Förvaltaren: ”Tror räntorna har bottnat”

Det här är en befintlig fond hos er som fått en nystart. Hur har ni resonerat kring det?

– Ursprungligen är det här en penningmarknadsfond som jag förvaltat sedan 1999. Problemet var att det blev minusränta på i stort sett hela det tänkbara placerings­universumet, vilket gjorde det svårt att få någon avkastning på fonden. Efter att ha ­resonerat själva, och med kunderna, har vi nu gjort om den till en räntefond med bredare placeringsmandat.

Hur ser förvaltningsmandatet ut?

– Vi placerar i företagsobligationer och företagscertifikat emitterade i svenska kronor med en bedömd kreditrating mellan investment grade och high-yield. Dock ska den genomsnittliga kreditratingen uppgå till lägst investment grade. Fondens duration får högst uppgå till två år.

Och vad är det för möjligheter som ni vill utnyttja?

– Till att börja med är det inte så många investerare som tillåter high-yield i sina ­reglementen. Det betyder att det blir en väldig tröskeleffekt mellan bolag som ratas som investment grade och de som inte gör det. Till exempel ger Balder en ränta på 0,3 procent, medan Sagax ger en ränta på 2 procent på samma löptid. Visst är det skillnad på bolagen, men kanske inte så stor att det motiverar ränteskillnaden.

– Den andra viktiga faktorn är att sedan förra sommaren har alla svenska banker utom SEB slutat med den skuggrating som man gjorde fram till dess. Det betyder att fler emittenter börjar överväga att ta kostnaden för att få en publik rating. Och när den ratingen görs får man ofta ett högre betyg än i skuggratingen.

Vilka bolag har ni plockat in i portföljen?

– Jag ville undvika en alltför stor exponering mot fastighetsbolag, som annars ligger nära till hands – ungefär 70 procent av de tänkbara placeringarna är just fastighetsbolag. Vi har dock till exempel Castellum och Fastpartner i portföljen. Andra bolag som vi tagit in är Stena Metall, Volvo Cars, Scania och Hexagon.

Hexagon har varit i blås­väder sedan Ola Rollén blev misstänkt för insideraffärer. Hur ser du på det?

– Man ska komma ihåg att Hexagon är betydligt mer än Ola Rollén. Såvitt vi förstår swappar Hexagon sin upplåning i svenska kronor till euro. Det betyder att bolaget borde ha ett ganska starkt incitament att skaffa sig en publik rating, vilket behövs för att emittera på euromarknaden där kostnaden är lägre. Det gör att deras kronobligationer ser attraktiva ut.

Vad händer med räntorna framöver?

– Till att börja med tror jag att räntorna har bottnat. Jag räknar med att Fed höjer två gånger i år, vilket är vad marknaden också prissätter. När det gäller Riksbanken tror jag att en höjning fortfarande ligger en bit framåt i tiden, men de kommer att ta bort signalen om att det är mer sannolikt att nästa ändring blir en sänkning. Det skulle kunna ske redan i april.

– Sedan kanske Riksbanken upphör med de kvantitativa lättnaderna från halvårsskiftet. Det som är lite knepigt på räntemarknaden är att reporäntan ligger på –0,5 procent, men den faktiska dagslåneräntan är –0,9 procent. Det beror på att Riksbanken genom obligationsköpen sitter på nästan 40 procent av obligationsstocken samtidigt som Riksgälden drar ner på emissionsvolymerna. Det gör att det blir en brist på obligationer i marknaden och när bankerna måste repa in obligationer från Riksgälden betalar man en straffränta på 0,4 procent. Skulle Riksbanken upphöra med obligationsköpen, vilket jag ser som sannolikt, borde korta räntor, och då inte minst Stibor, röra sig uppåt, utan att Riksbanken ens talat om räntehöjning. Det vore positivt för våra räntefonder som har en hög andel lån kopplade till Stibor.

Anders Wilson

Förvaltar: Enter Cross Credit.

Förvaltat kapital: Cirka 320 miljoner kronor.

Utveckling: +0,26% sedan starten (9/1 2017).