Ekonomerna tror på oförändrad ränta

2017-04-21 11:21 Direkt Affärsvärlden
Foto: Johan Jeppsson / IBL Bildbyrå

Riksbanken lär inte ändra reporäntan vid policymötet den 26 april (räntebesked 27 april), men frågan inför mötet kanske mer handlar om hur direktionen gör med QE-programmet och räntebanans signal om sannolikheten för ytterligare räntesänkning.

Det framgår av SME Direkts prognosenkät.

Samtliga av de tolv ekonomer som SME Direkt har tillfrågat räknar med att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad nu.

Direktionen lär inte heller få några problem med att enas om en oförändrad reporänta, men frågan om QE-programmet, som löper ut vid halvårsskiftet - före nästkommande penningpolitiska möte - och huruvida räntebanan fortsatt ska signalera en sannolikhet på 6 punkter i fråga om ytterligare räntesänkning skulle eventuellt kunna bli svårare.

Tre ledamöter, Martin Flodén, Henry Ohlsson och Cecilia Skingsley, har bildat något av ett "hökläger" i direktionen, de har framfört invändningar mot att räntebanan har signalerat en för stor sannolikhet för ytterligare sänkning sedan slutet av förra året. Och i fråga om QE-programmet reserverade sig dessa tre ledamöter, i olika grad, mot beslutet i december att förlänga QE-programmet till halvårsskiftet.

Övriga tre ledamöter, Stefan Ingves, Per Jansson och Kerstin af Jochnick, kan visserligen ha rört sig något i riktning mot "höklägret" under våren, men om inte kanske det blir en tuff debatt vid mötet den 26 april.

Den kanske enklaste kompromissen kan under dessa förutsättningar vara att de tre "hökarna" accepterar att räntebanan fortsatt visar en sannolikhet på 6 punkter för en ytterligare räntesänkning i utbyte mot att "duvorna" accepterar att inte förlänga QE-programmet (åtminstone inte nu).

Samtliga tolv ekonomer i SME Direkts enkät tror i alla fall att detta är det mest troliga beslutet.

Swedbanksekonomerna Knut Hallberg och Jörgen Kennemar konstaterar i ett kundbrev att direktionen går till beslut mot en bakgrund av en inflationsbesvikelse i mars och sannolikt med "sänkta mungipor" i spåren på de låga centrala löneavtalen för industrin. Å andra sidan tuffar den svenska ekonomin på bra, och kronan handlas nu cirka 3 procent svagare än Riksbankens KIX-prognos från februari.

"Det finns också anledning att tro att en hel del av marsavvikelsen i KPI slår tillbaka i april. Sammantaget tror vi därför att Riksbanken kommer att avstå från ytterligare penningpolitiska lättnader vid det kommande mötet, men en tydligt mjuk ton kvarstår och de upprepar budskapet att de har en fortsatt beredskap att göra penningpolitiken mer expansiv om så skulle behövas", skriver Swedbanksekonomerna.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, varnar för sin del för att man inte ska "göra misstaget att betrakta inflationsutfallet för mars som lågt". Även om KPIF-inflationen, 1,5 procent, var 0,2 procentenheter lägre än Riksbankens prognos var sammansättningen gynnsam för Riksbanken och talar för att inflationen studsar upp igen redan i april, och då landar över Riksbankens prognos från i februari.

"Med energipriser på dagens nivåer och lite högre matpriser ser inflationen ut att ligga nära 2-procentsmålet en stor del av innevarande år. Vi räknar således med att Riksbanken justerar upp sin inflationsprognos på kort sikt. Tillsammans med en upprevidering av BNP-tillväxten till cirka 3 procent för helåret 2017 kan det te sig som om Riksbanken förnöjt kan luta sig tillbaka och slappna av", skriver Torbjörn Isaksson.

Men riktigt så bra är det förstås inte, när effekter av stigande energipriser och fjolårets kronförsvagning klingar av sent i år "faller inflationen obönhörligen tillbaka igen".

"Det underliggande kostnadstrycket ser nämligen inte ut att stiga nämnvärt. Det understryks av att de nyligen slutna löneavtalen som löper till och med mars 2020 befäster samma avtalsmässiga löneutveckling som vi har haft sedan 2013", påpekar Nordea-analytikern.

Michael Boström, chefsanalytiker på Danske Bank, tar fasta på att inflationen mätt som KPIF exklusive energi, som har varit i Riksbankens fokus den senaste tiden, sedan ett drygt halvår har pekat åt fel håll (nedåt), och att löneavtalen ser ut att komma in så lågt att Riksbankens löneprognoser för de kommande tre åren "ter sig orealistiskt höga".

Att Danske Bank ändå inte räknar med en förlängning av QE-programmet nu beror i huvudsak på att Riksbanken redan nu äger drygt 40 procent av obligationsstocken.

"Vi har svårt att tro att de kunde föreställa sig detta när de påbörjade QE-programmet i februari 2015", skriver Michael Boström.

Han påminner om att när QE-programmet lanserades så räknade Riksbanken med att KPIF exklusive energi skulle ligga nära 2 procent från början av 2016, och vid det här laget något överskrida 2-procentsstrecket.

"Utfallssiffrorna har hittills inte nått 2 procent och den senaste noteringen var 1,0 procent", skriver Danske Bank.

Riksbanken räknade då, i februari 2015, med att reporäntan skulle börja höjas mot slutet av tredje kvartalet eller början av fjärde kvartalet 2016.

Alltså för ett drygt halvår sedan. I stället har man sänkt räntan.

"Vår gissning är att utgångspunkten då var att QE skulle pågå under en ganska begränsad tid, kanske ett år så att QE skulle avslutas innan de första planerade räntehöjningarna, men det fick successivt omprövas", konstaterar Michael Boström.

Nordeas Torbjörn Isaksson ser skäl för Riksbanken att justera ned sin löneprognos, vilket gör det än svårare att se att inflationen stiger under prognosperioden. Han räknar dock med att nedrevideringen av Riksbankens löneantaganden och inflationsprognos för nästa år troligen blir en gradvis process, över flera rapporter (och därmed sannolikt inget som direktionen riktigt kommer att behöva ta ställning till vid detta möte).

I samband med räntebeskedet i februari uttryckte sig Riksbanken kanske något överraskande försiktigt om de ekonomiska utsikterna, med hänvisning till att "den politiska osäkerheten i omvärlden är stor och riskerna för bakslag har ökat".

Riksbanken kan nu sannolikt notera att världshandeln ser ut att fortsätta att stärkas, men man har fortsatt goda skäl att oroa sig för den politiska osäkerheten i omvärlden.

"Med utvecklingen i Nordkorea, Syrien, Turkiet och Trumps många svängningar har molnen knappast skingrats på det området. Det ovissa läget innebär att helgens presidentval i Frankrike både kan hjälpa och stjälpa", skriver Torbjörn Isaksson.

Direkt Affärsvärlden

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet