År 2009 går mot sin ände. Det året blev ett märkesår inte bara därför att det var 200 år sedan Sverige förlorade Finland. För affärsjuristerna i gemen blev 2009 även ett märkesår verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Det är tid för bokslutarbetet. Därvid kommer mången att beskriva 2008/2009 som, i stort sett, förlorade år. Man kommer att säga att för affärsjuristerna blev de åren usla på grund av minskade uppdragsvolymer, ökad prispress och minskade vinster. År man helst vill glömma, även om 2009 under sina sista månader visade tydliga tecken på återhämtning.

Jag tror förmin del att den negativa synen på åren 2008 och 2009 innefattar en felsyn. Min uppfattning är istället att - i ett längre perspektiv- denna period kommer att framstå som en viktig startpunkt för affärsbyråernas framtida utveckling. Sedan jag tittat i kristallkulan vågar jag gissa följande.

Under 2008/2009 tog M&A-uppdragen i stort sett time out. För den som inte redan visste det blev denna period en nyttig erinran om att en affärsjuridisk byrå för sin långsiktiga överlevnad måste har fler än ett ben. För dem som propagerat för tillskapandet av M&A boutiquer bör 2008/2009 ha blivit år av självrannsakan. Det är påtagligt hur numera de flesta byråer strävar efter diversifiering, där bl.a. obeståndsrelaterad juridik och tvistlösning ses som viktiga arbetsfält. Detta är en sund utveckling som medför en välmotiverad statushöjning för advokatyrkets mer klassiska arbetsfält.

Uppenbart är attåret 2009 blev ett år då klienterna fick ett ökat kostnadsmedvetande. Detta ledde för advokatbyråerna till prispress som i sin tur påverkade byråernas intäkter. Detta nödvändiggör för byråerna att hitta sätt att öka sina intäkter. Så kan ske bl.a. genom effektivisering av arbetet och genom andra prissättningsmodeller än den rena timdebiteringen. En ordning där den okunnige och långsamme belönas på bekostnad av den kunnige och effektive är förstås inte hållbar. Till detta kommer behovet av en rationell kostnadsstruktur. Men svårigheten att möta intäktsbortfallet med kostnadsneddragningar torde för många byråer medföra att, i vart fall i ett kortare perspektiv, lönsamhet och vinster reduceras.

Ett sätt att dra ner kostnaderna är förstås att minska den kostnadspost som ofta är den tyngsta – kostnaderna för de biträdande juristerna. Detta kan ske genom minskade löner, utebliven bonus och måttliga lönehöjningar. De biträdande jurister som inte anses hålla måttet blir, tidigare än eljest, uppmanade att söka sig annat arbete. Kanske höjs kraven för att bli delägare. Upptagandet av nya delägare sker med större försiktighet och många, som i en normal konjunktur skulle ha blivit delägare, får ett negativt besked. Detta medför att även mycket duktiga biträdande jurister måste söka sig annat arbete. En del blir bolagsjurister, en del något annat. De som trots allt vill fortsätta i yrket kommer i många fall att söka sig till mindre byråer eller slå sig ihop med andra unga jurister för att starta nya byråer. Sådana processer sker förstås i alla konjunkturlägen. Men utvecklingen under 2008/2009 lär påskynda och bredda etableringen av nya unga byråer med kompetenta och ambitiösa unga jurister. Detta är en mycket önskvärd och för kåren och samhället nyttig utveckling. Den visar på marknadens inneboende vitalitet.

En illustration av denna förnyelseprocess är hur gamla fina byråer under senare tid gått upp i andra. Morssing& Nycander gick upp i MAQS, Rydin & Carlsten förenade sig med Lindahls och Södermarks försvinner efter partiell avknoppning till en ny byrå medan resterande delar går upp i Eversheds. Samtidigt bildas nya enheter. En del kommer utifrån. Till exempel från Finland. Andra uppstår inom landet. Det finns all anledning anta att dessa nya, hungriga aktörer kommer att kunna bedriva en mycket aktiv och framgångsrik konkurrens med de mer väletablerade byråerna, inte minst med de byråer som efterhand vuxit sig så stora att de i realiteten inte längre kan växa nämnvärt på sin hemmamarknad. Och för en affärsmodell som förutsätter upptagandet av nya delägare under någorlunda bibehållet ratio delägare/biträdande jurister bör en sådan utveckling te sig, minst sagt, bekymmersam.

Omstöpningen av advokatmarknadenhar tagit fart under 2009. Den kommer att med kraft fortsätta under kommande år. Till gagn och båtnad för advokatyrket och inte minst för klienterna. I den meningen har 2009 alla förutsättningar att bli ett märkesår. För en ännu mer vital advokatmarknad.

Av Claes Lundblad, advokat och partner, Roschier