Efter lång tids oenighet gjorde den rödgröna oppositionen för en knapp månad sedan ett gemensamt uttalande att datalagringsdirektivet ska implementeras i svensk lagstiftning. Vänsterpartiet och miljöpartiet, som tidigare varit motståndare till detta, enades med socialdemokraterna först efter att (s), genom Thomas Bodström, släppt kravet på att lagringen ska gälla under två år.

Men efter den tyska författningsdomstolens avgörande har nu alltså vänsterpartiet och miljöpartiet åter svängt i frågan.

I ett uttalande den 2 mars förklarar vänsterpartiets partisekreterare Anki Ahlsten att partiets uppfattning är att Sverige inte ska genomföra direktivet. Man vill därför tvinga fram en debatt om direktivet i EU, och att EU-domstolen ska pröva om datalagringsdirektiv från 2006 strider mot de mänskliga rättigheterna.

Och vänsterpartiet får medhåll från miljöpartiets företrädare, vars språkrör Peter Eriksson så sent som i lördags sade i en intervju med Sveriges Radio att Sverige skulle tvingas införa lagen. Men efter den tyska författningsdomstolens avgörande ser han annorlunda på saken.

I endebattartikel på SVT.seskriver han gemensamt med flera ledande företrädare för partiet att"Sveriges grundlag måste sätta en ram för vilka mänskliga rättigheter som är absoluta värden för att upprätthålla ett demokratiskt samhälle, värden på en grundnivå som inte får kränkas av vare sig regering eller EU" och att direktivet kan stoppas om bara tillräckligt många sätter press på politikerna i EU.

Socialdemokraterna håller dock fast vid sitt tidigare uttalande att en svensk datalagringslag ska införas.