Mikael Nelson jobbade på Linklaters 2001 till 2009. Han tog dock paus under ett års tid för att pröva vingarna som bolagsjurist. Valet föll då på Sodexo, ett service-manegement-företag med över 8000 anställda och en omsättning på cirka tre miljarder kronor.
- Jag var deras enda bolagsjurist och ansvarig för all juridik inom bolaget. Tyngdpunkten låg så klart på tjänsteupphandlingar, facilities management outsourcing och övriga tjänstekontrakt men spände därutöver från arbetsrätt till bolagsrätt.
De flesta juridiska ärenden på Sodexo ombesörjde han på egen hand. Men för de mer tidskrävande arbetsuppgifterna, så som tvister, eller där särskild specialistkompetens var nödvändig anlitade han extern juridisk kompetens.
- Tvister är rätt tidskrävande och omfattande arbete så där tog jag ofta hjälp.
Hur kom det sig att du ville jobba som bolagsjurist?
- Det var en sida i boken jag inte hade tittat på. Så jag var sugen att se
vad det skulle innebära. Att komma lite närmre affären och verksamheten,
vilket har varit oerhört spännande.
Men uppenbarligen är det roligare att jobba som advokat.
- Både och skulle jag säga. Det har varit roligt att vara ute i verksamheten
och se massa saker man aldrig hade fått se om man stannat på byrån. Som
bolagsjurist får man en stor och varierad palett av arbetsuppgifter vilket
passade mig bra. Men då jag kom från en stor byrå var det ett ganska stort
steg att bli ensam jurist. Det har varit en av de stora anledningarna till
att jag slutat, det vill säga att jag saknade kollegor och andra jurister
att jobba med.
Men Mikael Nelson går inte tomhänt från bolagsvärlden. Erfarenheten har gett honom insyn och en förståelse för hur den andra sidan tänker.
- Man tänker kanske lite mer annorlunda än vad jag förväntade mig. Det som är roligt med att vara bolagsjurist är att man får konfronteras med sin rådgivning på ett mycket mer direkt sätt. Det du gör ser du direkt konsekvenserna av. Som bolagsjurist är man också något mer kommersiell i sina bedömningar. Det är inte svart på vitt på samma sätt som det ibland kan vara på byrå. En bolagsjurist måste ha lite friare tyglar och balansera riskerna beroende på vilket mål med verksamheten man har. Vissa klausuler som man i normalfall skulle tycka vara legalt oacceptabla kanske i praktiken, mot bakgrund av vad man vill uppnå, kan vara okej ur ett kommersiellt perspektiv.
En ytterligare faktor som skiljer advokaten och bolagsjuristen åt är tiden.
- Du hinner inte vara lika djupsinnig i din analys som bolagsjurist utan det blir ett mer ”good enough”-tänkande.
Jobbade du mindre som bolagsjurist än vad du gör som advokat?
- Det gjorde jag nog. Men jag gillar att det händer saker runt omkring mig
och att ha kollegor att bolla saker med. Det är lite svårt att uppnå det när
man är själv. Jag är dessutom bra på att hantera min tid så det är inget
stort problem.
Vad tror du om påståendet att för att överleva som byrå måste man antingen
vara väldigt stor eller väldigt nischad?
- Jag tror att det många gånger kokar ner till de individer som finns i
verksamheten. I vårt fall på Time har vi en branschfokusering och ett
expertkunnande inom outsourcing och IT som jag tror att ganska få andra
byråer kan matcha. Jag tror dock att du har rätt så tillvida att de riktigt
små byråerna kan behöva en särskild specialistkompetens för att komma in på
marknaden och fylla ett behov. Alla klienter är dock olika. Det är långt
ifrån alla som vill handla samtliga juridiska tjänster från en och samma
byrå så det finns ett behov av byråer i alla storlekar.
Har du kommit in din nya roll som advokat och delägare på Time?
- Sakta men säkert. Just nu hjälper jag dock min tidigare arbetsgivare en hel
del. Vad som händer sedan får vi se.
