”Lång väg kvar, Bernanke”

Under måndagen sade Fed-chefen Ben Bernanke att svaga utsikter för den amerikanska ekonomin inför nästa år gör att det är lämpligt att överväga ett nytt finanspolitiskt stimulanspaket.

Fed-chefen har bedrivit mycket forskning kring depressionen på 1930-talet och har sagt att det gäller att göra allt för att inte hamna i ett deflationsläge, vilket hände i Japan på 1990-talet. Om räntan sänks till noll utan att det hjälper till att dra upp ekonomin går det alltid att trycka mer pengar är, enkelt uttryckt, Ben Bernankes åsikt.

Han kallas faktiskt ”Helicopter-Ben” eftersom han framhävt Friedmans klassiska inflationistiska åtgärd att dela ut pengar från en helikopter för att förbättra konjunkturen.

Begreppen inflation och deflation är mycket svåra att förstå sig på. Det är inte så enkelt som att trycka upp fler sedlar för att få inflation (även om det är inflationistiskt). Hur snabbt sedlarna snurrar runt (velociteten) är också av betydelse. Det är detta man i grundskolan beskriver som hur snabbt det ekonomiska hjulet snurrar.

Under de senaste åren har detta hjul snurrat allt fortare. Pengar fortplantas i banksystemet, en så kallad multiplier effect. Detta har varit följden av att banker har gearat upp under de senaste åren, det vill säga ökat skuldsättningen i förhållande till det egna kapitalet. Detta har i sin tur kunnat göras tack vare de lågt ställda nivåerna för kapitaltäckning i bankerna. Systemet kallas fractional reserve banking som, enkelt uttryckt, medför att banken kan låna ut samma pengar flera gånger (detta då utlånade pengar kommer in i systemet igen och att större delen lånas ut på nytt, och så vidare, och så vidare).

Bankerna har alltså verkat på ett sätt som förefaller vara inflationistiskt. Men – och här kommer den viktigaste delen – om pengarna enbart hade lånats ut till projekt som genererat mer välfärd än de pengarna som lånats ut, då hade inte varit ett inflationistiskt – utan ett deflationistiskt användande av pengarna. Att inflationen varit låg i västvärlden under de senaste åren, trots en väldigt kraftig kreditexpansion, särskilt i USA (där man till och med plockat bort M3-redovisningen efter att siffran rusat i höjden), har berott på att det importerats deflation från låglöneländer.

Kreditexpansionen har varit verkat inflationistiskt vilket också har märkts på priserna på de varor som inte produceras i låglöneländer. Pengarna har nämligen använts till konsumtion istället, vilket drivit ekonomin i västvärlden, särskilt USA, under de senaste åren. Hur har det varit möjligt? Banker och investmentbanker har utnyttjat billiga krediter till att elda på bostadsbrasan. Lägre räntor, lägre krav i form av minskad kapitalinsats och kreditvärdighet har ökat den aggregerade efterfrågekurvan på bostäder och fått priserna att succesivt stiga. Men långsiktigt är inte en sån utveckling hållbar utan ett sådant scenario bygger enbart upp en bubbla som förr eller senare kommer att spricka. Pengar som skjutits till i bostadsbrasan kan sägas vara felinvesterade. Var har då dessa tagit vägen? Exempelvis har pengar använts till att finansiera bilköp och lyxrenoveringar samt dyra semestrar.

Någon måste ta förlusten för dessa investeringar. I dagsläget verkar en stor del av problemen finnas inom diverse derivat (CDO:er, ABS:er etc). Att banker övervärderar dessa tillgångar i sina balansräkningar har i sin tur lett fram till den nuvarande finanskrisen. I dagsläget litar inte banker på varandra. Rädslan att motparten sitter med Svarte Petter gör att banker hellre håller hårt i kapitalet än lånar ut det. Och här kommer det intressanta. På samma sätt som den motsatta situationen, att bankerna mer än gärna lånar ut, orsakade inflation, skapar dagens situation deflation. Hur då? Bankerna måste nu backa hem från sina tidigare högt uppskruvade positioner. Då banker inte vågar låna ut till andra banker måste de betala tillbaka skulder istället för att förnya lån, och tvingas därmed sälja av tillgångar (slimma balansräkningen). Det är dessa problem som världens stater försöker att parera genom att kasta in mer pengar i brasan (Ben Bernankes gödsel av pengar från en helikopter, lägg till att FED skjutit till kapital i finansmarknaden).

Vad de styrande verkar ha glömt bort är att det amerikanska paketet med 700 miljarder dollar inte räcker långt om bankerna inte för vidare dessa pengar mellan varandra (om den så kallade ”multiplier effect” inte fungerar).

Att råda bot på det grundläggande problemet, alla pengar som placerats fel och som nu raderats bort, skulle bli mycket dyrbart och 700 miljarder dollar räcker inte långt för att täcka alla hålen.

Marknaderna för CDO:er, ABS:er etc är enorma. Bara försäkringsmarknaden (CDS:er) ska ha stått för 54 000 miljarder dollar, eller uppgått till hela världens BNP, enligt CNN. De nedskrivningar som bankerna gjort för olika derivat, exempelvis CDO:er, visar sig ofta inte vara tillräckliga. Stora övervärden kan alltså ligga kvar i balansräkningarna.

Ett exempel är Merrill Lynchs justeringar i CDO-portföljen i somras. Derivat med ett nominellt värde på 30 miljarder dollar såldes plötsligt för 7 miljarder dollar (22 procent). Detta trots att samma papper värderats till 11 miljarder dollar bara fyra veckor tidigare.

Det ska inflikas att Merrill Lynch i samband med affären tog på sig risken för 75 procent av försäljningsvärdet via ett lån till fonden som köpte dem. Med andra ord medförde försäljningen att enbart drygt fem procent av ursprungsvärdet säkrades. Det visar på vilka stora problem som finns i bankvärlden och att dessa derivat lär ligga och stinka i balansräkningarna ett bra tag framöver. Med andra ord räcker 700 miljarder dollar inte långt för att städa upp i skiten. Räkna med att nedmonteringen av bankernas balansräkningar fortsätter trots kapitalinjektionerna.

Stater verkar försöka undvika realiteten, att vi under de senaste åren förstört välfärd och plöjt ned kapital på bostäder, lyxrenoveringar och liknande, pengar som istället kunnat användas till investeringar som gagnat samhället och ökat välfärden.

Men det är klart att Bernanke, Paulson & Co försöker att lösa problemen genom att ösa in så mycket pengar som möjligt i det nuvarande systemet. Det ligger tunga politiska påtryckningar bakom åtgärderna och dessutom hjälper de sina polare på Wall Street.

En annan effekt är att när det väl vänder och hjulen börjar snurra snabbare igen innebär åtgärderna att delar av den amerikanska statsskulden betalas av via sedelpressarna…

nullnullnullnull