Tipsa en vän om en artikel

De billiga bankerna

Bankaktierna ser billiga ut. Nya affärer och stigande vinster kanske kan få börsens intresse att återvända.

Annons

Mer om Svenska Hande...

Graf över Svenska Handelsbanken A 1 V Översikt Nyheter Aktieindikatorn Bolagsinfo
Bankaktier är inte särskilt populära på börsen. Liksom många andra bolag som inte sorteras in i IT- och telekomfacket hänger bankerna inte med i den kraftiga uppgången för Generalindex. Inte ens bra bokslut - och besked om planerade återköp av aktier - har kunnat ändra på den bilden. Resultatet har blivit att bankaktier ser billiga ut. Att branschindex stiger beror på att försäkringsbolaget Skandia ingår här.

Trots att storbankerna satsat enorma belopp på IT-utvecklingen har detta inte premierats av börsen. Andra bolag verkar ibland ha fått börskursen att gå genom taket bara genom att andas ordet IT. Men alltså inte bankerna. Det hjälpte inte ens att SEB-ledningen i bokslutet verkligen gjorde ett nummer av omvandlingen från traditionell universalbank till e-bank.

Inte bara kostnader

Ett skäl till börsens njugga inställning är antagligen att den hittills egentligen bara har fokuserat på kostnaderna för IT-satsningarna och i första hand sett internet som ett hot mot lönsamheten. Alla vet att internet förändrar bankmarknaden på ett dramatiskt sätt, men det är fortfarande svårt att bedöma effekterna. Bankledningarna har inte gjort det lättare för marknaden, eftersom de har varit dåliga på att klargöra hur lönsamhetsförutsättningarna ser ur.

I samband med boksluten har det ändå kommit litet tydligare signaler från dem. Till exempel understryker Handelsbanken, som är känd för sin kostnadseffektivitet, att satsningen på IT-området har gjort det möjligt att upprätthålla den internationellt sett låga kostnadsnivån.

Ännu mer konkret har Merita-Nordbanken varit. Ledningen har stuckit ut huvudet och skattat resultattillskottet från internet på årsbasis till 250-300 miljoner euro, ca 2-2,5 miljarder kronor. Detta i ett treårsperspektiv. Även i fortsättningen kommer internetsatsningarna att vara en prioriterad fråga för bankledningarna och de kommer att fortsätta att dra stora kostnader, även om dessa ser ut att ha börjat plana ut. En annan fråga, som delvis hänger ihop med teknikutvecklingen, gäller strukturförändringarna. Raden av uppköp och samgåenden i branschen kommer säkerligen att fortsätta. Ett vanligt antagande är att fyra storbanker snart kommer att bli tre.

Alla nordiska banker är fortfarande små jämfört med de kontinentala giganterna. Risken är att det nordiska perspektivet blir irrelevant när marknaden internationaliseras. Hittills är det enbart SEB som uttryckligen har bytt ut "Norden" mot "Europa" i sin strategibeskrivning. Skulle Sverige, och kanske även Danmark, gå med i eurozonen ökar risken att nordiska banker slukas av kontinentala jättar om de inte i tid har sett om sina hus. En fortsatt konsolidering i branschen är således att vänta, också därför att tekniken tenderar att skapa överkapacitet.

Nya affärer är en faktor som skulle kunna bidra till att öka intresset för bankaktier igen. Ytterligare en faktor som talar för branschen är att lönsamheten ser ut att vara på väg upp. Högre korta räntor ökar intäkterna och det finns en klar tillväxt när det gäller sparprodukterna.

Dessutom leder den ökande teknikanvändningen till lägre kostnader i den traditionella rörelsen. Det borde leda till att fler olönsamma kunder blir lönsamma, en utveckling som särskilt bör gynna Föreningssparbanken och Merita-Nordbanken med sina stora kundbaser.

Kulturkrocksvarning

I media verkar det nästan vara en självklarhet att nästa stora bankaffär kommer att göras mellan Föreningssparbanken och SEB. Den ganska oblyga invit som Föreningssparbankens ordförande Göran Collert riktade till SEB i höstas ger stöd för spekulationen. Logiken i en sådan affär ligger i att de två bankerna är varandras motpoler på bankmarknaden och att de därför skulle komplettera varandra väl. Ett exempel på detta är att Föreningssparbanken framför allt är stark i landsorten, med oftast mycket stora marknadsandelar. SEB är i allt väsentligt en stadsbank. I stora delar av inlandet finns den över huvudtaget inte.

Men även om de på papperet passar väl ihop så betyder inte det att en sådan affär skulle vara lätt att genomföra. Kulturskillnaderna är betydande, förmodligen ännu större än mellan Föreningsbanken och Sparbanken Sverige. Vad är det som säger att SEB:s kunder vill göra affärer med Föreningssparbanken? Kanske skulle Handelsbanken vara den verkliga vinnaren på en sådan affär.

Det är emellertid ingen tillfällighet att SEB är den bank som oftast förekommer i spekulationerna. Banken har gjort flera stora affärer efter samgåendet med Trygg-Hansa, men det finns många frågor kvar. Det kraftfulla fokuseringen på internet och på kapitalförvaltning har gjort att de traditionella delarna av banken, åtminstone utåt, inte verkar ha samma tyngd längre. Att bankledningen är öppen för olika typer av affärer visar exemplet Enskilda Securities, SEB:s investmentbank. Denna sattes i fjol på bolag och här släpps nu norska Orkla in som minoritetsdelägare sedan Enskilda köpt Orkla Finans för att bli större i Norge.

En helt ny bank

Enligt ledningen tar SEB nu "steget från nordisk till europeisk, från universalbank till en koncern med internet i centrum", styrd av kundernas behov inom huvudgrupperna affärsintensiva privatkunder och nordiska företag. Det innebär att det gradvis har skett en strategiförändring.

I själva verket är SEB efter expansionen i Baltikum och köpet nyligen av tyska BfG Bank en helt ny koncern. Sedan hösten 1998 har antalet anställda ökat med 50 procent till ca 21.000. Mindre än hälften av de anställda finns numera i Sverige, mot tidigare 80-90 procent.

Förvärvet kommer rimligen att ta mycket ledningskapacitet i anspråk, samtidigt som det finns förväntningar på att banken också ska gå in i Storbritannien, kanske med en partner. Det som hägrar är möjligheten för SEB att få tillgång till en mycket större marknad än den svenska och därmed att nå en snabbare tillväxt. I vår lanseras den så kallade paneuropeiska plattformen i Danmark och senare i år i Tyskland, där BfG Bank blir SEB:s "portal till sparandet i Europa", som det heter. Då börjar det stora äventyret för SEB.

Satsningen är onekligen spännande, men det går inte att bortse från att bankledningen ger sig in på en marknad - den europeiska sparmarknaden - som den inte har någon erfarenhet av. Visserligen hävdar ledningen att SEB har ett försprång framför konkurrenterna, men det vore blåögt att tro att banken inte kommer att möta knivskarp konkurrens. Härom veckan meddelade exempelvis jätten Deutsche Bank att den tänker investera upp till en miljard euro (8,5 miljarder kronor) årligen på en ny webstrategi.

Riskabelt

Risknivån är med andra ord hög, även om ledningen redan rapporterat att den höjt ambitionsnivån när det gäller omstruktureringen av BfG Bank och ansträngningarna att få upp lönsamheten i den tyska banken. Samtidigt dras SEB fortfarande med kostnadsproblem, framför allt koncentrerade till den nordiska bankrörelsen.

Kostnaderna har i hög grad varit i fokus även i Föreningssparbanken, men här bör det synas en klar förbättring från och med i år. Fusionsprocessen är nu officiellt avslutad och det aktiemarknaden nu vill se är att bankledningen jobbar hårt med intäktssidan. Det borde finnas en betydande potential med tanke på bankens stora bredd. Dessutom borde tekniken göra att det går att öka lönsamheten i den stora kundbasen. Men just nu känns det som om frågorna är fler än svaren när det gäller Föreningssparbanken. Oplanerade VD-skiften skapar alltid osäkerhet och bankens nya VD, Birgitta Johansson-Hedberg, har inte ens tillträtt ännu. Det sker först vid stämman i mitten av april. Hon har i intervjuer sagt att hon är öppen för nya strukturaffärer i branschen.

Vilka affärer?

Frågan är bara vilken roll Föreningssparbanken ska spela i en fortsatt konsolideringsprocess. Efter fusionen har den nordiska huvudstrategin hittills varit att satsa på allianser, vilket är ett sätt att arbeta som har historisk förankring i sparbanks- och föreningsbanksrörelsen. Banken har plöjt ned nära 8,5 miljarder kronor i samverkande banker i Norden, Baltikum och Polen, i de flesta fall genom minoritetsandelar.

Frågan är om detta är en tillräckligt aggressiv strategi. Det faktum att banken tagit majoriteten i estniska Hansapank (ca 53 procent) och danska FIH (ca 60 procent), de två största investeringarna, indikerar att bankledningen trots allt kanske vill ha ett fastare grepp om sitt nätverk.

Även när det gäller Merita-Nordbanken kan man undra hur den framtida Nordenstrategin kommer att se ut. Problemet är att banken - trots en förbluffande uthållighet - kanske inte kommer att få köpa norska Kreditkassen. Banken kan inte hur länge som helst fortsätta att förlänga sitt bud utan att trovärdigheten går förlorad. Frågan avgörs i praktiken av de norska politikerna och det faktum att Den norske Bank flaggat upp i Kreditkassen borde oroa VD Hans Dalborg och hans medarbetare i Merita-Nordbankens ledning.

Kreditkassen skulle passa bra in i visionen av en stor "pannordisk" bank. Skulle Kreditkassen gå Merita-Nordbankens näsa förbi hamnar Dalborg & Co i ett strategiskt dilemma. Visserligen finns fortfarande möjlighet att gå ihop med en dansk bank - Unibank brukar utpekas - men vad ska banken göra i Norge? Det går alltid att dra igång en internetbank, men det skulle inte ge samma tunga förankring i norskt näringsliv som Kreditkassen skulle kunna göra. Dessutom skulle banken förlora tempo.

När Mertia-Nordbanken bildades utfärdade de två grundarbankerna en öppen inbjudan till banker i de andra nordiska länderna att ansluta sig. Banken har visserligen expanderat i Baltikum, men den stora nordiska affär som marknaden väntat på har alltså hittills inte blivit av. En annan besvikelse är avknoppningen av fastighetsbolaget Aleksia, som visat sig svårare än väntat. Den aviserade börsnoteringen har avbrutits eftersom marknaden uppenbarligen inte varit tillräckligt intresserad. Istället har bolaget sålts till försäkringsbolaget Ilmarinen med en reaförlust på 40 miljoner euro (340 miljoner kronor). Men bortsett från detta är Merita-Nordbanken en framgångsrik skapelse med fin lönsamhet, bra kostnadskontroll och en lovande internetbank. Den senare är en av de största på området med över en miljon kunder anslutna. Som framgått inledningsvis ser ledningen stigande vinster genom kundernas ökande internetanvändning. Fortsatt renodling av koncernen och omvandlingen av strukturen till ett enda ägarbolag borde tilltala börsen.

Flest på nätet

Även Handelsbanken har rapporterat klara positiva effekter av teknikutbyggnaden. Ungefär 20 procent av bankens affärer går numera via internet. I år väntas internettransaktionerna antalsmässigt överstiga kontorstransaktionerna.

Efter ett rekordartat sista kvartal har banken redovisat sitt högsta resultat genom tiderna. I år tillkommer för första gången resultatet från norska Bergensbanken, som konsolideras sedan november 1999. Denna bank, som i fjol tjänade nära 240 miljoner kronor, har givit Handelsbanken en marknadsandel i Bergen, Norges näst viktigaste bankmarknad, på ca 15 procent.

Totalt har Handelsbanken nu 44 kontor i Norden utanför Sverige och är därmed den enda riktigt nordiska universalbanken av de fyra. Banken, som uppvisat en anmärkningsvärd kontinuitet genom åren, kan ståta med det högsta kreditbetyget bland de nordiska bankerna.

Handelsbanken har sent omsider ökat takten när det gäller kapitalförvaltning, som är en genuin tillväxtmarknad. Styrelsen har föreslagit återköp av egna aktier för upp till fyra miljarder kronor, men det verkar inte ha imponerat på börsen. Både Handelsbankens och Nordic Baltic Holdings (Merita-Nordbanken) aktier värderas till låga p/e 11.

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Ekonominyheter
Wall Street, amerikas flagga, usa.

Sur avslutning på Wall Street

Inledningen av veckans sista handelsdag i New York ser ut att bli nedåtgående.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH och Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket.

Experternas lösning på bokrisen

För första gången på femtio år råder full bostadskris i Sverige. Men lösningarna finns - i Sundbyberg och Växjö. 7

Fed-ledamot: USA redo för räntehöjning

Nu öppnar en Fed-ledamot för en höjning av den amerikanska styrräntan i höst.

oljepump

SEB:s svenska oljefavorit

SEB utfärdar rekommendationen köp för två oljebolag.

Storbanken: Svenska oljebolag attraktiva uppköpskandidater

Storbanken: Svenska oljebolag attraktiva uppköpskandidater

Goldman Sachs bedömer i en färsk analys att transaktionerna inom oljebranschen kan fortsätta.

Börsen vänder nedåt

Börsen vänder nedåt

Efter en svängig börsvecka har kurserna på Stockholmsbörsen visat upp en volatil utveckling under veckans sista handelsdag och handlas i skrivande stund lägre.

Annons
Ola Serneke, vd på byggbolaget Serneke och Karlavagnstornet som ska stå färdig 2019.

”Vi siktar mot mid cap”

De börsnoterade svenska byggbolagen lär snart få sällskap av ytterligare ett.

HSBC: Fyra köpvärda aktier

HSBC sänker riktkurserna för tre svenska bolag och höjer riktkursen för ett bolag. Samtliga bolag får upprepade köprekommendationer.

Lyft för detaljhandeln

Lyft för detaljhandeln

Den svenska detaljhandeln steg med 5,9 procent på årsbasis i juli i fasta kalenderkorrigerade priser, enligt statistik från SCB och HUI Research.

Izettle drog in över en halv miljard

Izettle drog in över en halv miljard

Svenska betalföretaget Izettle har säkrat ytterligare 60 miljoner euro, motsvarande 570 miljoner kronor, i finansiering under sin senaste finansieringsrunda.

Arises vd Peter Nygren slutar i mars 2016.

”Dags för en ny hungrig vd”

Börsnoterade Arise vd och storägare Peter Nygren lämnar i mars. Nu kräver han att regeringen agerar snabbt för att sätta snurr på svensk vindkraft.

Magnus Groth, vd för SCA.

SCA organiserar om

Pappers- och hygienföretaget SCA, som har 85 procent av försäljningen inom hygien, har fattat beslut om att påbörja en uppdelning av koncernorganisationen i två divisioner.

Förlust för Lexington

Förlust för Lexington

Förlusten stiger för kläd- och hemtextilbolaget för årets andra kvartal.

Vd-byte i Cassandra Oil

Inför den kommande snabba expansionen av Cassandras verksamhet har Per Olsson, på grund av hälsoskäl begärt att få entledigas från sitt uppdrag som vd för Cassandra Oil.

Uppåt på Asienbörserna

Uppåt på Asienbörserna

De ledande börserna i Asien handlades högre inför helgen, med stöd av ytterligare uppgångar på USA-börserna på torsdagen.

Lyft för Rottneros

Skogsbolaget Rottneros redovisar ett resultat efter finansiella poster på 75 miljoner kronor (31) för det andra kvartalet 2015.

Scandi Standard vänder till vinst

Scandi Standard vänder till vinst

Kycklingbolaget rapporterar en vinst före skatt för årets andra kvartal.

Röda siffror för Raysearch

Medicinteknikbolaget rapporterar en förlust före skatt för det andra kvartalet 2015.

Minskad förlust för Rusforest

Rusforest redovisar ett resultat före skatt på -1,5 miljoner dollar för det andra kvartalet 2015.

Petrogrand närmare nollan

Petrogrand närmare nollan

Oljebolaget redovisar ett resultat före skatt på -5,7 miljoner kronor för det andra kvartalet 2015.

Japans inflation på noll

Japans inflation på noll

Japans konsumentpriser, KPI, steg 0,2 procent i årstakt under juli och sjönk med 0,1 procent i månadstakt.

Sverigedemokraternas kampanj mot tiggeri vid Östermalms tunnelbanestation i Stockholm.

Ny toppnotering för SD

Sverigedemokraterna når en ny toppnotering i Ipsos nya opinionsmätning med ett stöd på 17,8 procent.

Google tillbakavisar EU:s konkurrensanklagelser

Google tillbakavisar EU:s konkurrensanklagelser

Google tillbakavisar i dag EU:s formella anklagelser att bolaget manipulerat sökresultat för att gynna sin egen prisjämförelseverksamhet.

Börsblock Två köp efter en riktig succévecka

Aktiva portföljen klarade förra veckans börsras galant. Sedan årsskiftet är portföljen upp 33 procent jämfört med index 8 procent. Förra veckan var [...]

ANALYSENMer att hämta i kursvinnaren

Byggmax rider på en förnyad bygg- och renoveringsboom bland hushållen. På sikt tornar molnen upp sig, men kortsiktigt ser det fortsatt lovande ut.

Annons
Annons
Den synliga handen

Tidningen Pär Magnusson Den synliga handen

Att fattigdomen kommit inom vårt synfält är en påminnelse om behovet att bekämpa fattigdom snarare än de fattiga. 6

Är det dags att sluta jobba?

Tidningen Ulf Jakobsson Är det dags att sluta jobba?

Till stora delar har Keynes vision om kortare arbetstid förverkligats, fast inte på det sätt han tänkte sig.

Annons
Annons

Vinnare & förlorare

Aktienamn Förändring Aktuellt värde
Neuro... +25,0% 23,0
COOR ... +12,1% 33,4
PA Re... +7,9% 0,8
Consi... -10,4% 97,0
Venue... -8,5% 13,5
Nordi... -8,3% 0,0

Räntor, valutor, olja

Ränta Förändring Aktuellt värde
3 mån +0,00 -0,51%
Valuta Förändring Aktuellt värde
Dollar -0,00kr 8,46
Euro -0,05kr 9,46
Olja Förändring Aktuellt värde
Brent $/fat +2,37$ 49,93
Se fler Vinnare och Förlorare

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se