De billiga bankerna

Bankaktierna ser billiga ut. Nya affärer och stigande vinster kanske kan få börsens intresse att återvända.

Annons

Mer om Svenska Hande...

Graf över Svenska Handelsbanken A 1 V Översikt Nyheter Aktieindikatorn Bolagsinfo
Verktyg
Bankaktier är inte särskilt populära på börsen. Liksom många andra bolag som inte sorteras in i IT- och telekomfacket hänger bankerna inte med i den kraftiga uppgången för Generalindex. Inte ens bra bokslut - och besked om planerade återköp av aktier - har kunnat ändra på den bilden. Resultatet har blivit att bankaktier ser billiga ut. Att branschindex stiger beror på att försäkringsbolaget Skandia ingår här.

Trots att storbankerna satsat enorma belopp på IT-utvecklingen har detta inte premierats av börsen. Andra bolag verkar ibland ha fått börskursen att gå genom taket bara genom att andas ordet IT. Men alltså inte bankerna. Det hjälpte inte ens att SEB-ledningen i bokslutet verkligen gjorde ett nummer av omvandlingen från traditionell universalbank till e-bank.

Inte bara kostnader

Ett skäl till börsens njugga inställning är antagligen att den hittills egentligen bara har fokuserat på kostnaderna för IT-satsningarna och i första hand sett internet som ett hot mot lönsamheten. Alla vet att internet förändrar bankmarknaden på ett dramatiskt sätt, men det är fortfarande svårt att bedöma effekterna. Bankledningarna har inte gjort det lättare för marknaden, eftersom de har varit dåliga på att klargöra hur lönsamhetsförutsättningarna ser ur.

I samband med boksluten har det ändå kommit litet tydligare signaler från dem. Till exempel understryker Handelsbanken, som är känd för sin kostnadseffektivitet, att satsningen på IT-området har gjort det möjligt att upprätthålla den internationellt sett låga kostnadsnivån.

Ännu mer konkret har Merita-Nordbanken varit. Ledningen har stuckit ut huvudet och skattat resultattillskottet från internet på årsbasis till 250-300 miljoner euro, ca 2-2,5 miljarder kronor. Detta i ett treårsperspektiv. Även i fortsättningen kommer internetsatsningarna att vara en prioriterad fråga för bankledningarna och de kommer att fortsätta att dra stora kostnader, även om dessa ser ut att ha börjat plana ut. En annan fråga, som delvis hänger ihop med teknikutvecklingen, gäller strukturförändringarna. Raden av uppköp och samgåenden i branschen kommer säkerligen att fortsätta. Ett vanligt antagande är att fyra storbanker snart kommer att bli tre.

Alla nordiska banker är fortfarande små jämfört med de kontinentala giganterna. Risken är att det nordiska perspektivet blir irrelevant när marknaden internationaliseras. Hittills är det enbart SEB som uttryckligen har bytt ut "Norden" mot "Europa" i sin strategibeskrivning. Skulle Sverige, och kanske även Danmark, gå med i eurozonen ökar risken att nordiska banker slukas av kontinentala jättar om de inte i tid har sett om sina hus. En fortsatt konsolidering i branschen är således att vänta, också därför att tekniken tenderar att skapa överkapacitet.

Nya affärer är en faktor som skulle kunna bidra till att öka intresset för bankaktier igen. Ytterligare en faktor som talar för branschen är att lönsamheten ser ut att vara på väg upp. Högre korta räntor ökar intäkterna och det finns en klar tillväxt när det gäller sparprodukterna.

Dessutom leder den ökande teknikanvändningen till lägre kostnader i den traditionella rörelsen. Det borde leda till att fler olönsamma kunder blir lönsamma, en utveckling som särskilt bör gynna Föreningssparbanken och Merita-Nordbanken med sina stora kundbaser.

Kulturkrocksvarning

I media verkar det nästan vara en självklarhet att nästa stora bankaffär kommer att göras mellan Föreningssparbanken och SEB. Den ganska oblyga invit som Föreningssparbankens ordförande Göran Collert riktade till SEB i höstas ger stöd för spekulationen. Logiken i en sådan affär ligger i att de två bankerna är varandras motpoler på bankmarknaden och att de därför skulle komplettera varandra väl. Ett exempel på detta är att Föreningssparbanken framför allt är stark i landsorten, med oftast mycket stora marknadsandelar. SEB är i allt väsentligt en stadsbank. I stora delar av inlandet finns den över huvudtaget inte.

Men även om de på papperet passar väl ihop så betyder inte det att en sådan affär skulle vara lätt att genomföra. Kulturskillnaderna är betydande, förmodligen ännu större än mellan Föreningsbanken och Sparbanken Sverige. Vad är det som säger att SEB:s kunder vill göra affärer med Föreningssparbanken? Kanske skulle Handelsbanken vara den verkliga vinnaren på en sådan affär.

Det är emellertid ingen tillfällighet att SEB är den bank som oftast förekommer i spekulationerna. Banken har gjort flera stora affärer efter samgåendet med Trygg-Hansa, men det finns många frågor kvar. Det kraftfulla fokuseringen på internet och på kapitalförvaltning har gjort att de traditionella delarna av banken, åtminstone utåt, inte verkar ha samma tyngd längre. Att bankledningen är öppen för olika typer av affärer visar exemplet Enskilda Securities, SEB:s investmentbank. Denna sattes i fjol på bolag och här släpps nu norska Orkla in som minoritetsdelägare sedan Enskilda köpt Orkla Finans för att bli större i Norge.

En helt ny bank

Enligt ledningen tar SEB nu "steget från nordisk till europeisk, från universalbank till en koncern med internet i centrum", styrd av kundernas behov inom huvudgrupperna affärsintensiva privatkunder och nordiska företag. Det innebär att det gradvis har skett en strategiförändring.

I själva verket är SEB efter expansionen i Baltikum och köpet nyligen av tyska BfG Bank en helt ny koncern. Sedan hösten 1998 har antalet anställda ökat med 50 procent till ca 21.000. Mindre än hälften av de anställda finns numera i Sverige, mot tidigare 80-90 procent.

Förvärvet kommer rimligen att ta mycket ledningskapacitet i anspråk, samtidigt som det finns förväntningar på att banken också ska gå in i Storbritannien, kanske med en partner. Det som hägrar är möjligheten för SEB att få tillgång till en mycket större marknad än den svenska och därmed att nå en snabbare tillväxt. I vår lanseras den så kallade paneuropeiska plattformen i Danmark och senare i år i Tyskland, där BfG Bank blir SEB:s "portal till sparandet i Europa", som det heter. Då börjar det stora äventyret för SEB.

Satsningen är onekligen spännande, men det går inte att bortse från att bankledningen ger sig in på en marknad - den europeiska sparmarknaden - som den inte har någon erfarenhet av. Visserligen hävdar ledningen att SEB har ett försprång framför konkurrenterna, men det vore blåögt att tro att banken inte kommer att möta knivskarp konkurrens. Härom veckan meddelade exempelvis jätten Deutsche Bank att den tänker investera upp till en miljard euro (8,5 miljarder kronor) årligen på en ny webstrategi.

Riskabelt

Risknivån är med andra ord hög, även om ledningen redan rapporterat att den höjt ambitionsnivån när det gäller omstruktureringen av BfG Bank och ansträngningarna att få upp lönsamheten i den tyska banken. Samtidigt dras SEB fortfarande med kostnadsproblem, framför allt koncentrerade till den nordiska bankrörelsen.

Kostnaderna har i hög grad varit i fokus även i Föreningssparbanken, men här bör det synas en klar förbättring från och med i år. Fusionsprocessen är nu officiellt avslutad och det aktiemarknaden nu vill se är att bankledningen jobbar hårt med intäktssidan. Det borde finnas en betydande potential med tanke på bankens stora bredd. Dessutom borde tekniken göra att det går att öka lönsamheten i den stora kundbasen. Men just nu känns det som om frågorna är fler än svaren när det gäller Föreningssparbanken. Oplanerade VD-skiften skapar alltid osäkerhet och bankens nya VD, Birgitta Johansson-Hedberg, har inte ens tillträtt ännu. Det sker först vid stämman i mitten av april. Hon har i intervjuer sagt att hon är öppen för nya strukturaffärer i branschen.

Vilka affärer?

Frågan är bara vilken roll Föreningssparbanken ska spela i en fortsatt konsolideringsprocess. Efter fusionen har den nordiska huvudstrategin hittills varit att satsa på allianser, vilket är ett sätt att arbeta som har historisk förankring i sparbanks- och föreningsbanksrörelsen. Banken har plöjt ned nära 8,5 miljarder kronor i samverkande banker i Norden, Baltikum och Polen, i de flesta fall genom minoritetsandelar.

Frågan är om detta är en tillräckligt aggressiv strategi. Det faktum att banken tagit majoriteten i estniska Hansapank (ca 53 procent) och danska FIH (ca 60 procent), de två största investeringarna, indikerar att bankledningen trots allt kanske vill ha ett fastare grepp om sitt nätverk.

Även när det gäller Merita-Nordbanken kan man undra hur den framtida Nordenstrategin kommer att se ut. Problemet är att banken - trots en förbluffande uthållighet - kanske inte kommer att få köpa norska Kreditkassen. Banken kan inte hur länge som helst fortsätta att förlänga sitt bud utan att trovärdigheten går förlorad. Frågan avgörs i praktiken av de norska politikerna och det faktum att Den norske Bank flaggat upp i Kreditkassen borde oroa VD Hans Dalborg och hans medarbetare i Merita-Nordbankens ledning.

Kreditkassen skulle passa bra in i visionen av en stor "pannordisk" bank. Skulle Kreditkassen gå Merita-Nordbankens näsa förbi hamnar Dalborg & Co i ett strategiskt dilemma. Visserligen finns fortfarande möjlighet att gå ihop med en dansk bank - Unibank brukar utpekas - men vad ska banken göra i Norge? Det går alltid att dra igång en internetbank, men det skulle inte ge samma tunga förankring i norskt näringsliv som Kreditkassen skulle kunna göra. Dessutom skulle banken förlora tempo.

När Mertia-Nordbanken bildades utfärdade de två grundarbankerna en öppen inbjudan till banker i de andra nordiska länderna att ansluta sig. Banken har visserligen expanderat i Baltikum, men den stora nordiska affär som marknaden väntat på har alltså hittills inte blivit av. En annan besvikelse är avknoppningen av fastighetsbolaget Aleksia, som visat sig svårare än väntat. Den aviserade börsnoteringen har avbrutits eftersom marknaden uppenbarligen inte varit tillräckligt intresserad. Istället har bolaget sålts till försäkringsbolaget Ilmarinen med en reaförlust på 40 miljoner euro (340 miljoner kronor). Men bortsett från detta är Merita-Nordbanken en framgångsrik skapelse med fin lönsamhet, bra kostnadskontroll och en lovande internetbank. Den senare är en av de största på området med över en miljon kunder anslutna. Som framgått inledningsvis ser ledningen stigande vinster genom kundernas ökande internetanvändning. Fortsatt renodling av koncernen och omvandlingen av strukturen till ett enda ägarbolag borde tilltala börsen.

Flest på nätet

Även Handelsbanken har rapporterat klara positiva effekter av teknikutbyggnaden. Ungefär 20 procent av bankens affärer går numera via internet. I år väntas internettransaktionerna antalsmässigt överstiga kontorstransaktionerna.

Efter ett rekordartat sista kvartal har banken redovisat sitt högsta resultat genom tiderna. I år tillkommer för första gången resultatet från norska Bergensbanken, som konsolideras sedan november 1999. Denna bank, som i fjol tjänade nära 240 miljoner kronor, har givit Handelsbanken en marknadsandel i Bergen, Norges näst viktigaste bankmarknad, på ca 15 procent.

Totalt har Handelsbanken nu 44 kontor i Norden utanför Sverige och är därmed den enda riktigt nordiska universalbanken av de fyra. Banken, som uppvisat en anmärkningsvärd kontinuitet genom åren, kan ståta med det högsta kreditbetyget bland de nordiska bankerna.

Handelsbanken har sent omsider ökat takten när det gäller kapitalförvaltning, som är en genuin tillväxtmarknad. Styrelsen har föreslagit återköp av egna aktier för upp till fyra miljarder kronor, men det verkar inte ha imponerat på börsen. Både Handelsbankens och Nordic Baltic Holdings (Merita-Nordbanken) aktier värderas till låga p/e 11.

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Ekonominyheter
Miljardären Nelson Peltz.

Miljardärernas aktiefavoriter

Nylanserade iBillionaire High Dividend Index mäter vilka aktieaffärer som 25 miljardärer gör. Bland dem finns bland annat Nelson Peltz.

Gustav Lindner, vd på investmentbolaget Öresund.

Öresunds vd: Vi är osårbara mot HQ-kraven

Öresund anser sig ha ett "solklart case" i sakfrågan om sitt ekonomiska ansvar för HQ-kraschen. 1

Syrizas ledare Alexis Tsipras talar till sina väljare.

Så slår grekkrisen mot svenska plånböcker

Den ekonomiska krisen i Grekland riskerar att slå mot svenska plånböcker.

Credit Suisse baissar två verkstadsbolag

Credit Suisse baissar två verkstadsbolag

Credit Suisse sänker sina rekommendationer för två bolag till neutral från outperform, enligt ett marknadsbrev på måndagen.

IBM kan skära bort över 100 000 jobb

IBM kan skära bort över 100 000 jobb

IBM sägs planera massiva uppsägningar av personal och totalt 111.800 jobb ligger i farozonen. 1

Annons

Lindab vinstvarnar

Byggmaterialbolaget Lindabs division Building Systems har under fjärde kvartalet 2014 haft en klart sämre utveckling jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Didonplattformen med borrigg.

PA Resources tvingas till extrastämma

PA Resources styrelse har i en kontrollbalansräkning fastställt olje- och gasbolagets egna kapital till 50 miljoner kronor, vilket understiger 50 procent av det registrerade aktiekapitalet.

Danske: Nordens billigaste operatörsaktie

Bolagets aktiepris har gått ned 14 procent sedan början av december och Danske Bank behåller sin köprekommendation för aktien.

Börsveckan: Två köpråd

I senaste utgåvan lämnar två köprekommendationer. Dessutom lämnas rekommendationen teckna för en börsaktuell aktie.

Aer Lingus-plan vid Dubin Airport.

IAG lägger nytt bud på Aer Lingus

International Consolidated Airlines Group (IAG), ägare av British Airways och Iberia, har lagt fram ett nytt högre bud på Aer Lingus.

PA Resources faller på stigande börs

PA Resources faller på stigande börs

Efter ett startskott med röda siffror har kurserna på Stockholmsbörsen kravlat sig upp strax över nollstrecket.

Stigande förtroende i Tysklands näringsliv

Stigande förtroende i Tysklands näringsliv

Ifo-index, som mäter näringslivets förtroende i västra Tyskland, uppgick till 106,7 i januari, vilket kan jämföras med 105,5 månaden innan.

DI: Köp klädkedjan

Möjligheterna till vinsttillväxt lockar i klädbolaget, skriver Dagens Industri.

Alexis Tsipras, ledare för Syriza.

ECB säger nej till Grekland

Den europeiska centralbanken ECB tänker inte gå med på någon skuldavskrivning för Grekland. Det gjorde en av bankens styrelseledamöter klart dagen efter vänsterpartiets Syrizas stora seger. 3

Ökad vinst för Byggmax

Byggmax vinst före skatt ökade för det fjärde kvartalet 2014.

Statsminister Stefan Löfven (S).

Socialdemokraterna backar

Socialdemokraterna har tappat den skjuts upp i opinionen som partiet fick efter decemberöverenskommelsen.

Överlag nedåt på Asienbörserna

Överlag nedåt på Asienbörserna

De asiatiska börserna uppvisade mindre förändringar på måndagen. Framgångar för vänsterpartiet Syriza i Grekland satte press på sentimentet. 1

Eltel går vidare med notering

Eltel går vidare med planerna att notera sina aktier på Stockholmsbörsen. Noteringskursen väntas fastställas inom intervallet 55-70 kronor per aktie, motsvarande ett värde på hela bolaget på cirka 3,7-4,3 miljarder kronor.

Insiderhärvan i 
Fingerprint växer

Insiderhärvan i Fingerprint växer

Fingerprint Cards insiderhärva växer och nu är totalt fyra personer misstänkta för insiderbrott. Det rapporterar SvD.

Upp till bevis för börsbolagen

Dollarförstärkningen och oljeprisfallet kan göra den stundande rapportsäsongen mer spännande än vanligt. Enligt analytiker är det bäddat för överraskningar.

Gruvjätte nedgraderas av S&P

Gruvjätte nedgraderas av S&P

Vale fick se sitt kreditbetyg nedgraderat av Standard & Poor's i fredags, vilket var första sänkningen på över åtta år.

Eolus Vind noteras på Stockholmsbörsen

Eolus Vind meddelar i dag att Stockholmsbörsens bolagskommitté har godkänt Eolus Vind för notering på Nasdaq Stockholm och börsnoteringen avser samtliga aktier av aktieslag B i Eolus.

UPS föll på Wall Street

UPS föll på Wall Street

De amerikanska börserna backade på fredagen, med undantag för tekniktunga Nasdaq Composite.

Blecher: Så stor blir årets börsuppgång

Blecher: Så stor blir årets börsuppgång

Carnegies fondförvaltare Simon Blecher tror att börsen fortsätter upp i år. Det framkom vid en telefonkonferens med direktkunder på fredagen.

Martin-Löf nekas tillträde till fjällstugan

Jan Johansson meddelar att bolagets avgående styrelseordförande Sverker Martin-Löf ska sluta nyttja bolagets fjällanläggning Källberget.

Weavering Capitals huvudkontor i Stockholm.

Fängelse för svenske Weavering-grundaren

Weavering Capitals grundare Magnus Peterson dömdes under fredagen till 13 års fängelse för bedrägeri. 1

Gasfynd i Dalarna

Gasfynd i Dalarna

Prospekteringsbolaget Igrene, som borrar efter gas i den så kallade Siljansringen i Dalarna, tror sig ha hittat "relativt stora mängder" metangas i området. 3

Mats Qviberg.

Nya motgångar för Qviberg

Finansmannen Mats Qviberg har drabbats av nya bakslag i striden mot det svenska rättsystemet. 2

Swedbank: Aktien kan lyfta 129 procent

Swedbank sätter rekommendationen köp och kursen stiger kraftigt.

Den förre toppolitikern Ilija Batljan.

Ilija Batljan ny storägare i Eniro

Den förre toppolitikern Ilija Batljan har ökat sitt innehav i Eniro, rapporterar Dagens Industri.

24 miljarder borta i Skagen Fonder

Inflödet av kapital i fonder ökade i Norge i fjol. Skagen Fonder fick däremot se ett miljardutflöde.

Kerstin af Jochnick, vice riksbankschef.

"Ingen vinst de kommande åren"

Riksbanken behöver gå med vinst över tid för att täcka kostnaderna för verksamheten och därmed säkra sitt oberoende gentemot regering och riksdag, anser förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick.

Anders Borg håller i Moderaternas ekonomiska seminarium under fredagen i Almedalsveckan.

Anders Borg: Riksbanken borde överväga att försvaga kronan

Riksbanken borde överväga åtgärder riktade mot att försvaga den svenska kronan för att hålla ekonomin konkurrenskraftig. Det säger Anders Borg. 3

Börsblock Adderar ett Bennet-bolag

ECB-chefen Mario Draghi ordnade en riktig börsfest i förra veckan när han aviserade kvantitativa lättnader. Drivande i uppgången på Stockholmsbörsen [...]

ANALYSENStarkt ordermomentum

Mycronic har utvecklats starkt på börsen ­efter idel positiva nyheter. Även om risken för rekyl nu är större finns det ändå utrymme för fortsatt uppvärdering i år.

Annons
Annons
Muslimer är också individer

Tidningen Erik Hörstadius Muslimer är också individer

Att den rasistiska högern klumpar ihop muslimer till en homogen massa är att förvänta. Liberaler borde kunna bättre.

Början till slutet för maktsfären

Tidningen Jon Åsberg Början till slutet för maktsfären

Sverker Martin-Löfs sorti är början till slutet på Industrivärden-sfären som vi har lärt känna den. 2

Europa kan överraska

Tidningen Jan Glevén Europa kan överraska

För den aggressive investeraren väntar troligen ett spännande år.

Toppskolans höga pris

Tidningen Erik Wahlin Toppskolans höga pris

Är vi beredda att betala priset för att toppa de internationella rankningarna?

Annons
Annons

Vinnare & förlorare

Aktienamn Förändring Aktuellt värde
Aeroc... +27,8% 1,6
Svold... +11,9% 113,2
Byggm... +7,5% 54,0
PA Re... -13,8% 1,2
EnQuest -6,6% 4,3
Sweco A -6,4% 110,0

Räntor, valutor, olja

Ränta Förändring Aktuellt värde
3 mån +0,00 0,04%
Valuta Förändring Aktuellt värde
Dollar +0,06kr 8,34
Euro +0,04kr 9,36
Olja Förändring Aktuellt värde
Brent $/fat -0,65$ 48,14
Se fler Vinnare och Förlorare

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se