Se möjligheterna med illegal nedladdning

2012-04-13 07:44

KRÖNIKA. Musik- och filmindustrin borde lära av sin historia. Rätt väg är att inte förbjuda konkurrerande verksamhet. På en fri marknad köper man upp dem.

Den här krönikan handlar inte om lagförslag som SOPA eller PIPA; inte heller om handelsavtal som ACTA. Den handlar om principer.

Jag älskar Jon Stewarts Daily Show och Colbert Report. Jag upptäckte de här politiska satirprogrammen 2003 när jag studerade i Kanada. Operation ”Iraqi Freedom”, det är mina citationstecken, hade just satt igång. Vid sidan om mina egna dubier inför invasionen låg jag plötsligt dubbelvikt av skratt framför Daily Show. Vid den här tiden var all amerikansk media självcensurerad. Inte bara Fox News. Alla medier följde devisen: Support the troops!, och ingen hade ännu lagt till bisatsen, But not the war! Den enda som kritiserade det hela, och hanteringen i media, var Jon Stewart, och det med humor som vapen. Han var rätt man, i rätt tid, på rätt plats. Och jag hade funnit en ny besatthet.

När jag flyttade hem till Sverige kunde jag inte längre tillgå Daily Show, och senare spinoffen Colbert Report. Så jag började ladda ner dem – illegalt bör tilläggas. Programmen var så populära att de funnit en stor marknad utanför sitt eget land. Det här är något som bolaget bakom produktionerna har förstått. Och i dag streamar jag varje avsnitt direkt i min dator från programmens egna hemsidor. Jag får reklam som nu på senare tid har verkat misstänkt geografiskt riktad till mig. Som jag inte kan spola förbi. Men det gör mig inget. För jag får titta på programmen. När jag vill. Och de har en affärsmodell som gör att det lönar sig för dem med. Internet har förändrat distributionsförutsättningarna i grunden och det håller på att förändra inte bara en bransch utan hela det område som kan kallas mänsklig kultur.

Med all respekt för Antipiratbyrån, men när musik- och filmindustrin försöker driva igenom lagändringar eller handelsavtal så är de inte bara dumma och oinsatta i hur nätet fungerar; de är också djupt antikapitalistiska.

På nätet kan man hitta sin marknad, om man är villig att se möjligheterna. Den tid när skivbolagsdirektörer och filmproducenter kunde ta ut vad de ville är över. Det var ett historiskt undantag som byggde på vad som väldigt snart kommer att vara antikverad teknologi.

På internet kan en nioåring distribuera sitt egetproducerade teveprogram. Menar de här jättarna alltså att de inte kan konkurrera med nioåringar? När nya teknologier dyker upp brukar de gamla kämpa emot, med katastrofala resultat. Filmbolagen gick nästan under när teven introducerades. Tills de upptäckte att de kunde sälja sina enorma bibliotek av filmer på licens till det nya mediet. Men vid det laget gick det så dåligt för dem att teven fick allt till vrakpris. De hade slösat så mycket energi på att bekämpa det nya att de missat möjligheterna som det nya mediet förde med sig.

Lösningarna finns där. Det är vilja som saknas. På en fri marknad försöker man inte förbjuda konkurrenter som Megaupload – man köper upp dem. Eller utvecklar en egen plattform som är bättre. Och om man inte klarar det så går man under. För det är väl så kapitalism fungerar? Anpassa er och överlev. Eller kämpa emot och gå under. Men framför allt, sluta gnälla till farbror staten så fort det blir lite tufft.

Aron Flam är ekonom, skribent och komiker.

Krönikan är publicerad i Affärsvärldens tidning Affärsjuridik nummer 1, 2012.

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet