Rekordkonjunktur med Trump?

Reaktionen på Donald Trumps seger i den amerikanska presidentvalet blev initialt i linje med såväl vår som de flesta bedömarnas prognos. Den amerikanska S&P 500-terminen föll omkring 5 procent och Tokyobörsen tappade över 5 procent.

Precis som vid sommarens ”Brexit” följde dock en snabb återhämtning och såväl New York-börserna som Stockholmsbörsen avslutade veckan på plus. Vårt jämförelseindex OMXSGI steg med 2,0 procent, medan aktiva portföljen hade en usel vecka och backade 1,9 procent.

Portföljens dåliga utveckling förklaras dels av oväntad svaghet i Unibet (-6,5 procent) efter förra veckans starka rapport, dels av portföljens defensiva inriktning. Bara cykliska Hexpol (+4,8 procent) utvecklades bättre än börsen.

Från banker, som tidigare varnat för riskerna med en Trump-seger, kom under veckan rapporter om hur stora infrastrukturinvesteringar och skattesänkningar kan lyfta tillväxten i USA. Effekten blev stigande långräntor liksom ett ordentligt rally bland cykliska aktier såsom Boliden, Sandvik och Skanska.

Frågan är hur befogad denna optimism kommer visa sig vara. Om Trumps protektionistiska retorik mynnar ut i faktiska förslag lär tillväxten påverkas negativt. Vidare återstår det att se hur väl Trump lyckas samarbeta med republikanerna i kongressen, där det finns gott om ledamöter som inte vill ta på spenderarbyxorna utan istället oroas över budgetunderskott och stigande skuldsättning.

Veckans graf häromveckan visade att USA-börserna utvecklats allra sämst under perioder med republikansk president och republikanskt kontrollerad kongress. S&P 500-indexet steg med bara cirka 2 procent per år under sådana perioder. Det ligger onekligen lite sanning i den gamla devisen om att en republikansk seger i presidentvalet får börsen att stiga en dag, och falla i fyra år.

Lägg därtill att det första året i presidentcykeln också brukar vara det svagaste för USA-börserna. Det hänger samman med att hela 9 av 14 amerikanska lågkonjunkturer sedan 1929 inletts under det första året i presidentcykeln. Slutligen är den amerikanska expansionsfasen nu hela 7,5 år gammal och därmed bland de längsta högkonjunkturerna i historien.

Lägger man samman dessa ”kuriositeter” med mer fundamentala faktorer, så linjerar de relativt väl. Arbetslösheten i USA har planat ut kring 5 procent, och brukar inte bli mycket lägre. BNP-tillväxten har varit svag det senaste året. Industriproduktionen har varit negativ i årstakt under flera månader. Den privata sektorns investeringar har planat ut. Företagsvinsterna har vänt ner. Värderingen av börsen är historiskt sett mycket hög. Kort sagt indikerar en mängd variabler att högkonjunkturen befinner sig på upploppet.

Frågan är då om Donald Trump lyckas hålla den amerikanska konjunkturen under armarna ett tag till? Sannolikheten att han inte får uppleva en recession under fyra år i Vita Huset måste i alla fall betraktas som mycket liten. Den längsta amerikanska högkonjunkturen, mars 1991 till mars 2001 varade i exakt tio år. Blir den nuvarande expansionsfasen lika lång väntar recessionen först i juni 2019, vilket rimligen skulle innebära ungefär ett par år till med stigande börskurser.

Även om ett positivt scenario inte kan uteslutas, tar vi fortsatt fasta på faktorerna som indikerar att en recession kan ligga närmare i tiden. En hedgad portfölj med i huvudsak stabila, ocykliska bolag borde då ha goda förutsättningar att generera positiv avkastning.