 %. Sätt in några kvinnliga jurister i styrelserummen. Det blir bättre för affärerna. Och för Sverige.
Av Anna-Karin Cronstedt, bolagsjurist SAAB AB Linköping, försvar och samhällssäkerhet
