Två nya köp

Efter tre veckor i rad med stigande kurser backade Stockholmsbörsen med 1,3 procent i förra veckan. Aktiva portföljen föll med 0,4 procent, då flera innehav, däribland Ica, H&M och Unibet, alla föll mer än börsen.

Denna vecka väljer vi att plocka in ett par lite udda case. Den ena finansieras med kassan, medan det andra finansieras med en avyttring av innehavet i Transcom. Bolaget är på rätt väg efter en svacka, men kursutvecklingen har ändå varit trög. Aktien säljs med en vinst på 7,6 procent.

Nytt innehav är tjänsteföretaget Eltel som vi nosade på i mitten av oktober efter det stora raset som följde efter vinstvarningen. Aktien studsade kring 50 kronor och vände sedan ganska snabbt upp till 60 kronor. Vi tvekade då huruvida det fanns fler lik i garderoben och noterade den ökade risken för nyemission. Sedan dess har bolaget kommunicerat att finanschefen har sjukskrivit sig, vilket har fått aktien att peka nedåt igen.

I niomånadersrapporten var nettoskuldsättningen i relation till rörelseresultatet (ebitda) 4,3, vilket är över kovenanterna med bankerna på 4,0 gånger. Med vissa justeringar enligt bolagets avtal med bankerna har dock denna gräns inte överskridits. Kassaflödet under fjärde kvartalet är det säsongsmässigt bästa och kommer därför förbättra ration ännu mer, vilket talar emot en nyemission. Nye vd:n Håkan Kirstein har dessutom redan börjat styra upp den problemtyngda projektverksamheten, enligt en pressrelease i veckan. Huvudfokus är att få ner risknivån i verksamheten. Även om nyemissionsrisken finns kvar är vår bedömning att den minskat efter niomånadersrapporten och att det finns en god uppsida när Eltel lagt problemprojekten bakom sig.

In i portföljen plockar vi också bilreservdelskedjan Mekonomen. Aktien lyfte knappt 9 procent under veckan sedan Axel Johnson sålt sitt huvudägarskap, motsvarande 26 procent av aktierna, till den amerikanska branschjätten LKQ Corp. Vi har tidigare varit skeptiska till underpresterande Mekonomen, men efter ägarförändringen ser risk/reward mer lockande ut.

LKQ är en offensiv förvärvsmaskin som nästan uteslutande har helägda dotterbolag. Att de skulle nöja sig med en minoritetspost i Mekonomen förefaller därför mindre sannolikt. Att de inte lagt ett bud redan nu beror rimligen på att Axel Johnson-koncernen, enligt nyhetsbyrån Direkt, inte lät LKQ genomföra någon due diligence eller diskutera ett möjligt uppköpsbud. Amerikanarna nominerar nu två personer till styrelsen och kan då bilda sig en bra uppfattning om bolaget inför ett möjligt bud, där det ska tilläggas att LKQ gynnas av den starka dollarkursen.

Hemlighetsmakeriet som säljare och köpare ägnar sig åt genom att inte avslöja köpeskillingen bidrar också till synen att ett bud kan vara att vänta. Enligt börsens regler kan ett sådant bud emellertid genomföras tidigast i juni nästa år.

Här kan det så kallade ansiktslösa kapitalet komma att spela en viktig roll. Bland Mekonomens tio största ägare finns sju fonder med tillsammans cirka 30 procent av ägandet. De här fonderna nöjer sig rimligen inte med ett bud som ligger lägre än de nivåer kring 220 kronor, cirka 30 procent över dagens nivåer, där aktien hovrat under de senaste 5 åren.