Samma år besökte jag ett familjeföretag i Katrineholm. De stora kunderna planerade att lägga sina beställningar i utlandet. Styrelsen frågade: Mats, vad ska vi göra, ska vi sätta företaget i konkurs?

I båda fallen var svaret: Jag vet inte!

Trots svaret lyckades båda rekonstruktionerna. Här ska jag berätta lite om vad man i praktiken ska tänka på för att lyckas med en rekonstruktion.

• Börja i tid och ta hjälp

Man kan göra en enkel jämförelse med sin egen hälsa. Den som aldrig tror sig behöva gå till doktorn är egentligen inte frisk. Att vara ute i tid och ta hjälp är oftast den stora skillnaden mellan att kunna genomföra en lyckad rekonstruktion eller att gå i konkurs.

• Vem skall jag ta hjälp av?

Man måste ta hjälp av någon som har rätt kompetens och erfarenhet, men glöm inte ”mjukvaran”. Många tuffa beslut kommer att fattas och man måste kunna arbeta ihop.

Välj inte första bästa rekonstruktör. Be om en övergripande bedömning av dem du pratar med innan du bestämmer dig och stäm av med exempelvis banken så att även de har förtroende för personen

•Fokusera på verksamhet och likviditet

För att återgå till de exempel jag började med. Efter att ha sagt jag vet inte, sa jag: vi måste först se om det finns en ”frisk kärna” och göra en ”förstudie”. Först efter denna analys som visade att verksamheten var sund och kunde finansieras under rekonstruktionen ingavs ansökan om företagsrekonstruktion. När förstudien görs tycker jag att det är viktigt att fokusera på verksamhet och likviditet.

•Kommunicera och skapa förtroende hos kunder, kreditgivare och anställda

Raka besked och klara förutsättningar för kunder, kreditgivare och anställda skapar bättre förutsättningar för överlevnad. Försök inte dölja viktiga fakta, inte heller de negativa – de kommer ändå alltid fram. Den som kan skapa förtroenden hos de aktörer som företaget är beroende av har störst möjligheter att lyckas i en rekonstruktion.

•Fokusera på möjligheterna och framtiden, inta bara på historien och problemen

Man löser inte problemen vid skrivbordet utan genom snabbt praktiskt arbete. Gör företaget attraktivt genom att städa bort alla frågetecken kring tvister och avtalsbrott så att intressenterna har rent bord redan när förhandlingarna börjar.

Gör en rekonstruktionsplan och fundera på hur ska verksamheten bli lönsam, hur ska den finansieras och hur ska balansräkningen se ut när rekonstruktionen är klar?

• Offentlig eller tyst rekonstruktion?

Det finns fördelar både med en offentlig rekonstruktion och med en privat under hand. Den offentliga ger en möjlighet att ta sig ur oförmånliga avtal och då kommer också den statliga lönegarantin.

Den tysta är snabbare och har en lägre affärsrisk.

• Hur skall rekonstruktionsarbetet ledas?

En person kan inte göra allt. Särskilt i medelstora och större rekonstruktioner krävs ofta en särskild organisation, ett management council, som tillsammans med bolaget och större kreditgivare leder rekonstruktionsarbetet och löpande kan fatta beslut i viktiga frågor. Att snabbt kunna fatta krävande beslut är en nyckelfaktor.

Till sist vill jag återvända till mina exempel.

Bolagen gick inte i konkurs. Den företagsekonomiska hänsynen fick ta överhanden och arbetstillfällen kunde räddas.

Börsbolagets affärsidé visade sig vara rätt men ”timingen” var fel. Genom en sammanslagning med en av bolagets största konkurrenter kunde en bred ackordsuppgörelse med banker och leverantörer åstadkommas.

I stället för att kriga med fordringsägarna fick familjeföretaget skydd enligt lagen om företagsrekonstruktion. En ny finansiär gick in som huvudägare och hjälpte den gamla ägarfamiljen med ny kompetens, erfarenhet och analys av de företagsekonomiska förutsättningarna. Med hjälp av detta tillskott från den nya ägaren kunde bolaget genomföra ett offentligt ackord samt göra nödvändiga, om än inte särskilt stora, investeringar i verksamheten.

Mats Emthén, advokat och delägare advokatfirman Carler, förste vice ordförande i IFFR