Tipsa en vän om en artikel

De billiga bankerna

Bankaktierna ser billiga ut. Nya affärer och stigande vinster kanske kan få börsens intresse att återvända.

Annons

Mer om Svenska Hande...

Graf över Svenska Handelsbanken A 1 V Översikt Nyheter Aktieindikatorn Bolagsinfo
Bankaktier är inte särskilt populära på börsen. Liksom många andra bolag som inte sorteras in i IT- och telekomfacket hänger bankerna inte med i den kraftiga uppgången för Generalindex. Inte ens bra bokslut - och besked om planerade återköp av aktier - har kunnat ändra på den bilden. Resultatet har blivit att bankaktier ser billiga ut. Att branschindex stiger beror på att försäkringsbolaget Skandia ingår här.

Trots att storbankerna satsat enorma belopp på IT-utvecklingen har detta inte premierats av börsen. Andra bolag verkar ibland ha fått börskursen att gå genom taket bara genom att andas ordet IT. Men alltså inte bankerna. Det hjälpte inte ens att SEB-ledningen i bokslutet verkligen gjorde ett nummer av omvandlingen från traditionell universalbank till e-bank.

Inte bara kostnader

Ett skäl till börsens njugga inställning är antagligen att den hittills egentligen bara har fokuserat på kostnaderna för IT-satsningarna och i första hand sett internet som ett hot mot lönsamheten. Alla vet att internet förändrar bankmarknaden på ett dramatiskt sätt, men det är fortfarande svårt att bedöma effekterna. Bankledningarna har inte gjort det lättare för marknaden, eftersom de har varit dåliga på att klargöra hur lönsamhetsförutsättningarna ser ur.

I samband med boksluten har det ändå kommit litet tydligare signaler från dem. Till exempel understryker Handelsbanken, som är känd för sin kostnadseffektivitet, att satsningen på IT-området har gjort det möjligt att upprätthålla den internationellt sett låga kostnadsnivån.

Ännu mer konkret har Merita-Nordbanken varit. Ledningen har stuckit ut huvudet och skattat resultattillskottet från internet på årsbasis till 250-300 miljoner euro, ca 2-2,5 miljarder kronor. Detta i ett treårsperspektiv. Även i fortsättningen kommer internetsatsningarna att vara en prioriterad fråga för bankledningarna och de kommer att fortsätta att dra stora kostnader, även om dessa ser ut att ha börjat plana ut. En annan fråga, som delvis hänger ihop med teknikutvecklingen, gäller strukturförändringarna. Raden av uppköp och samgåenden i branschen kommer säkerligen att fortsätta. Ett vanligt antagande är att fyra storbanker snart kommer att bli tre.

Alla nordiska banker är fortfarande små jämfört med de kontinentala giganterna. Risken är att det nordiska perspektivet blir irrelevant när marknaden internationaliseras. Hittills är det enbart SEB som uttryckligen har bytt ut "Norden" mot "Europa" i sin strategibeskrivning. Skulle Sverige, och kanske även Danmark, gå med i eurozonen ökar risken att nordiska banker slukas av kontinentala jättar om de inte i tid har sett om sina hus. En fortsatt konsolidering i branschen är således att vänta, också därför att tekniken tenderar att skapa överkapacitet.

Nya affärer är en faktor som skulle kunna bidra till att öka intresset för bankaktier igen. Ytterligare en faktor som talar för branschen är att lönsamheten ser ut att vara på väg upp. Högre korta räntor ökar intäkterna och det finns en klar tillväxt när det gäller sparprodukterna.

Dessutom leder den ökande teknikanvändningen till lägre kostnader i den traditionella rörelsen. Det borde leda till att fler olönsamma kunder blir lönsamma, en utveckling som särskilt bör gynna Föreningssparbanken och Merita-Nordbanken med sina stora kundbaser.

Kulturkrocksvarning

I media verkar det nästan vara en självklarhet att nästa stora bankaffär kommer att göras mellan Föreningssparbanken och SEB. Den ganska oblyga invit som Föreningssparbankens ordförande Göran Collert riktade till SEB i höstas ger stöd för spekulationen. Logiken i en sådan affär ligger i att de två bankerna är varandras motpoler på bankmarknaden och att de därför skulle komplettera varandra väl. Ett exempel på detta är att Föreningssparbanken framför allt är stark i landsorten, med oftast mycket stora marknadsandelar. SEB är i allt väsentligt en stadsbank. I stora delar av inlandet finns den över huvudtaget inte.

Men även om de på papperet passar väl ihop så betyder inte det att en sådan affär skulle vara lätt att genomföra. Kulturskillnaderna är betydande, förmodligen ännu större än mellan Föreningsbanken och Sparbanken Sverige. Vad är det som säger att SEB:s kunder vill göra affärer med Föreningssparbanken? Kanske skulle Handelsbanken vara den verkliga vinnaren på en sådan affär.

Det är emellertid ingen tillfällighet att SEB är den bank som oftast förekommer i spekulationerna. Banken har gjort flera stora affärer efter samgåendet med Trygg-Hansa, men det finns många frågor kvar. Det kraftfulla fokuseringen på internet och på kapitalförvaltning har gjort att de traditionella delarna av banken, åtminstone utåt, inte verkar ha samma tyngd längre. Att bankledningen är öppen för olika typer av affärer visar exemplet Enskilda Securities, SEB:s investmentbank. Denna sattes i fjol på bolag och här släpps nu norska Orkla in som minoritetsdelägare sedan Enskilda köpt Orkla Finans för att bli större i Norge.

En helt ny bank

Enligt ledningen tar SEB nu "steget från nordisk till europeisk, från universalbank till en koncern med internet i centrum", styrd av kundernas behov inom huvudgrupperna affärsintensiva privatkunder och nordiska företag. Det innebär att det gradvis har skett en strategiförändring.

I själva verket är SEB efter expansionen i Baltikum och köpet nyligen av tyska BfG Bank en helt ny koncern. Sedan hösten 1998 har antalet anställda ökat med 50 procent till ca 21.000. Mindre än hälften av de anställda finns numera i Sverige, mot tidigare 80-90 procent.

Förvärvet kommer rimligen att ta mycket ledningskapacitet i anspråk, samtidigt som det finns förväntningar på att banken också ska gå in i Storbritannien, kanske med en partner. Det som hägrar är möjligheten för SEB att få tillgång till en mycket större marknad än den svenska och därmed att nå en snabbare tillväxt. I vår lanseras den så kallade paneuropeiska plattformen i Danmark och senare i år i Tyskland, där BfG Bank blir SEB:s "portal till sparandet i Europa", som det heter. Då börjar det stora äventyret för SEB.

Satsningen är onekligen spännande, men det går inte att bortse från att bankledningen ger sig in på en marknad - den europeiska sparmarknaden - som den inte har någon erfarenhet av. Visserligen hävdar ledningen att SEB har ett försprång framför konkurrenterna, men det vore blåögt att tro att banken inte kommer att möta knivskarp konkurrens. Härom veckan meddelade exempelvis jätten Deutsche Bank att den tänker investera upp till en miljard euro (8,5 miljarder kronor) årligen på en ny webstrategi.

Riskabelt

Risknivån är med andra ord hög, även om ledningen redan rapporterat att den höjt ambitionsnivån när det gäller omstruktureringen av BfG Bank och ansträngningarna att få upp lönsamheten i den tyska banken. Samtidigt dras SEB fortfarande med kostnadsproblem, framför allt koncentrerade till den nordiska bankrörelsen.

Kostnaderna har i hög grad varit i fokus även i Föreningssparbanken, men här bör det synas en klar förbättring från och med i år. Fusionsprocessen är nu officiellt avslutad och det aktiemarknaden nu vill se är att bankledningen jobbar hårt med intäktssidan. Det borde finnas en betydande potential med tanke på bankens stora bredd. Dessutom borde tekniken göra att det går att öka lönsamheten i den stora kundbasen. Men just nu känns det som om frågorna är fler än svaren när det gäller Föreningssparbanken. Oplanerade VD-skiften skapar alltid osäkerhet och bankens nya VD, Birgitta Johansson-Hedberg, har inte ens tillträtt ännu. Det sker först vid stämman i mitten av april. Hon har i intervjuer sagt att hon är öppen för nya strukturaffärer i branschen.

Vilka affärer?

Frågan är bara vilken roll Föreningssparbanken ska spela i en fortsatt konsolideringsprocess. Efter fusionen har den nordiska huvudstrategin hittills varit att satsa på allianser, vilket är ett sätt att arbeta som har historisk förankring i sparbanks- och föreningsbanksrörelsen. Banken har plöjt ned nära 8,5 miljarder kronor i samverkande banker i Norden, Baltikum och Polen, i de flesta fall genom minoritetsandelar.

Frågan är om detta är en tillräckligt aggressiv strategi. Det faktum att banken tagit majoriteten i estniska Hansapank (ca 53 procent) och danska FIH (ca 60 procent), de två största investeringarna, indikerar att bankledningen trots allt kanske vill ha ett fastare grepp om sitt nätverk.

Även när det gäller Merita-Nordbanken kan man undra hur den framtida Nordenstrategin kommer att se ut. Problemet är att banken - trots en förbluffande uthållighet - kanske inte kommer att få köpa norska Kreditkassen. Banken kan inte hur länge som helst fortsätta att förlänga sitt bud utan att trovärdigheten går förlorad. Frågan avgörs i praktiken av de norska politikerna och det faktum att Den norske Bank flaggat upp i Kreditkassen borde oroa VD Hans Dalborg och hans medarbetare i Merita-Nordbankens ledning.

Kreditkassen skulle passa bra in i visionen av en stor "pannordisk" bank. Skulle Kreditkassen gå Merita-Nordbankens näsa förbi hamnar Dalborg & Co i ett strategiskt dilemma. Visserligen finns fortfarande möjlighet att gå ihop med en dansk bank - Unibank brukar utpekas - men vad ska banken göra i Norge? Det går alltid att dra igång en internetbank, men det skulle inte ge samma tunga förankring i norskt näringsliv som Kreditkassen skulle kunna göra. Dessutom skulle banken förlora tempo.

När Mertia-Nordbanken bildades utfärdade de två grundarbankerna en öppen inbjudan till banker i de andra nordiska länderna att ansluta sig. Banken har visserligen expanderat i Baltikum, men den stora nordiska affär som marknaden väntat på har alltså hittills inte blivit av. En annan besvikelse är avknoppningen av fastighetsbolaget Aleksia, som visat sig svårare än väntat. Den aviserade börsnoteringen har avbrutits eftersom marknaden uppenbarligen inte varit tillräckligt intresserad. Istället har bolaget sålts till försäkringsbolaget Ilmarinen med en reaförlust på 40 miljoner euro (340 miljoner kronor). Men bortsett från detta är Merita-Nordbanken en framgångsrik skapelse med fin lönsamhet, bra kostnadskontroll och en lovande internetbank. Den senare är en av de största på området med över en miljon kunder anslutna. Som framgått inledningsvis ser ledningen stigande vinster genom kundernas ökande internetanvändning. Fortsatt renodling av koncernen och omvandlingen av strukturen till ett enda ägarbolag borde tilltala börsen.

Flest på nätet

Även Handelsbanken har rapporterat klara positiva effekter av teknikutbyggnaden. Ungefär 20 procent av bankens affärer går numera via internet. I år väntas internettransaktionerna antalsmässigt överstiga kontorstransaktionerna.

Efter ett rekordartat sista kvartal har banken redovisat sitt högsta resultat genom tiderna. I år tillkommer för första gången resultatet från norska Bergensbanken, som konsolideras sedan november 1999. Denna bank, som i fjol tjänade nära 240 miljoner kronor, har givit Handelsbanken en marknadsandel i Bergen, Norges näst viktigaste bankmarknad, på ca 15 procent.

Totalt har Handelsbanken nu 44 kontor i Norden utanför Sverige och är därmed den enda riktigt nordiska universalbanken av de fyra. Banken, som uppvisat en anmärkningsvärd kontinuitet genom åren, kan ståta med det högsta kreditbetyget bland de nordiska bankerna.

Handelsbanken har sent omsider ökat takten när det gäller kapitalförvaltning, som är en genuin tillväxtmarknad. Styrelsen har föreslagit återköp av egna aktier för upp till fyra miljarder kronor, men det verkar inte ha imponerat på börsen. Både Handelsbankens och Nordic Baltic Holdings (Merita-Nordbanken) aktier värderas till låga p/e 11.

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Ekonominyheter
Ekonomen Robert Shiller.

Robert Shiller: Ett viktigt tillgångsslag i portföljen

Enligt ekonomen och ekonomipristagaren Robert Shiller kan investerarna underskatta en specifik tillgångstyp.

Teslas grundare och vd Elon Musk.

Därför nedgraderar Deutsche Tesla

Deutsche Bank sänker sin rekommendation för elbilstillverkaren Tesla Motors, från köp till behåll, skriver The Fly.

Deutsche: Två köpvärda svenska banker

Deutsche: Två köpvärda svenska banker

Deutsche Bank höjer rekommendationen på två svenska storbanker till köp. 1

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker

Juncker: Ingen grekisk överenskommelse i dag

Dagens möten för euroländerna kommer inte att resultera i en lösning kring Grekland eftersom det hade varit för enkelt, säger EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inför Europaparlamentet på morgonen. 1

Yielden ökar för SAS

Yielden ökar för SAS

Flygbolaget SAS valutajusterade yield steg i maj.

Sjunkande passagerartrafik för SAS

SAS-koncernens totala passagerartrafik minskade med 5,2 procent i juni, jämfört med samma månad i fjol.

Annons
Vladimir Putin.

Saudiarabien investerar miljarder i Ryssland

Den saudiarabiska statliga fonden PIF planerar att investera upp till tio miljarder dollar i olika infrastruktur- och jordbruksprojekt i Ryssland.

Kina har handelsstoppat 745 aktier

Kina har handelsstoppat 745 aktier

De kinesiska börserna har mer eller mindre kollapsat den senaste tiden och det tas nu till allt mer desperata åtgärder för att stoppa raset. Ttotalt är handeln i 745 aktier nu stoppade, visar data som Bloomberg har sammanställt.

Bolagen som agerar draglok i börsrekylen

Bolagen som agerar draglok i börsrekylen

Kurserna på Stockholmsbörsen öppnar i positivt territorium på tisdagen, efter att det grekiska dramat agerat sänke på omvärldsbörserna ytterligare en gång under måndagen.

Greklans nye finansminister Euklidis Tsakalotos.

Krismöten om Grekland

Eurozonens ledare kommer i|dag att mötas i Bryssel för att diskutera nya nödlån till Grekland. Inledningsvis träffas finansministrarna och i det mötet väntas Greklans nye finansminister Euklidis Tsakalotos att delta. 1

Oasmia vill till Nasdaq-börsen

Oasmia Pharmaceutical har inlämnat en ansökan om börsnotering på Nasdaq-börsen till USA:s finansinspektion SEC. Antalet aktier som ska erbjudas, samt prisintervall för erbjudandet, har ännu inte fastställts.

Astra Zenecas Innate 
Pharma-avtal godkänns

Astra Zenecas Innate Pharma-avtal godkänns

Astra Zenecas avtal vad gäller utveckling och kommersialisering med Innate Pharma har erhållit godkännanden.

En investerare i Shanghai följer aktiepriserna.

Nedåt på Kinabörserna

De asiatiska börserna utvecklades i blandade riktningar på tisdagen.

Australien låter räntan ligga

Australien låter räntan ligga

Australiens centralbank, Reserve Bank of Australia, meddelar att styrräntan lämnas oförändrad vid 2,00 procent. Det framgår av ett pressmeddelande.

Fler väljer Finnair

Fler väljer Finnair

Finska flygbolaget Finnairs passagerartrafik ökade i juni.

Tidsfristen nära gå ut för Iran-förhandlingar

Tidsfristen nära gå ut för Iran-förhandlingar

Iran har hamnat i en dispyt med dess sex förhandlingspartners i den så kallade P5+1-gruppen om att lyfta landets sanktioner.

Grekoro tyngde på USA-börserna

Grekoro tyngde på USA-börserna

USA-börserna stängde på minus på måndagen i skuggan av att Greklands folkomröstning avvisade internationella långivarnas förslag.

Paul Krugman. Fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, i dagligt tal ofta kallat Ekonomipriset, år 2008.

Krugman: Greklands nej är bra för Europa

Nobelpristagaren Paul Krugman ser nejsidans seger i den grekiska folkomröstningen som en seger för hela Europa. 16

Grekerna röstade nej

Grekerna röstade nej

Folkomröstningen i Grekland på söndagen kring långivarnas förslag till överenskommelse slutade i ett tydligt nej. 1

Storbanker tror på Grexit

Storbanker tror på Grexit

Efter söndagens folkomröstning tror såväl Barclays som Société Générale tror att det är sannolikt att Grekland kommer att lämna EMU. 2

Provrör

Aktierna som gått bäst på Wall Street

Wall Street 24/7 har sållat ut de aktier som gått bäst på de amerikanska börserna hittills under året.

Grekisk omröstning tynger på börsen

Grekisk omröstning tynger på börsen

Det är fortsatt klart röda siffror som dominerar Stockholmsbörsen efter lunch på måndagen, liksom resterande börser runtom i Europa.

Börsblock Revansch för björnfonden

Förra veckan blev en riktig succévecka för aktiva portföljen. Medan börsen föll 2,7 procent steg portföljen 1,9 procent. Bakom uppgången [...]

ANALYSENMycket väsen för lite ull

Börsaktuella sjukvårdskoncernen Capio överdriver betydelsen av sin utländska verksamhet. Den som vill göra en politisk markering tecknar aktien. Andra avstår.

Annons
Annons
Avskräckande skara politiker

Avskräckande skara politiker

Stockholm - alla vansinniga idéers högborg. 1

Annons
Annons

Vinnare & förlorare

Aktienamn Förändring Aktuellt värde
Image... +10,9% 3,4
Allte... +9,6% 19,5
Byggm... +9,3% 64,8
Nordi... -7,1% 0,0
PA Re... -6,0% 1,1
Feelgood -3,8% 1,2

Räntor, valutor, olja

Ränta Förändring Aktuellt värde
3 mån -0,00 -0,52%
Valuta Förändring Aktuellt värde
Dollar +0,03kr 8,50
Euro -0,02kr 9,33
Olja Förändring Aktuellt värde
Brent $/fat +0,77$ 57,31
Se fler Vinnare och Förlorare

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se