Men det nya förslaget väcker många frågor.

- Det är alldeles för allmänt hållet att införa informationsplikt med hänvisning till "avancerade skatteupplägg" och "aggressiv och avancerad skatteplanering". Det är mycket oklart vad som ryms inom dessa begrepp och var en gräns mot accepterad skatteplanering i så fall ska dras. Är inte all planering för att reducera skatten avancerad? Härutöver torde det inte vara möjligt för en advokat att enligt nu gällande regler lämna uppgifter till utomstående angående klientförhållanden, säger Victor Palm på Wistrand.

Förslaget om informationsplikt framfördes i endebattartikeli Dagens Industri som undertecknades av Vilhelm Andersson, rättschef på Skatteverket och Tomas Algotsson, enhetschef på Skatteverkets rättsavdelning.

Tomas Algotsson håller med om den kritik Victor Palm riktar men menar att det finns mer utförliga kommentarer i rapporten som debattartikeln grundar sig på.

- Tanken är att lagstiftaren ska ringa in vilken typ av transaktioner som informationsplikten berör. Man kan inte bara säga avancerad skatteflykt utan då måste man säga att det handlar om tillexempel räntesnurror eller handelsbolagupplägg.

Idag får Skatteverket ofta kunskap om nya skatteupplägg först när de är allmänt kända och används i stor omfattning. Därför anser de, då skatteplaneringen blir allt mer komplicerad, att någon typ av informationsplikt för avancerade skatteupplägg måste införas.

Istället för att komma i efterhand och rätta fel i deklarationer vill de se till att det blir rätt från början.

För näringslivet finns det uppenbara fördelar, menar Skatteverket, då det leder till större förutsägbarhet för företagen. Men Krister Andersson, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning skriver i en kommentar att Skatteverket agerar utanför sina befogenheter i och med förslaget.

”Skatteverket bör inrikta sig på att tillämpa gällande rätt, beivra skattefel och minska företagens administrativa börda. Årsbudgeten på 6,5 miljarder kronor bör mindre ägnas åt att föreslå nya verktyg för skrämsel och mer åt att bedöma om ett företag agerat inom gällande rätt och kontrollera efterlevnaden av skattelagstiftningen [… ] Skatteverket har redan stora befogenheter att kräva in information. Att dessutom kräva in ytterligare information från företagen där de förklarar hur de hanterat skattedelen av affärstransaktioner är inte rimligt. Om Skatteverket vill ge näringslivet goda förutsättningar bör det ske genom rättssäker kontroll och revision, inte genom skrämsel och hot.”

- Det handlar framförallt om att vi vill ge besked i förväg. Kristers syn är där att man ska jobba mer i efterhand. Det motverkar företagens behov av att minimera riskerna. Det vi vill är att minimera osäkerheten och risken för företagen. Vi vill gå ut och säga hur vi kommer tillämpa dessa regler. Sedan ska domstolen självklart pröva det, säger Thomas Algotsson.

Varför tror du Krister Andersson riktar så stark kritik mot förslaget?
- Krister har en tendens att ta i, oavsett vad det gäller. Jag kan bara minnas tillbaka när vi hade det här om dokumentationskraven, det vill säga att företagen skulle dokumentera underlag för sin prissättningsstrategi inom multinationella koncerner. Det var lika högt tonläge då, trots att princip alla andra länder har det. Det är likadant här. Regeln finns inte i alla länder. Men den finns i ett antal industrialiserade länder och där har det fungerat väldigt bra. I Storbritannien har man fått väldigt mycket bättre lagstiftning efter att man har tillämpat den här typen av informationsplikt, säger Tomas Algotsson.

Förslaget har lämnats till finansdepartementet för vidare utredning.