Även länsrätten gick på Skatteverkets linje och menade att det var uppenbart att det byggnadsfirman ägnat sig åt var ren skenfakturering i syfte att kunna plocka ut skattefria medel.

I eftertaxeringsmål är det dock Skatteverket som har bevisbördan, varför målet kom att handla om huruvida Skatteverket kunde visa att skenfakturering ägt rum. I eftertaxeringsmål ställs högre krav på bevisningen än i ordinära taxeringsförfaranden.

Det Skatteverket ifrågasätter är om de betalningar som skett mellan byggfirman och de två fakturaskrivande bolagen verkligen motsvarar det fakturorna avser.

Skatteverket menar att det framstår som mycket sannolikt att de fakturor som utställts av byggnadsfirman och de två bolagen har gjorts så för att kunna ta ut pengar i byggnadsfirman och använda dessa medel till svarta löner.

Det handlar om fem fakturor på cirka 400 000 kronor. I samtliga fall har byggnadsfirman satt in pengar på två olika bolags plusgiro, varpå pengarna kort därefter plockats ut i kontanter.

Inget av de två bolagen har redovisat dessa belopp som lön i skattedeklarationen.

Kammarrätten friar dock samtliga inblandade parter. Trots att det, enligt kammarrätten, föreligger starka skäl för Skatteverkets uppfattning, har inte verket på ett tillräckligt tydligt sätt klargjort hur pengarna plockats ut och hur de använts.

Den segrande klagandesidan företräddes av advokat Hans Sundberg från Advokatfirman Wagnsson.