-Vi har gett besked till Bryssel att vi under den här perioden inte kommer att lägga de förslag som krävs för att införliva datalagringsdirektivet i svensk lagstiftning. Skälet är enkelt. Integritets- och rättsäkerhetsaspekterna måste ses i en bredare kontext. Vi har mycket diskussioner i ämnet, säger Beatrice Ask.
Beatrice Ask.
Hon vill dock framhäva att hon har viss respekt för att riksdagen stoppade buggning och preventiva tvångsmedel på grund av osäkerhet inför rättsäkerhetsfrågorna.
-Vi fick göra en hemläxa där i den nya regeringen för att rätta till det. Men jag menar att man måste ta den oro som finns av lagring av information som handlar om den personliga integriteten på allvar. Vi kommer avvakta innan vi lägger ett förslag. Det är ingen ko på isen i just den här frågan.
Men är det inte en ko på isen då det skulle vara implementerat för väldigt länge sedan och Sverige brukar ju vara bäst i klassen när det gäller att implementera EU-lagstiftning. Är det inte så Beatrice Ask, att regeringen är vettskrämd för att få en ny integritetsdebatt och att det är därför regeringen inte lägger förslaget, frågar Anne Ramberg.
Anne Ramberg.
-Nej, vettskrämda är vi inte. Det är ingen ko på isen i sakfråga. Det som är bekymret är att om man inte införlivar direktivet tillräckligt snabbt kan det kosta. Och vi kommer att ge väldigt bra sakskäl till varför vi skjuter på den här frågan.
Tomas Bodström, som sagt emot allt Betrice Ask sagt under debatten, höll så klart inte med.
-Det är en ko på isen av två skäl. För det första så har vi blivit anmälda till EG-domstolen vilket är ganska anmärkningsvärt. Det andra skälet är Ipred-lagen som gör att flera teleoperatörer säger nej och säger att de nu slutar med att spara de här uppgifterna, vilket har blivit ett stort problem för polis och åklagare. Sedan har vi FRA-lagen där man sparar alla samtal. Då har jag väldigt svårt att förstå varför man inte skulle gå vidare med datalagringsdirektivet, säger Thomas Bodström som dock inser och inflikar att det vore politiskt ostrategiskt att implementera datalagringsdirektivet under ett valår.
Thomas Bodström.
Diskussionen fortsatte och bland annat diskuterades FRA.
FRA-lagen är så ju så listigt utformad att om FRA får information som är av betydelse för rikets säkerhet får inte FRA lämna den informationen till Säpo. Det måste man väl säga är väldigt olyckligt. Det är resultatet av den parodi på lagstiftning som riksdagen ägnade sig åt gällande FRA-lagen. Vad avser departementet att ni gör i FRA-delen, frågar Anne Ramberg.
- Vi har en utredning som ska titta på hur man kan tillgodose polisens behov gällande signalspaning. Den måste kompletteras för att riksdagen ska godta den. Det blir nu en period där man riskerar att inte få information man hade kunna få tidigare. Det är naturligtvis ett bekymmer. Men man måste respektera riksdagens beslut och det riksdagen kommit fram till, säger Beatrice Ask.
- Justitieministern gav intrycket att rättsäkerheten har ökat under alliansregeringen. Du (Thomas Bodström) införde ett nytt begrepp under din mandatperiod som justitieminister, nämligen Bodströmsamhället. Och det var väl rätt välförtjänt då du var drivande i frågan om till exempel datalagen, säger Anne Ramberg.
- Det var ett ganska kul namn tycker jag, det gjorde att jag sedan kunde börja blogga med det namnet som jag registrerat. Jag tycker det var ganska smickrande att få ett namn för ett helt samhälle kallat efter sig. Där tror jag att kritikerna gjorde ett misstag. De trodde nog att jag skulle reagera annorlunda.
Anne Ramberg förtydligar därefter sin fråga och ber honom att försöka att svara sakligt på frågan.
- Datalagring är något som innebär att polisen kan spåra personer som varit i kontakt med varandra. Det är uppe i vartannat mål. Det har använts i alla tider och har varit oreglerat, därför anser vi att det är viktigt att man reglerar de här sakerna, säger Thomas Bodström.
