De billiga bankerna

Bankaktierna ser billiga ut. Nya affärer och stigande vinster kanske kan få börsens intresse att återvända.

Annons

Mer om Svenska Hande...

Graf över Svenska Handelsbanken A 1 V Översikt Nyheter Aktieindikatorn Bolagsinfo
Verktyg
Bankaktier är inte särskilt populära på börsen. Liksom många andra bolag som inte sorteras in i IT- och telekomfacket hänger bankerna inte med i den kraftiga uppgången för Generalindex. Inte ens bra bokslut - och besked om planerade återköp av aktier - har kunnat ändra på den bilden. Resultatet har blivit att bankaktier ser billiga ut. Att branschindex stiger beror på att försäkringsbolaget Skandia ingår här.

Trots att storbankerna satsat enorma belopp på IT-utvecklingen har detta inte premierats av börsen. Andra bolag verkar ibland ha fått börskursen att gå genom taket bara genom att andas ordet IT. Men alltså inte bankerna. Det hjälpte inte ens att SEB-ledningen i bokslutet verkligen gjorde ett nummer av omvandlingen från traditionell universalbank till e-bank.

Inte bara kostnader

Ett skäl till börsens njugga inställning är antagligen att den hittills egentligen bara har fokuserat på kostnaderna för IT-satsningarna och i första hand sett internet som ett hot mot lönsamheten. Alla vet att internet förändrar bankmarknaden på ett dramatiskt sätt, men det är fortfarande svårt att bedöma effekterna. Bankledningarna har inte gjort det lättare för marknaden, eftersom de har varit dåliga på att klargöra hur lönsamhetsförutsättningarna ser ur.

I samband med boksluten har det ändå kommit litet tydligare signaler från dem. Till exempel understryker Handelsbanken, som är känd för sin kostnadseffektivitet, att satsningen på IT-området har gjort det möjligt att upprätthålla den internationellt sett låga kostnadsnivån.

Ännu mer konkret har Merita-Nordbanken varit. Ledningen har stuckit ut huvudet och skattat resultattillskottet från internet på årsbasis till 250-300 miljoner euro, ca 2-2,5 miljarder kronor. Detta i ett treårsperspektiv. Även i fortsättningen kommer internetsatsningarna att vara en prioriterad fråga för bankledningarna och de kommer att fortsätta att dra stora kostnader, även om dessa ser ut att ha börjat plana ut. En annan fråga, som delvis hänger ihop med teknikutvecklingen, gäller strukturförändringarna. Raden av uppköp och samgåenden i branschen kommer säkerligen att fortsätta. Ett vanligt antagande är att fyra storbanker snart kommer att bli tre.

Alla nordiska banker är fortfarande små jämfört med de kontinentala giganterna. Risken är att det nordiska perspektivet blir irrelevant när marknaden internationaliseras. Hittills är det enbart SEB som uttryckligen har bytt ut "Norden" mot "Europa" i sin strategibeskrivning. Skulle Sverige, och kanske även Danmark, gå med i eurozonen ökar risken att nordiska banker slukas av kontinentala jättar om de inte i tid har sett om sina hus. En fortsatt konsolidering i branschen är således att vänta, också därför att tekniken tenderar att skapa överkapacitet.

Nya affärer är en faktor som skulle kunna bidra till att öka intresset för bankaktier igen. Ytterligare en faktor som talar för branschen är att lönsamheten ser ut att vara på väg upp. Högre korta räntor ökar intäkterna och det finns en klar tillväxt när det gäller sparprodukterna.

Dessutom leder den ökande teknikanvändningen till lägre kostnader i den traditionella rörelsen. Det borde leda till att fler olönsamma kunder blir lönsamma, en utveckling som särskilt bör gynna Föreningssparbanken och Merita-Nordbanken med sina stora kundbaser.

Kulturkrocksvarning

I media verkar det nästan vara en självklarhet att nästa stora bankaffär kommer att göras mellan Föreningssparbanken och SEB. Den ganska oblyga invit som Föreningssparbankens ordförande Göran Collert riktade till SEB i höstas ger stöd för spekulationen. Logiken i en sådan affär ligger i att de två bankerna är varandras motpoler på bankmarknaden och att de därför skulle komplettera varandra väl. Ett exempel på detta är att Föreningssparbanken framför allt är stark i landsorten, med oftast mycket stora marknadsandelar. SEB är i allt väsentligt en stadsbank. I stora delar av inlandet finns den över huvudtaget inte.

Men även om de på papperet passar väl ihop så betyder inte det att en sådan affär skulle vara lätt att genomföra. Kulturskillnaderna är betydande, förmodligen ännu större än mellan Föreningsbanken och Sparbanken Sverige. Vad är det som säger att SEB:s kunder vill göra affärer med Föreningssparbanken? Kanske skulle Handelsbanken vara den verkliga vinnaren på en sådan affär.

Det är emellertid ingen tillfällighet att SEB är den bank som oftast förekommer i spekulationerna. Banken har gjort flera stora affärer efter samgåendet med Trygg-Hansa, men det finns många frågor kvar. Det kraftfulla fokuseringen på internet och på kapitalförvaltning har gjort att de traditionella delarna av banken, åtminstone utåt, inte verkar ha samma tyngd längre. Att bankledningen är öppen för olika typer av affärer visar exemplet Enskilda Securities, SEB:s investmentbank. Denna sattes i fjol på bolag och här släpps nu norska Orkla in som minoritetsdelägare sedan Enskilda köpt Orkla Finans för att bli större i Norge.

En helt ny bank

Enligt ledningen tar SEB nu "steget från nordisk till europeisk, från universalbank till en koncern med internet i centrum", styrd av kundernas behov inom huvudgrupperna affärsintensiva privatkunder och nordiska företag. Det innebär att det gradvis har skett en strategiförändring.

I själva verket är SEB efter expansionen i Baltikum och köpet nyligen av tyska BfG Bank en helt ny koncern. Sedan hösten 1998 har antalet anställda ökat med 50 procent till ca 21.000. Mindre än hälften av de anställda finns numera i Sverige, mot tidigare 80-90 procent.

Förvärvet kommer rimligen att ta mycket ledningskapacitet i anspråk, samtidigt som det finns förväntningar på att banken också ska gå in i Storbritannien, kanske med en partner. Det som hägrar är möjligheten för SEB att få tillgång till en mycket större marknad än den svenska och därmed att nå en snabbare tillväxt. I vår lanseras den så kallade paneuropeiska plattformen i Danmark och senare i år i Tyskland, där BfG Bank blir SEB:s "portal till sparandet i Europa", som det heter. Då börjar det stora äventyret för SEB.

Satsningen är onekligen spännande, men det går inte att bortse från att bankledningen ger sig in på en marknad - den europeiska sparmarknaden - som den inte har någon erfarenhet av. Visserligen hävdar ledningen att SEB har ett försprång framför konkurrenterna, men det vore blåögt att tro att banken inte kommer att möta knivskarp konkurrens. Härom veckan meddelade exempelvis jätten Deutsche Bank att den tänker investera upp till en miljard euro (8,5 miljarder kronor) årligen på en ny webstrategi.

Riskabelt

Risknivån är med andra ord hög, även om ledningen redan rapporterat att den höjt ambitionsnivån när det gäller omstruktureringen av BfG Bank och ansträngningarna att få upp lönsamheten i den tyska banken. Samtidigt dras SEB fortfarande med kostnadsproblem, framför allt koncentrerade till den nordiska bankrörelsen.

Kostnaderna har i hög grad varit i fokus även i Föreningssparbanken, men här bör det synas en klar förbättring från och med i år. Fusionsprocessen är nu officiellt avslutad och det aktiemarknaden nu vill se är att bankledningen jobbar hårt med intäktssidan. Det borde finnas en betydande potential med tanke på bankens stora bredd. Dessutom borde tekniken göra att det går att öka lönsamheten i den stora kundbasen. Men just nu känns det som om frågorna är fler än svaren när det gäller Föreningssparbanken. Oplanerade VD-skiften skapar alltid osäkerhet och bankens nya VD, Birgitta Johansson-Hedberg, har inte ens tillträtt ännu. Det sker först vid stämman i mitten av april. Hon har i intervjuer sagt att hon är öppen för nya strukturaffärer i branschen.

Vilka affärer?

Frågan är bara vilken roll Föreningssparbanken ska spela i en fortsatt konsolideringsprocess. Efter fusionen har den nordiska huvudstrategin hittills varit att satsa på allianser, vilket är ett sätt att arbeta som har historisk förankring i sparbanks- och föreningsbanksrörelsen. Banken har plöjt ned nära 8,5 miljarder kronor i samverkande banker i Norden, Baltikum och Polen, i de flesta fall genom minoritetsandelar.

Frågan är om detta är en tillräckligt aggressiv strategi. Det faktum att banken tagit majoriteten i estniska Hansapank (ca 53 procent) och danska FIH (ca 60 procent), de två största investeringarna, indikerar att bankledningen trots allt kanske vill ha ett fastare grepp om sitt nätverk.

Även när det gäller Merita-Nordbanken kan man undra hur den framtida Nordenstrategin kommer att se ut. Problemet är att banken - trots en förbluffande uthållighet - kanske inte kommer att få köpa norska Kreditkassen. Banken kan inte hur länge som helst fortsätta att förlänga sitt bud utan att trovärdigheten går förlorad. Frågan avgörs i praktiken av de norska politikerna och det faktum att Den norske Bank flaggat upp i Kreditkassen borde oroa VD Hans Dalborg och hans medarbetare i Merita-Nordbankens ledning.

Kreditkassen skulle passa bra in i visionen av en stor "pannordisk" bank. Skulle Kreditkassen gå Merita-Nordbankens näsa förbi hamnar Dalborg & Co i ett strategiskt dilemma. Visserligen finns fortfarande möjlighet att gå ihop med en dansk bank - Unibank brukar utpekas - men vad ska banken göra i Norge? Det går alltid att dra igång en internetbank, men det skulle inte ge samma tunga förankring i norskt näringsliv som Kreditkassen skulle kunna göra. Dessutom skulle banken förlora tempo.

När Mertia-Nordbanken bildades utfärdade de två grundarbankerna en öppen inbjudan till banker i de andra nordiska länderna att ansluta sig. Banken har visserligen expanderat i Baltikum, men den stora nordiska affär som marknaden väntat på har alltså hittills inte blivit av. En annan besvikelse är avknoppningen av fastighetsbolaget Aleksia, som visat sig svårare än väntat. Den aviserade börsnoteringen har avbrutits eftersom marknaden uppenbarligen inte varit tillräckligt intresserad. Istället har bolaget sålts till försäkringsbolaget Ilmarinen med en reaförlust på 40 miljoner euro (340 miljoner kronor). Men bortsett från detta är Merita-Nordbanken en framgångsrik skapelse med fin lönsamhet, bra kostnadskontroll och en lovande internetbank. Den senare är en av de största på området med över en miljon kunder anslutna. Som framgått inledningsvis ser ledningen stigande vinster genom kundernas ökande internetanvändning. Fortsatt renodling av koncernen och omvandlingen av strukturen till ett enda ägarbolag borde tilltala börsen.

Flest på nätet

Även Handelsbanken har rapporterat klara positiva effekter av teknikutbyggnaden. Ungefär 20 procent av bankens affärer går numera via internet. I år väntas internettransaktionerna antalsmässigt överstiga kontorstransaktionerna.

Efter ett rekordartat sista kvartal har banken redovisat sitt högsta resultat genom tiderna. I år tillkommer för första gången resultatet från norska Bergensbanken, som konsolideras sedan november 1999. Denna bank, som i fjol tjänade nära 240 miljoner kronor, har givit Handelsbanken en marknadsandel i Bergen, Norges näst viktigaste bankmarknad, på ca 15 procent.

Totalt har Handelsbanken nu 44 kontor i Norden utanför Sverige och är därmed den enda riktigt nordiska universalbanken av de fyra. Banken, som uppvisat en anmärkningsvärd kontinuitet genom åren, kan ståta med det högsta kreditbetyget bland de nordiska bankerna.

Handelsbanken har sent omsider ökat takten när det gäller kapitalförvaltning, som är en genuin tillväxtmarknad. Styrelsen har föreslagit återköp av egna aktier för upp till fyra miljarder kronor, men det verkar inte ha imponerat på börsen. Både Handelsbankens och Nordic Baltic Holdings (Merita-Nordbanken) aktier värderas till låga p/e 11.

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Ekonominyheter
Storbolag stäms för prismanipulation

Storbolag stäms för prismanipulation

Fyra företagsjättar har stämts för att i åtta år ha konspirerat i en prismanipulation av ädelmetallerna platina och palladium.

Carl Bennets familj 
storhandlar i Lifco

Carl Bennets familj storhandlar i Lifco

(Uppdaterad) Storägarens hustru och barn har ökat sitt innehav i nyligen noterade Lifco.

Orsakerna bakom OW 
Bunkers snabba konkurs

Orsakerna bakom OW Bunkers snabba konkurs

Den snabba konkursen i det noterade Altorbolaget OW Bunker ser på ytan oförklarlig ut. Affärsvärlden berättar i senaste numret hur det kunde gå så illa så snabbt.

Nasdaq går mot strömmen

Nasdaq går mot strömmen

De amerikanska börserna handlas runt nollan med undantag från tekniktunga Nasdaq Composite.

Microsoft betalar miljardskatt i Kina

Microsoft betalar miljardskatt i Kina

Programvarubolaget Microsoft betalar 140 miljoner dollar, motsvarande drygt 1 miljard kronor, till kinesiska myndigheter, rapporterar flera nyhetsbyråer. Kinesisk media och bolaget har dock olika syn på vad betalningen avser.

Annons
”Säker” målarfärg ger fler allergier

Anställd bjöds på öl - fick återfall

Chefen visste att den anställde genomgått ett program för sitt missbruk. Ändå bjöds han på öl.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Chefsekonom: Låg inflation är ett globalt fenomen

Den låga inflation som råder i dag är ett globalt fenomen med globala orsaker, bland annat ökad produktionskapacitet i världen, enligt SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Förvärv ska dubbla ÅF:s omsättning

Teknikkonsulten ÅF siktar på att fördubbla omsättningen till år 2020.

Kinnevik och Thule lyfter på backande börs

Kinnevik och Thule lyfter på backande börs

Stockholmsbörsen handlades något lägre efter lunchtid på onsdagen. Kinnevik gick starkt efter att Zalando släppt delårsrapport under morgonen.

EY Entrepreneur of the Year
Klarnas Victor Jacobsson.

"Alltid kul att sparka på banker"

Klarna tog storslam i Stockholmsfinalen i Entrepreneur of the Year. Betaltjänstföretagets tre grundare utsågs både till vinnare i huvudklassen och i kategorin Bästa internationella tillväxt. 1

AFV: Tre köpråd

AFV: Tre köpråd

I senaste utgåvan lämnar Affärsvärlden tre köprekommendationer.

Starka siffror från Spotify

Starka siffror från Spotify

Spotify, världens största leverantör av strömmad musik, omsatte 746,9 miljoner euro förra året, en uppgång med 74 procent jämfört med 2012.

Fingerprint-konkurrent rusar på Oslobörsen

Fingerprint-konkurrent rusar på Oslobörsen

Det norska biometriföretaget Next Biometrics stiger kraftigt på Oslobörsen efter att bolaget tecknat ett avtal med ett "multinationellt tier 1-bolag".

Barclays föredrar svensk klädjätte

Barclays Capital upprepar sina rekommendationer för två klädbolag och justerar samtidigt riktkurserna för de båda aktierna, enligt Dow Jones Newswires.

Byggarbete vid nya Karolinska i Solna.

Skanska-partner påstås skatteplanera

Skanskas partner i bygget av Nya Karolinska, det brittiska investmentbolaget Innisfree, ägnar sig åt avancerad skatteplanering genom så kallade räntesnurror, kommer SVT:s Uppdrag Granskning att rapportera i kväll enligt Sveriges Radio.

Thule rusar 
efter notering

Thule rusar efter notering

Thule stiger rejält i den inledande handeln på onsdagen.

DI: Två intressanta byggbolag

DI: Två intressanta byggbolag

Det svenska bostadsbyggandet fortsätter att öka i snabb takt. Två börsbolag ligger bäst till för att gynnas av den utvecklingen, skriver Dagens Industri.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

EU-kommissionen startar upp mångmiljardfond

EU-kommissionen har beslutat att sätta upp en ny fond med 21 miljarder euro i kapital som man hoppas kan leda till omkring 315 miljarder euro av till störst del privata investeringar i EU under tre års tid.

Ökad optimism i industrin

Ökad optimism i industrin

Konfidensindikatorn för det totala näringslivet sjönk i november, men konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin steg.

Barometerindikatorn överraskar

KI:s barometerindikator sjönk mindre än väntat i november.

Hushållen mer pessimistiska

De svenska hushållens förtroendeindikator sjönk oväntat. 1

Underskott i handelsbalansen

Underskott i handelsbalansen

Den svenska handelsbalansen visade ett underskott på 0,2 miljarder kronor i oktober, enligt preliminära beräkningar från SCB.

Swedbank på Hantverkargatan.

De kräver Swedbank på miljarder

Föreningen Aktiespararna kommer att lämna in en grupptalan mot Swedbanks fondbolag Robur till Allmänna reklamationsnämnden (ARN), uppger SVT:s Rapport.

Svagt uppåt på Asienbörserna

Svagt uppåt på Asienbörserna

De asiatiska börserna genomsyras av svagt stigande index under onsdagen. Dock inte i Japan där kurserna backade något.

Minskad förlust för Zalando

Minskad förlust för Zalando

Det tyska nätmodeföretagets förlust minskade för årets tredje kvartal.

Storbanken HSBC.

Storbank utreds för läcka till hedgefond

USA:s justitiedepartement utreder anklagelser om att en anställd på storbanken HSBC läckt hemliga kunduppgifter till amerikanska hedgefonden Moore Capital Management, skriver Wall Street Journal.

Samsung Electronics
återköper egna aktier

Samsung Electronics återköper egna aktier

Sydkoreanska Samsung Electronics ska återköpa egna aktier för att förbättra avkastningen till aktieägarna samt "stabilisera" aktiepriset. 1

Northland skjuter på framtidsbeslut

Northland skjuter på framtidsbeslut

Northland Resources styrelse har beslutat att skjuta på beslut om bolagets väg framåt eftersom diskussioner angående den tilltänkta finansieringslösningen fortsätter.

Priset för Thule fastställt

Thule har fastställt priset i börsintroduktionen till 70 kronor per aktie.

Oljesektorn förlorare på Wall Street

Oljesektorn förlorare på Wall Street

USA-börserna handlades runt oförändrade nivåer med undantag för den tekniktunga Nasdaq-börsen som var starkt uppåt på tisdagen.

Bankcheferna Christian Clausen (Nordea), Michael Wolf (Swedbank), Pär Boman (Handelsbanken) och Annika Falkengren (SEB).

Storbankerna går miste om miljarder

Den rekordlåga räntan har fått de svenska småspararna att överge bankkonton för mer riskfyllda sparformer. De minskade insättningarna hotar att erodera bankernas billiga upplåningskostnader, rapporterar Bloomberg.

Samsung kan sparka mobilchefen

Samsung kan sparka mobilchefen

Sydkoreanska Samsung Electronics, världens största mobiltelefontillverkare, överväger en "större" ledningsförändring efter problem på marknaden. 2

USA:s president Barack Obama.

USA:s BNP-skräll

USA:s BNP steg med reviderade 3,9 procent i årstakt under det tredje kvartalet 2014, vilket kan jämföras med den tidigare bedömningen om +3,5 procent. 1

Börsblock Fyndköper två kursförlorare

En kinesisk räntesänkning bidrog till en stark avslutning på börsveckan. Portföljen hade inga problem att hänga med utan drygade återigen [...]

ANALYSENStabilt papper har mer att ge

Fusionen mellan Billerud och Korsnäs blev en riktig succé. Den nya koncernens ökade stabilitet borgar för en fortsatt uppvärdering.

Hotel Riksbanken

Tidningen Pär Magnusson Hotel Riksbanken

Frågan är om man någonsin kan lämna nollräntehotellet utan att ha ihjäl ekonomin?

En perfekt kandidat

Tidningen Johan Hakelius En perfekt kandidat

Miljöpartiets hjärntrust betraktade kulturministerposten som en förläning. 1

Även solen har fläckar

Tidningen Jan Glevén Även solen har fläckar

Klarar Ica och Axfood ett skifte likt det hos Wal-Mart?

Annons
Annons

Vinnare & förlorare

Aktienamn Förändring Aktuellt värde
Besqab +6,7% 84,0
Aspiro +5,3% 0,7
Kinne... +5,2% 258,9
Midway A -10,8% 14,8
CDON ... -7,4% 20,0
Bong -7,0% 1,1

Räntor, valutor, olja

Ränta Förändring Aktuellt värde
3 mån +0,01 0,01%
Valuta Förändring Aktuellt värde
Dollar -0,05kr 7,40
Euro -0,03kr 9,25
Olja Förändring Aktuellt värde
Brent $/fat -0,73$ 77,60
Se fler Vinnare och Förlorare

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se