Att finna sinnisch som jurist blir alltmer nödvändigt. Men ett är säkert: specialisten med djupa kunskaper och erfarenheter på ett område, som t.ex. skatterätt eller arbetsrätt, ställs förr eller senare inför frågor som inte kan lösas inom den särskilda ramen. Det behövs en bredare eller mera generell ansats för att komma vidare med problemet. Då gäller det att finna ingångar till en lösning eller till mera läsning som kan leda tanken till en lösning.

Det sägs oftaatt juristen måste underhålla sina kunskaper och att lösningen är kurser och vidareutbildning. Men det ständiga lärandet fordrar mer än så. Öppna, nyfikna och prestigelösa samtal med kollegor och, som sagt, läsning måste till. Dessutom kan det ge inspiration att någon gång gå och lyssna på en disputation. Det är ett bra sätt att snabbt få en viktig bok presenterad.

I höstas varjag på en släktings disputation i modern amerikansk litteratur med en stark filosofisk anknytning (om den franska och för mig dittills okända filosofen Deleuze). Ämnet visste jag inget om men det presenterades pedagogiskt och briljant av en amerikansk litteraturprofessor som var opponent och av en säker respondent. Jag lärde mig mycket. Sedan dess har jag gjort den egendomliga upptäckten att det i texter som jag läser nästan vimlar (nåja, det är en viss överdrift) av referenser till Deleuze och hans tankevärld. Det gör att jag till exempel nu förstår konstnären Andy Warhol och filmskaparen David Lynch bättre. Med disputationen fick jag alltså nya ingångar till verklighetens och konstens texter och bilder. Min förståelse har helt enkelt både fördjupats och breddats.

Så jag gickpå två disputationer till. Och nu handlar det om doktorsavhandlingar i juridik: Anna-Sara Lind, Sociala rättigheter i förändring. En konstitutionellträttslig studie, Uppsala 2009, och Patrik Södergren, Vem dömer i gråzonen? Domstolsprövning i gränslandet mellan offentlig rätt och privaträtt, Umeå 2009.

Anna-Sara Lindbehandlar bl.a. sociala rättigheters ställning i folkrättens dokument, som Europakonventionen och Europarådets sociala stadga. Likabehandlingsprincipen och ett diskrimineringsförbud står här centrala. Särskilt intressant är sedan hennes genomgång av utvecklingen av sociala rättigheter i EU. Även om EU syftar till förverkligande av de fyra ekonomiska friheterna kommer ett socialpolitiskt element också in där . Sociala rättigheter är både kollektiva och individuella rättigheter som nu juridifieras och preciseras. Allt detta är led i en dynamisk rättsutveckling under folkrättsligt inflytande. Denna förändring pågår också i Sverige.

Patrik Södergren skriveri sin bok om kompetensfördelning och domstolsprövning i svensk gällande rätt när det gäller offentligrättsliga tvister med privaträttsliga inslag. Två exempel: Om dagispersonalen strejkar, måste man då betala dagisavgiften och i vilken process kan det prövas? Kan allmän domstol pröva arbetslöshetskassans återkrav på arbetslöshetsersättning? Här måste processrättsliga frågor enligt både rättegångsbalken och i förvaltningsprocessen tas upp. Sedan behandlas materiella frågor om sådant som avtal, condictio indebiti, obehörig vinst, preskription, ränta och kvittning samt skadestånd. Men också EU-rätten och Europakonventionen kommer in. Boken innehåller en nyttig kartläggning av allt detta och en analys på flera svåra områden. Den har dessutom hög aktualitet. Södergren behandlar flera färska rättsfall från de olika områdena, bl.a. ett beslut av Högsta domstolen att meddela prövningstillstånd från den 15 juni 2009. Det gäller den intressanta frågan om allmän domstol ska pröva en talan om vitesförbud mot en kommun och ett kommunalt bolag att utbetala statsstöd i strid mot artikel 88.3 i EG-fördraget. I avgörandet den 22 oktober 2009 svarade Högsta domstolen ja på den frågan. Men då hade tiden för trycklovet redan passerats.

Så bra juridikär färskvara. Den bör också vara lätt tillgänglig och gärna gratis förstås. Numera kan man därför också hitta inspirationen på Youtube! Där eller medhttp://justiceharvard.orgkan man komma direkt in på ett tiotal timslånga fascinerande Harvardföreläsningar om centrala rättsliga frågor. Och det utan att komma i konflikt med upphovsrätten. Där behandlas bl.a. ett amerikanskt HD-fall om "affirmative action" vid antagning till juristutbildning. Att se och lyssna till hur man på Harvard sorterar argumenten i en sådan fråga kan faktiskt ge nyttiga ingångar också om man står inför ett rättsligt problem här hemma.

Av Johan Hirschfeldt, f.d. president i Svea hovrätt

Först publicerad för Karnov Nyheter (Thomson Reuters) den 21 december 2009