Belöningar har enstark effekt på människors beteende och påverkar oss alla – från barndomen till vuxenlivet. Dessvärre är det mycket svårt att förutse konsekvenserna av en viss belöning. Det är ungefär lika osäkert som väderprognoser.

Enligt kaosteorin kanen fjärils vingslag i Brasilien orsaka en orkan i Texas. Om ett belöningssystem ska vara effektivt måste det uppfylla både ekonomiska, sociala och moraliska krav. Men även om systemet är grundligt utformat kommer det aldrig att vara skyddat från missbruk.

I boken ”Freakonomics”från 2005 hävdar författarna Levitt & Dubner att för varje klok person som gör sig besväret att skapa ett belöningssystem, finns det en armé av människor som anstränger sig ännu mer för att missbruka det. I boken presenteras en rad exempel på misslyckade förutsägelser. En israelisk undersökning visade till exempel att många föräldrar kom för sent vid hämtning på dagis. Man införde då en extra avgift på 20 kronor för varje försening, men åtgärden gav motsatt effekt: antalet förseningar fördubblades. Föräldrarnas beteende, som tidigare hade uppfattats som moraliskt förkastligt, kunde fortsätta eftersom det nu var möjligt att köpa sig fri till ett ganska lågt pris.

Skandiaaffären är ett annat exempel på en total missbedömning. Belöningssystemet var avsett att belöna ledningens tidigare utförda arbete. Istället lade man till det diskonterade nuvärdet av en försäljning av kärnverksamheten. Bonusarna baserades på värdet av tiotals års framtida intäkter, vilket naturligtvis var både ekonomiskt, socialt och moraliskt förkastligt.

Ännu ett exempelär den tidigare arvs- och förmögenhetsbeskattningen som ledde till utflyttning av företag för att förhindra framtida splittring av familjeföretag och att förmögenheter emigrerade utom räckhåll för svensk beskattning.

År 1759 konstateradeAdam Smith, den klassiska ekonomins fader, att allt som ger anledning till tacksamhet bör belönas och att allt som förtjänar förakt bör bestraffas. Det kan tyckas vara en självklarhet, men även efter 250 år har vi uppenbarligen mycket kvar att lära om mänskligt beteende.

Av Jonas Gulliksson, Advokat, Auktoriserat europeiskt Patentombud, Grundare av patentbyrån Ström & Gulliksson och Advokatbyrån Gulliksson

Krönikan publicerades i december 2009 för Exklusivt, ett nyhetsbrev från Advokatbyrån Gulliksson