Östeuropas guldägg

2012-03-28 09:17 Affärsvärlden Redaktionen

Två tungviktare i Östeuropa sticker ut när det kommer till ekonomisk motståndskraft i dessa kristider.

Även Östeuropas konjunktur började svikta andra halvåret 2011, men tungviktarna i regionen Ryssland och Polen har stått emot omvärldskrisen bra. Måttliga exportvikter, modest offentlig skuldsättning och litet eller måttligt beroende av bankfinansiering via eurozonen gör att avmattningen blir mild i Ryssland och Polen.

Det skriver SEB i sin Eastern European Outlook som presenterades på onsdagen.

"ECB:s lån till eurozonens banksystem har varit ett lyckat schackdrag. Upplåningskostnader mellan banker har de senaste månaderna sjunkit i såväl Väst- som Östeuropa. Men ännu kvarstår vissa stressymptom delvis till följd av fortsatt osäkerhet runt eurofrågan i Grekland och Portugal. Detta spiller över även på Östeuropas banker då många länders banksektorer där i hög grad ägs av västbanker. Detta talar för att kreditförhållandena förblir onormalt strama åtminstone 2012, något som även hämmar ekonomisk tillväxt", säger Mikael Johansson, chef för Östeuropaanalysen på SEB, i en kommentar.

Just skillnader i beroende via banksystem och importefterfrågan från eurozonen gör att Östeuropas utveckling blir alltmer polariserad. De norra delarna med Ryssland och Polen står emot eurokrisen relativt väl medan delar av den centrala och främst södra regionen drabbas hårdare. Baltikum och Tjeckien hör till de "medel-drabbade" medan Bulgarien, Kroatien, Rumänien, Ungern och Ukraina är de "mest drabbade" som en följd av relativt starka banklänkar med eurozonen, även om Ukraina hankar sig fram med hyfsad BNP-tillväxt.

Inflationen sjunker i år i de flesta östländer, medan kärninflationen förblir relativt hög i Estland och Polen. Senaste tidens oljeprislyft utgör en allmän uppåtrisk i inflationsprognoserna, enligt rapporten.

Rysslands ekonomi får stöd av högt oljepris, hög reallönetillväxt och expansiv finanspolitik, men långsiktiga frågetecken kvarstår via stort råvaruberoende och långsam reformtakt. En viss öppning för mer reformer kan ske med Vladimir Putin tillbaka på presidentposten, enligt SEB.

"Vi är fortfarande positiva till Rysslands tillväxt på kort sikt. Samtidigt borde Ryssland kunna prestera en ännu högre tillväxt, på säg 6-7 procent, med tanke på de höga oljepriserna. Detta sätter fingret på behovet av mer reformer. Sommarens WTO-inträde är det steg i rätt riktning som kan smörja handel och investeringar. Men man ska inte vänta sig att detta automatiskt löser Rysslands strukturella problem", säger Daniel Bergvall, ansvarig för Ryssland- och Ukrainaanalysen.

Affärsvärlden Redaktionen

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet