Världen ser på håll troligen likadan ut idag som den gjorde för 20 år sedan. Men tittar vi närmare ser vi att enorma förändringar inträffat - klimatpåverkan, befolkningstillväxt, politisk utveckling. Även affärslivet har förändrats och blivit alltmer globalt. De flesta företag har behov av rådgivning inte bara i sitt hemland utan även internationellt. Detta gäller inom ett stort antal olika områden - management, marknadsföring, redovisning, revision och juridik.

Denna globalisering har även lett till stora förändringar av advokatyrket under de senaste 20 åren. Och denna utveckling kommer att fortsätta. Idag finns ett tiotal utländska byråer etablerade i Sverige. För 20 år sedan fanns det ingen alls – Baker & McKenzie var den första utländska byrå som etablerades här år 1991.

Själv är jag verksam i en internationell advokatbyrå med kontor i 15 länder i Europa och Asien. Jag har haft förmånen att sitta i vår internationella styrelse sedan 2000, varav de senaste tre åren som ordförande. Att vara med och leda en internationell advokatbyrå är onekligen en utmaning. Jurister är ofta stora personligheter och individualister med en stark vilja och förmåga att vältaligt och mångordigt uttrycka sig i tal och skrift. Behovet av diplomati och kompromisser är stort. Men det är också ett oerhört fascinerande uppdrag att möta medarbetare från så många olika bakgrunder och kulturer.

Alla är vi – olika
Vid en första anblick kan man förledas att tro att affärsjurister från olika länder och kulturer är väldigt lika. Förutom möjligen i vissa delar av mellanöstern har ju alla affärsjurister också samma uniform. Mörk kostym eller dräkt, vit skjorta eller blus, slips och svarta skor. Men tittar man bakom fasaden hittar man stora skillnader i attityder och sättet att arbeta. De flesta av dessa olikheter beror givetvis på de mera generella och uppenbara skillnaderna i språk och kulturell bakgrund.

För oss är det centralt att vi uppfattas som ett internationellt företag och inte som ett engelskt partnership. Vi har fortfarande många centrala ledningsfunktioner i London, men 70 procent av vår verksamhet och våra partners finns utanför England.

The Reign in Spain…
Engelska är idag arbetsspråk för de allra flesta på vår byrå och all intern kommunikation mellan olika länder sker på engelska. Det kan därför förvåna att språket trots allt kan utgöra ett så stort problem som det faktiskt gör.

En engelsk jurist eller ekonom har ett stort övertag när han får kommunicera på sitt eget hemspråk. Men de spelar inte sällan bort övertaget genom att vara onödigt diplomatiska och försiktiga. Fast ibland är tvetydigheten säkert avsiktlig. Om en engelsman säger att italienarens förslag är ” a very interesting idea” så kan han mena just precis det han säger, men lika gärna att ”det var bland det dummaste jag någonsin hört”. Och ”we will look into it” betyder att frågan löper stor risk att hamna i nedre skrivbordslådan eller i ”the round file”, d.v.s. i papperskorgen. Just det majestätiska ”we” används ofta utan att det görs klart vad som avses; är det talaren själv eller någon mindre informell grupp, t ex en Committee som han tillhör eller är det möjligen hela styrelsen? Den öppenhet och direkta kommunikation som vi anser vara normal i Norden anses i England ofta vara ”very direct” och ibland rent av ”blunt”.

Kommunicera mera?
Förutom de språkliga bekymren finns det stora kulturella skillnader i inställningen till hur och vad vi bör kommunicera internt. Den historiska traditionen inom ett partnership är stark; meningsfull information var länge begränsad enbart till delägarna. Numera råder en öppnare informationspolitik, men fortfarande finns det stora skillnader i sättet att kommunicera. Auktoritetstron och de hierarkiska strukturerna är starka i den här typen av organisationer och det kommer nog aldrig att försvinna helt.

I en internationell och mångkulturell firma finns det också anledning att tänka på att undvika politiska snedsteg. Vissa saker talar man bara inte om. Som när en tysk partner under en strategidiskussion på ett delägarmöte - förmodligen med hänsyn till handelsutbyte och geografiskt läge - ansåg att våra tyska partners borde få ett avgörande inflytande över vår expansion i Centraleuropa eftersom ”Austria has always been our backyard”.

Jurister är speciella…
Ett annat område där olikheterna är uppenbara och i hög grad påverkar vår verksamhet är den stora variationen i juristernas specialisering. Vår juristutbildning i Sverige är 4,5 år och i Tyskland läser man ännu längre. I England däremot är utbildningen i bara 3-årig och i regel också mycket mer specialiserad än hos oss.

Till stor del bestäms förutsättningarna inom vår bransch av marknaden i London. De engelska arvodena är högst i världen. Ett av skälen till detta är säkert att graden av specialisering och den spetskompetens som finns där. Men specialiseringen kan också vara ett problem och en begränsning. En expert saknar ofta den breda juridiska kompetens som krävs för att kunna bedöma om det i det aktuella ärendet kan finnas andra relevanta frågeställningar som ligger utanför hans eget specialistområde. Specialisten är därför ofta mindre bra på att sälja ett bredare spektrum av byråns tjänster.

Helt säkert kommer affärsjuristernas specialiseringsgrad att fortsätta att öka i Sverige. Men det är viktigt att den inte tillåts gå för långt; vår bredd i kompetens är en fördel i konkurrensen med de mer specialiserade ”smalare” anglosaxiska juristerna. Med vår bredare utbildning och kompetens kan en svensk jurist ofta biträda inom flera olika rättsområden i samma ärende, vilket leder till lägre kostnad för klienten.

Men ibland kan en hög specialisering onekligen leda till nya dimensioner och insikter. För ett antal år sedan var jag i New York och förhandlade en förlikning mellan tre parter; ett amerikanskt företag, ett engelskt och ett svenskt. Avtalet upprättades på engelska men enligt svensk rätt.

När vi efter tre dagars förhandling hade kommit överens om de kommersiella villkoren föreslog jag som generalist att förlikningen helt enkelt skulle omfatta ”all disputes between the parties”. Den engelske solicitorn utvecklade det till ”all disputes between the parties or their successors and assigns world-wide”.

Efter moget övervägande kom så den amerikanske experten på internationella förlikningsavtal tillbaka med följande mer heltäckande skrivning: ”all disputes between the parties or their predecessors, founders, shareholders, successors and assigns in the universe and beyond”.

Så det räcker inte att ha ett globalt perspektiv. Det gäller att se bortom vintergatans stjärneljus… Det är kanske där framtiden finns.

Av Michael Frie, Advokat och styrelseordförande i Bird & Bird