Krispaketet klubbat

2012-02-21 06:12 Affärsvärlden Redaktionen

Grekland kommer att inleda skuldbytet för privata långivare de närmaste dagarna, enligt eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker.

- Vi väntar oss ett mycket högt deltagande, sade han.

De nya obligationerna börjar med en kupongränta på 2 procent och stiger till 3 procent före 2020 och därefter blir 4,3 procent.

Euroländerna sänker räntan på nödlånen till Grekland till 1,5 procentenheter över upplåningsräntan från 2,0 procentenheter de första tre åren och 3,0 procentenheter därefter.

IMF-chefen Christine Lagarde välkomnade överenskommelsen. Hon kommer att ta överenskommelsen till IMF:s styrelse under andra veckan i mars, på villkor att Grekland uppfyller de krav som har ställts ska uppfyllas dessförinnan.

Christine Lagarde berömde Jean-Claude Junckers förhandlingsförmåga, som gjorde det möjligt att förhandla ned kostnaden för stödprogrammet till 130 miljarder euro från en betydligt högre siffra.

IMF-chefen sade att storleken på IMF:s bidrag till stödprogrammet kommer att bestämmas av IMF:s styrelse i mars.

- Jag tror styrelsen kommer att ha i åtanke den totala storleken på programmet och att en korrekt uppbyggnad av en brandvägg genom EFSF och ESM, vilket inte beslutades om idag, sade hon.

Ekonomikommissionär Olli Rehn sade att eurogruppen höll en kort diskussion om brandväggar och att han förväntar sig en överenskommelse vid eurogruppens möte den 12 mars.

- Det borde vara möjligt att kombinera den permanenta räddningsfonden ESM och återstoden av den tillfälliga fonen EFSF för en betydligt starkare brandvägg, sade kommissionären.

Han sade att ESM kommer att uppgå till 500 miljarder euro och återstoden av EFSF uppgår till 250 miljarder euro.

Olli Rehn hoppades också att IMF:s resurser skulle kunna förstärkas.

Christine Lagarde förklarade att ett värsta-fall-scenario skulle innebära att Greklands statsskuld blir kvar på 160 procent av BNP 2020 och inte faller till 120,5 procent. Denna nivå anses inte uthållig.

- Det skulle inträffa om Grekland inte lyckas leverera. Det finns nedåtrisker för detta program eftersom det är krävande, sade hon.

Olli Rehn sade att det första grekiska stödprogrammet misslyckades eftersom man hade underskattat Greklands svaga administrativa kapacitet och den svaga politiska enigheten i landet.

Jean-Claude Juncker sade att sänkningen av räntan på nödlånen kommer att innebära beskäringar för Grekland på 1,4 miljarder euro under programperioden.

Vidare lovade euroländerna att använda framtida vinster som deras nationella centralbankerna gör från försäljning av grekiska obligationer köpta under det nominella värdet till att sänka Greklands skuld. Denna skuldlättnad ska uppgå till 1,8 miljarder euro, sade eurogruppens ordförande.

"Den officiella sektorn kommer att bestämma det exakta beloppet för sitt finansiella stöd tidigt i mars, när resultatet av PSI (privata långivares deltagande) är känt och (Greklands) förhandsåtgärder har genomförts", löd eurogruppens uttalande.

"Vi upprepar vårt åtagande att ge tillräckligt stöd till Grekland under programmets lopp och därefter tills landet har återfått tillträde till marknaden, under förutsättning att Grekland helt har uppfyllt kraven och målen i anpassningsprogrammet", avslutade eurogruppen sitt uttalande.

Affärsvärlden Redaktionen

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet