”Vi slipper en hysteri av konkurser”
Av: Johan Högberg
Publicerad 27 december 2011 07:02
Anders Nilsson är obeståndsspecialisten som började jobba nästan mitt i brinnande finanskris. Någon upprepning tror han aldrig att vi får uppleva. Bankerna har lärt sig en läxa.
En ny lågkonjunktur riskerar att stå för dörren. Det är dock inte alla som är särskilt bekymrade över det. Specialister på obeståndsjuridik till exempel. Anders Nilsson vid Lindahls Göteborgskontor som började på firman redan 1991, precis innan finanskrisen och en oöverträffad konkursvåg slog in mot Sverige.
- 1990-talet var ju unikt ur det perspektivet. Aldrig har så många företag försatts i konkurs som under de åren, säger Anders Nilsson.
De två senaste lågkonjunkturerna, den efter millennieskiftet respektive den senaste i samband med den globala finanskrisen, har inte alls inneburit lika många och inte heller så stora konkurser som under 1990-talets lågkonjunktur. Enligt Anders Nilsson försöker bolagen tillsammans med sina banker och finansiärer i större utsträckning övervintra på något vis.
- De snabba konkursbesluten som togs i någon slags hysteri på 1990-talet har vi inte sett igen och det kommer vi nog aldrig att få se igen. Konkurserna innebar stora värdeförstöringar i många bolag som ändå innehöll stora värden. Jag tror man lärde sig en läxa där, säger Anders Nilsson.
Om obeståndsrätten är ett område som blomstrar i sämre tider gäller det rakt motsatta transaktionsområdet, ett tillväxtområde inom affärsjuridiken som allt fler satsar på. I sämre tider tenderar antalet transaktioner att bli färre och då blir det särskilt tufft för mindre, specialiserade firmor.
- Under den senaste lågkonjunkturen såg vi att rena transaktionsbyråer fick göra sig av med personal, vilket inte har hänt tidigare i Sverige. Man fick helt enkelt säga upp personal på grund av arbetsbrist.
Trenden i branschen under de senaste 20 åren har annars varit stabil tillväxt och kontinuerliga nyanställningar. Lindahl som i dag är Sveriges tredje största affärsjuristbyrå med 250 anställda jurister har växt från bara omkring 50 jurister då firman bildades 1990 genom en sammanslagning av fem mindre byråer.
Jakten på de skarpaste juristerna har dock blivit tuffare. Anders Nilsson minns att när han var klar med studierna så var det affärsjurist alla ville bli. Numera är området emellertid långtifrån den givna ettan på juridikstudenteras önskelistor. Yrken som åklagare och domare har blivit alltmer populära. Bolagsjurist och att arbeta för internationella organisationer är andra områden som konkurrerar om kompetensen.
Utöver det minskade intresset för affärsjuridiken bland studenterna ser Anders Nilsson en brist i att utbildningarna på de flesta håll är för teoretiskt inriktade. Affärsjurister är idag inte bara jurister utan även affärsmän i högre grad och det behöver utbildningarna anpassas efter.
- Det finns en bild av affärsbyråer med mörklädda herrar bakom mahognyskrivbord, men så är det inte längre. En modern advokat är en affärspartner. Det räcker inte att vara en skicklig jurist, utan man måste känna till branschen och klienterna. Det är helt andra utmaningar jämfört med tidigare, säger Anders Nilsson.
En annan utmaning för byråerna att få in fler kvinnor, och se till att de stannar kvar, i den historiskt sett mansdominerade branschen.
- Det går att vara hemma med barn och komma tillbaka och bli delägare, men många väljer bort spåret att gå hela vägen till delägarskap. Det här är något byråerna måste jobba med.








Kommentarer
Mellan klockan 06 och 19 på vardagar kan du kommentera artiklar.