Tuff kamp mot piraterna på nätet

2010-11-01 08:47 Jonas jonas_melzer

Sara Lindbäck, på Antipiratbyrån har ett av Sveriges mest utsatta juristjobb. I hård motvind kämpar hon för att slå ner de illegala fildelarna.

Tidigare i år nådde Antipiratbyrån framgång i Pirate Bay-målet i första instans. Målet överklagades till hovrätten och förhandlingarna avslutades nyligen i sal 14 i Schering Rosenhanes palats i Stockholm.

- Det vi ser är att Pirate Bay har dömts i flera andra länder i Europa. Jag skulle bli förvånad om det inte blir en fällande dom även i Sverige, säger Sara Lindbäck.

- Det som är ett problem i alla typer av kränkningar som sker på nätet är att kränkningen kan fortsätta, trots att man har en lagakraftvunnen dom. Det är ett dilemma med internetbrottslighet som jag tror man måste se över.

På kärandesidan i Pirate Bay-rättegången finns en mängd företrädare från filmindustrin. Bland annat Motion Pictures Association of America(MPAA), de amerikanska producentdrakarna från Hollywood.

Under rättegången sitter MPAA och APB tillsammans på kärandesidan.

- Vi är ingen lokal avdelning till MPAA. Men vi har ett samarbete med dem och vi utbyter information, säger Sara Lindbäck.

På vilket sätt Antipiratbyrån får ekonomiskt stöd från USA vill Sara Lindbäck inte kommentera. Hon vill heller inte berätta hur många som arbetar på Antipiratbyrån, eller hur mycket byrån omsätter.

Skälen till hemlighetsfullheten är strategi, rädsla och paranoia. För den som är anställd på Antipiratbyrån får räkna med påhopp.

- Man blir utsatt. Jag har inte varit utsatt i lika hög grad som min kollega Henrik Pontén. Jag vill inte vara för specifik med vilken typ av påhopp som görs då det kan trigga dem som håller på med sådant, säger Sara Lindbäck, som berättar att hat-mejl inte är ovanliga.

Antipiratbyrån är en ekonomisk förening. Strukturen försvårar offentlig insyn, och enligt Skatteverket omsätter föreningen noll kronor och har inga anställda. En ekonomisk förening har begränsad redovisningsskyldighet.

Förutom jurister arbetar även ett gäng utredare i medlemsorganisationen, vars främsta uppgift är att kartlägga piraterna. Det förekommer även att tipsare med god insyn i piratkopierarnas värld får betalt för att gola.

Den som kan sin Stieg Larsson vet att hackarna kommer åt det mesta. Medarbetare på Antipiratbyrån är, lindrigt uttryckt, inte nätets mest älskade och agerar därefter.

- Det är klart det finns ett säkerhetstänk där vi vidtar åtgärder, säger Sara Lindbäck, som av säkerhetsskäl inte kan berätta på vilket sätt detta tar sig uttryck.

För fienden är mitt ibland oss, sett ur Antipiratbyråns perspektiv. Sverige är ett land med fler pirater per invånare än vad som är vanligt i övriga Europa.

- I Sverige är det 1,1 miljoner personer som konstant fildelar piratkopierad film, säger Sara Lindbäck.

Att illegal fildelning påverkar filmbranschen negativt är solklart. Hur negativt är dock svårare att konstatera. Enligt undersökningsföretaget Gfk uppgår den legala försäljningen av film till cirka 20 miljoner filmer årligen. Volymen är ganska konstant.

I butik hyrs det årligen ut drygt 2,5 miljoner filmer, enligt Sveriges Videodistributörers Förening.

Den digitala legala marknaden är fortfarande i sin linda. Enligt Jonas Dahllöf, vd på SF Anytime, en av de största svenska digitala videodistributörerna, utgör legal digital distribution omkring 3 procent av marknaden.

Liksom många andra aktörer kunde Jonas Dahllöf se en tydlig ökning av användandet av de legala alternativen då Ipredlagen infördes i april 2009. Men den legala digitala marknaden växer långsamt och det rättsosäkra läget anses vara en viktig anledning.

En bransch som, sett till intäkter, inte påverkats av illegal fildelning är biobranschen. 2009 var det hittills bästa försäljningsåret, med bruttobiljettintäkter på 1,55 miljarder kronor.

Enligt ett estimat från Mediamätning i Skandinavien laddar svenskar ned 94 miljoner piratkopierade filmer. Den svenske genomsnittspiraten laddar därmed uppskattningsvis ned drygt åtta piratkopierade filmer om året.

Att var tionde svensk ägnar sig åt illegal fildelning, tror Sara Lindbäck delvis beror på bra datakunskaper och god bandbredd, men framför allt på ineffektiv lagstiftning.

- Har någon begått intrång har det varit svårt för rättighetshavarna att agera.

- Den typiska illegala fildelaren är en 30-årig man som bor i tätbebyggelse, med en något högre lön än snittet, säger Sara Lindbäck.

Men det är inte denne 30-åring som är i Antipiratbyråns fokus. Målet är att krossa Scenen, nätverket som distribuerar piratkopierade filmer till Svensson-piraten.

Så fort något släpps på dvd eller Blue Ray lägger Scenen ut det på nätet. Ibland kan filmerna till och med finnas tillgängliga för fildelarna innan de nått handeln eller biograferna. (Se grafik).

Hur kriget mot piraterna ska vinnas vill Sara Lindbäck inte berätta. Om det finns några vinnare, förutom piraterna själva, i kopieringsindustrin så är det just operatörerna. Hon tror inte att efterfrågan och den starka betalningsviljan för snabbt internet beror på att konsumenterna vill kunna surfa snabbare. De vill kunna fildela olagligt på ett effektivt sätt.

Antipiratbyrån har kritiserats för att använda sig av oetiska metoder som i vissa fall beskyllts för att vara brottsliga. Flera polis- och JO-anmälningar har därför riktats mot Antipiratbyrån.

- Det finns ingen grund i dessa anmälningar. Ingen av anmälningar har lett någonstans, utan har lagts ner.

Hovrätten meddelar dom i Pirate Bay-målet den 26 november klockan 14. Fallets specifika karaktär indikerar att det troligtvis kommer att nå Högsta domstolen, som tidigare inte prövat frågan om fildelning i kombination med medhjälp till brott mot upphovsrättslagen.

Vems är ip-numret?

Alla användare av internet lämnar efter sig ett ip-nummer. Det rättighetshavarna och deras företrädare, som Antipiratbyrån, vill åt är personen bakom ip-numret som ägnar sig åt illegal fildelning.

Sverige har implementerat Ipred-direktivet vilket innebär att rättighetsinnehavare har rätt att gå till domstol och begära ut identiteten till det ip-nummer som kränkt rättigheten genom illegal fildelning.

Nyligen skickade Högsta domstolen en förfrågan till EU-domstolen om hur reglerna kring Ipred ska tolkas. Frågan ställdes då en operatör vägrat att lämna ut uppgifter om ett ip-nummer.

I väntan på svar kommer ingen domstol att tvinga någon operatör till ett så kallat informationsföreläggande. EU-domstolen väntas svara inom ett par år.

Polisen kan begära ut uppgifter direkt hos operatören om brottet kan leda till fängelse. Detta är den straffrättsliga vägen att komma åt fildelarna. Ipred är den civilrättsliga.

De två senaste åren har polis och åklagare fått förstärkta resurser för att lösa upphovsrättsliga brott på internet.

IP-adresser som identifiering är dock problematisk i många hänseenden. Bland annat för att det genom olika tjänster och program går att dölja, maskera och manipulera sin IP-adress.

Jonas jonas_melzer

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet