Hotad världsordning: ”Det är konkret”

Den moderna handeln är otyglad, oförutsägbar och ofattbart komplex. Samtidigt vilar den på en 70 år gammal ordning som nu knakar i fogarna.

Är Donald Trump beredd att starta ett fullskaligt handelskrig?

Efter första veckorna på jobbet tror allt fler det.

Presidenten har redan skrotat Trans-Pacific Partnership, ett färdigförhandlat handelsavtal med elva länder i Asien. Han har meddelat att han har för avsikt att omförhandla Nafta, USA:s frihandelsavtal med Kanada och Mexiko. Han har fortsatt att ­attackera Kina och internationella institutioner, däribland WTO.

Och vill Donald Trump starta handelskrig så kan han: maktdelningsprincipen som ­reglerar stora delar av amerikansk politik omfattar inte handelsfrågor i någon väsentlig mening.

”Handelspolitiken är ett område där Trump på egen hand kan genomföra det han lovat”, varnade ekonomiprofessorn och Brookings-medarbetaren Justin Wolfers i New York Times härommånaden. ”Det finns inte mycket kongressen kan göra för att stoppa honom.”

Den insikten har spritt sig till styrelserummen på andra sidan Atlanten.

– Alla har utgått ifrån att inte ens en tokig president kan ställa till med hur mycket djävulskap som helst, men folk verkar inte längre lika tvärsäkra på den saken, säger Staffan Bohman, ordförande i Höganäs och styrelseledamot i Atlas Copco.

– Hotet är konkret.

Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, stämmer in.

– Svenska företag känner oro, säger hon. Den nya administrationens oförutsägbarhet är en ­påtaglig risk.

***

Vikmanshyttan i sydöstra Dalarna. Solig januarieftermiddag, sextioplussare i täckjackor ute och går på byn.

Här började Jon Lind tillverka batteriladdare till snöskotrar och fyrhjulingar i mitten på 1990-talet. Det gick bra; numera gör han det till Ferrari och General Motors också.

”För den som vill lära sig något om tillväxt” är Linds bolag Ctek ”ett bra studieobjekt”, skrev Dagens Industri i en artikel i mars 2016.

Utanför Ctek står två polska byggarbetare och röker vid en grävmaskin.

Inomhus är stämningen sval och proffsig. Försäljningschefen Krister Mossberg, solbränd i designad mjukisoverall, berättar om produktionslinor och integrated solutions.

Ctek är ett sådant där bolag som det svenska exportfrämjandet älskar att lyfta fram: ett framgångsrikt, mellanstort exportföretag, mitt ute i glesbygden.

Billaddarna säljer som smör. År 2015 avyttrades över en miljon stycken till konsumenter, verkstäder och långtradartillverkare i sammanlagt 70 länder. I år hoppas man dubbla omsättningsnivåerna från 2013.

Hur viktigt är bolaget för bygden?

– Hundra procent, svarar Krister Mossberg. Han är stockholmare, veckopendlar.

I Vikmanshyttan bor omkring 1 000 personer, ett sjuttiotal jobbar på Ctek. Ingen tillverkar batteriladdare. Produktionen är förlagd till fabriker i kinesiska Shenzhen.

Ctek är ett sorts mikrokosmos av den moderna exportekonomin. I Sverige tar man fram affärscase, utvecklar och testar produkter, sköter pappersarbetet: den tjänstefierade kärnverksamheten. Resten – tillverkning och distribution – sköts i och från Kina.

Varje laddare (Ctek säljer femhundra modeller) består av ett hundratal komponenter. Komponenterna innehåller i sin tur hundratals insatsvaror. Många är importerade. Krister Mossberg vet inte hur många länder som ingår i produktionsnätverket som krävs för att tillverka ett Ctek-batteri. Det kan vara fem eller hundra.

På så sätt är laddaren i långtradaren en frihandelns motsvarighet till ett derivat-finansierat hus i amerikanska solbältet före finanskrisen: fullständigt oansenlig och samtidigt en produkt av ett invecklat system av regler, normer och processer som spänner över hela världen.

Vad händer med Cteks batteriladdare om USA och Kina går i handelskrig?

– Då försvinner våra marginaler, säger Krister Mossberg och syftar på USA.

– Då kommer vi inte sälja där. Antagligen blir en strategi att öka försäljningen på andra marknader.

För några veckor sedan stod Kinas president Xi Jinping på World Economic Forum i Davos och talade sig varm för frihandeln.

Kinas statliga press har slagit an en annan ton. Amerikanska tullar kommer att ”bemötas omedelbart”, varnade man efter att Xi ­talat med Donald Trump i telefon i november. ”Airbus-flygplan kommer ersätta Boeing-flygplan. Försäljningen av amerikanska bilar och Iphonemobiler kommer bli lidande.”

– I förlängningen är det ju så, det blir ­konsumenter i USA som får betala, säger Staffan Bohman.

Exempel finns. När Barack Obama införde tullar på kinesiska däck år 2009 ­kostade det amerikanska konsumenter över en ­miljard dollar, visar beräkningar.

Men även Kina kan komma att betala ett högt pris, påpekar andra. USA är fortfarande en av landets största exportmarknader. Tullar skulle slå mot tillväxten. Den har ­redan försvagats till följd av en besvärlig omstrukturering av ekonomin, som syftar till att öka den inhemska konsumtionen.

Ändå är trenden tydlig. För tio år sedan svarade exporten för 37 procent av kinesisk BNP. I dag är siffran 22 procent. Landet blir allt mindre beroende av utländska aktörer, och det märks. En studie från amerikanska handelskammaren i Kina antyder att bolag från USA fått det allt svårare att operera på kinesisk mark.

– Kina har en politik som går ut på att främja egna företagsintressen, säger Olof Erixon, handelsexpert på Svenskt Näringsliv.

Det gör det svårt för utländska företag, inklusive svenska, att etablera sig där på riktigt.

– Man ska inte göra sig några överdrivna förhoppningar om att europeiska företag någonsin kommer få stort genomslag på kinesiska marknaden. Det kommer kinesiska regeringen se till att de inte får, säger Erixon.

***

Det kan få konsekvenser för svensk exportstrategi på sikt. Men hur skulle svenska företag drabbas om USA och Kina börjar resa tullar i morgon?

På flera sätt, säger Lena Sellgren. Det skulle slå mot världsekonomin, marknaderna skulle ta stryk.

De direkta effekterna på utrikeshandeln i stort är mindre uppenbara. Sverige handlar fortfarande mest med andra EU-länder – utbytet med Kina och USA är betydligt mindre. Produktionsnätverken komplicerar dock saken.

– Globala värdekedjor är så sammanflätade i dag. Riktade tullar mot branscher där svenska företag är konkurrenskraftiga, som industrivaror och bilindustrin, kan få rejäla effekter. Särskilt mot mindre företag kan det slå hårt, säger Lena Sellgren.

Ett företag som Ctek kan få det svårt.

För Trollhättan-baserade Leannova, som förser kinesiska biltillverkare med svensk expertis och som köptes av börsnoterade konsulten ÅF häromåret, är det snarast ­positivt, säger Christer Frykman, ansvarig för internationalisering av ÅF:s fordonsverksamhet. Färre amerikanska bilar betyder fler kinesiska.

Uppsala-baserade Imint, vars mjukvaru­lösningar förbättrar videosändningar i mobiler och som nyligen börjat leverera till några av Asiens största mobiltillverkare – däribland kinesiska Huawei och koreanska Samsung – är inte heller oroliga.

– Kinesiska tillverkare inte så stora i USA, de säljer framför allt i Asien, säger CFO:n Jens Ålander.

Dessutom skeppar bolaget inget materiellt, allt är digitalt.

Även de större bolagen kommer klara sig bra, tror Staffan Bohman.

– Man finns överallt i dag, det sker en ­löpande anpassning till ändrade förhållanden. Det är inbyggt i systemet, säger han.

Genom att inte låsa in sig i ”rigida, fasta strukturer” har moderna exportföretag en ”inbyggd motståndskraft mot den här typen av förändringar”, säger han.

Verkstadskoncernen Atlas Copco, som Bohman inte nämner specifikt, är ett exempel. Bolaget, som har en årlig omsättning på omkring 100 miljarder kronor, finns i över 180 länder. Intäkterna är jämnt fördelade mellan framför allt Europa, Nordamerika och Asien, och kommer till stor del från marknadsnära tjänster.

Värre blir det om Donald Trump gör verklighet av hotet att dra sig ur WTO.

– Om USA uppenbart bryter mot reglerna som man vill, riskerar det att helt undergräva förtroendet för hela systemet, varnar Olof Erixon.

 

TEXT: Arvid Åhlund

 

Det här är en nedkortad version av raportaget Hotad världsordningDen moderna handeln är otyglad, oförutsägbar och ofattbart komplex. Samtidigt vilar den på en 70 år gammal ordning som nu knakar i fogarna.. Som prenumerant kan du ta del av hela texten genom att trycka på länken.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.