• Skriv ut
• Tipsa en vän

Jag blev uppringd av en inköpare vid ett bolag som jag hade försökt övertyga att anlita mig för att utforma nya allmänna inköpsvillkor för internationella affärer. Han berättade att uppdraget i stället hade gått till en större advokatbyrå. Sånt händer. Han berättade att de anlitade advokaterna ansåg att avtalet inte skulle byggas på CISG (FN-konventionen om internationella köp) eftersom de föredrog svensk rätt, inte minst på grund av att de inte hade så mycket information om CISG. Sånt skall inte hända.

Man kan förstå att svenska advokater föredrar svensk rätt. Det är bekvämt. Men är det bra för klienten? Ett problem är att vi i Sverige har två köplagar: Den nationella (köplagen) och den internationella (CISG). En hänvisning till svensk rätt innebär att köplagen skall tillämpas när båda parter kommer från Norden, medan den i övriga fall innebär att CISG skall tillämpas. Avtalet skall således kunna tillämpas mot bakgrund av både köplagen och CISG. En hänvisning till svensk rätt löser följaktligen inte advokaternas problem, om den inte uttryckligen anger att CISG inte skall tillämpas. Den lösningen skapar å andra sidan andra problem:

För det första förstår bara någon promille av världens befolkning svenska språket. Avtalet måste därför skrivas på ett annat språk, i allmänhet engelska. Det engelskspråkiga avtalet skall sedan tillämpas mot bakgrund av en svenskspråkig lagreglering. Det vållar tolkningsproblem: Svarar en term som används i avtalet mot den som finns i lagtexten, eller har parterna menat något annat? Till skillnad från köplagen finns CISG i engelsk originalversion.

För det andra har de flesta utländska parter dålig kunskap om svensk rätt och därtill dåliga möjligheter att ta reda på vad den innebär. Att svensk rätt skall tillämpas ökar därför motpartens osäkerhet, vilket knappast främjar dess vilja att alls ingå avtal och under alla förhållanden innebär att motparten upplever sig ta en större risk. Enkel ekonomisk teori säger att det i sin tur påverkar priset till nackdel för det svenska bolaget.

Uppfattningen att just svensk rätt skulle vara särskilt bra är vanlig bland svenska affärsmän och jurister. Motsvarande uppfattning beträffande den egna rätten finns naturligtvis även bland utländska affärsmän och jurister. Uppfattningen är i allt väsentligt felaktig: Den försvårar internationella affärer och gör dem mer kostsamma än vad de hade behövt vara.

På Internet finns tusentals rättsfall, tusentals litteraturhänvisningar och massor av annan information om CISG, inklusive information om de drygt 70 stater som har tillträtt konventionen, allt lätt tillgängligt för alla i hela världen. Ingen information? Trams!

CISG är ett förträffligt juridiskt hantverk med överlägsen tillgänglighet. Det finns som jag ser det bara två argument för att inte regelmässigt bygga internationella avtal om varuköp på CISG: Överdriven, omotiverad nationell stolthet och advokaters lättja. Det är dåliga argument!

Av Jon Kihlman, advokat, jur. dr och delägare, Gärde Wesslau advokatbyrå

Kommentarer Sortera: Senaste överst Inlagd av: Johan S - 03/06 13:46 Kihlman rules

Kanon. Från klarhet till klarhet. Klockrent. Vi anlitar alltid Kihlman.

Inlagd av: tredjemannen - 08/06 14:53 Jodå, fast..

..frågan är kanske viktigare bland jurister än bland affärsmän. Internationella affärer är sedan länge så påverkade av anglosaxisk standard att i det närmaste allt som behöver regleras finns reglerat explicit i avtalsvillkoren. Det gör att utrymmet för utfyllande, dispositiva regler från lag är litet. Även bland de ytterst få avtal som blir föremål för en domstols eller skiljenämnds granskning är det alltså ännu färre där tvistefrågan inte i första hand blir tolkningen av det som faktiskt står i avtalet.