Flodén: Mer bakom boprisppgången än låga räntor

2016-03-18 13:51 Affärsvärlden SIX
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Det låga ränteläget är inte hela förklaringen bakom de höga bopriserna i Sverige, och situationen med hushållens oroande höga skuldsättning kan inte heller lösas via penningpolitiken.

Det uppgav riksbanksledamoten Martin Flodén vid ett seminarium anordnat av EU-kommissionen och tankesmedjan Fores på torsdagen där kommissionens landrapport om Sverige diskuterades.

EU-kommissionen har i rapporten varnat för att de kraftigt stigande bostadspriserna ökar den redan rekordhöga privata skuldsättningen ytterligare och gör ekonomin mer sårbar för chocker.

"Kommissionen vill att Sverige ska fokusera på det här problemet, hitta en lösning och göra det snabbt", sade István Pál Székely, som är kommissionens direktör med ansvar för Sverige, vid seminariet.

Huspriserna ökar i en snabb takt, matade av finanssektorns bolån, vilket leder till hög skuldsättning inte bara hos hushållen men även hos företagen. Den kombinerade skuldsättningen är nu nära 200 procent av BNP, konstaterade Székely.

"Det är som att ha en BMW som kör i 300 km/h. Om du kör i 300 måste man vara försiktig, för ett litet misstag i den hastigheten kan få stora konsekvenser", resonerade han.

Martin Flodén uppgav att han till stor del delar EU-kommissionens perspektiv. Enligt honom är hushållens skuldsättning hög i Sverige därför att det är en relativt till andra länder låg amorteringsgrad.

"Många andra länder amorterar mycket snabbare än vad vi gör, även efter att amorteringskravet har implementerats."

"Vi har också starka skatteincitament för att ackumulera skuld, bland de högsta i EU. I synnerhet gällande ränteavdraget. När det gäller bostadsmarknaden stiger huspriserna snabbt, och har gjort så i många år. Ett annat problem är hyreskontrollen, att vi använder bostadsstocken ineffektivt. Vi har även haft ett väldigt lågt bostadsbyggande sedan 90-talskrisen", säger han.

Ett annat problem enligt Flodén är att bolånemarknaden är dominerad av rörliga räntor, vilket gör hushållen känsliga för ränteförändringar.

Enligt riksbanksledamoten är det låga ränteläget inte hela förklaringen till dagens situation. Tyskland har haft en liknande finans- och penningpolitik, men en "dramatiskt annorlunda bostadsutveckling det senaste decenniet". De tyska bopriserna har ökat några procent sedan 2005, medan de svenska nästan har fördubblats, konstaterar han.

Vilka åtgärder är det då som behövs?, frågar sig Flodén.

"Mitt svar är att det inte handlar om penningpolitiken. Man kan inte utforma en penningpolitik för att undvika utvecklingen", svarar han. Delvis då en faktor bakom de låga räntorna är den globala trenden, som penningpolitiken inte kan göra så mycket åt.

"Problemen måste adresseras på utbudssidan och funktionen på bolånemarknaden", menar riksbanksledamoten.

Däremot finns det risker kopplade till lågränteläget, som att låntagare vänjer sig vid låga räntor och inte är beredda på ökningar.

"Alla prognoser för räntor är att de kommer att vara låga under en lång tid. Men de prognoserna är väldigt osäkra angående framtida räntor, därför behöver vi marknader och strukturer som är robusta för framtida ändringar", resonerar Flodén.

Även Swedbanks chefsekonom Anna Breman, som också deltog vid seminariet, delar EU-kommissionens bild. Hon menar att situationen är hänförlig till en obalans mellan utbud och efterfrågan som har drabbat främst storstadsregionerna. De andra nämnda orsakerna bidrar, men huvudproblemet är ett för lågt byggande, menar hon.

"För det andra, om man ser på skulder och priser är det väldigt ojämnt fördelat regionmässigt och generationsmässigt. Ser man till Sverige som helhet är köpkraften fortfarande hög, men inte för Göteborg och Stockholm", säger Breman.

Om Riksbanken är oroad över den finansiella stabiliteten borde de överväga att köpa säkerställda obligationer med löptider på fem år eller längre. Det skulle uppmuntra hushållen till att ta lån med längre löptider, resonerar hon.

"Nu köper vi statsobligationer, men vi har inte exkluderat någonting om vi vill köpa mer", svarar riksbanksledamoten, "planen är nu att köpa statsobligationer, de är de säkraste tillgångarna och det neutralaste sättet för oss att påverka inflationen."

Anna Breman menar vidare att finanspolitiken bör göra mer. Det är inte statens jobb att få upp inflationen, men att skapa fler bostäder kan lyfta inflationen vilket kan vara bättre än att ha negativ reporänta i den här miljön, resonerar hon.

EU-kommissionen anser att Sverige, på det stora hela, har gjort "begränsade" framsteg med att genomföra de landsspecifika rekommendationerna från 2015 gällande politikområden som är relevanta för makroekonomiska obalanser.

"Inga åtgärder har emellertid vidtagits för att anpassa skatteincitamenten. Till exempel skulle möjligheterna till skatteavdrag för bolåneräntor kunna minskas och fastighetsskatten ses över. Man har inte heller vidtagit åtgärder för att reformera hyresmarknaden", konstaterade kommissionen i sin rapport.

Flodén menar att han inte har några starka åsikter gällande ränteavdraget, men en nedtrappning skulle ge utrymme till att förbättra husmarknaden på andra sätt - som att avlägsna hinder för rörligheten på bostadsmarknaden.

"Policyåtgärder som vi bör använda är skuldkvotstak, och så snabbt som möjligt ge ett tydligt mandat till Finansinspektionen att göra det om det är nödvändigt", menar Flodén, som uppger att en sådan åtgärd skulle kunna fungera som en farthållare för hushållens skuldsättning.

Anna Breman replikerar med att banker redan tar hänsyn till skuldkvoten, och menar att man inte får ha en för restriktiv nivå. Ett skuldkvotstak på 400 procent hade kraschat bomarknaden i storstadsregionerna, medan ett tak på 600 procent skulle vara mer i linje med vad kunder tar i lån i dag.

EU-kommissionens nya ekonomiska rekommendationerna för Sverige väntas i mitten av maj.

Affärsvärlden SIX

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet