De billiga bankerna

Bankaktierna ser billiga ut. Nya affärer och stigande vinster kanske kan få börsens intresse att återvända.

Annons

Mer om Svenska Hande...

Graf över Svenska Handelsbanken A 1 V Översikt Nyheter Aktieindikatorn Bolagsinfo

Verktyg

Bankaktier är inte särskilt populära på börsen. Liksom många andra bolag som inte sorteras in i IT- och telekomfacket hänger bankerna inte med i den kraftiga uppgången för Generalindex. Inte ens bra bokslut - och besked om planerade återköp av aktier - har kunnat ändra på den bilden. Resultatet har blivit att bankaktier ser billiga ut. Att branschindex stiger beror på att försäkringsbolaget Skandia ingår här.

Trots att storbankerna satsat enorma belopp på IT-utvecklingen har detta inte premierats av börsen. Andra bolag verkar ibland ha fått börskursen att gå genom taket bara genom att andas ordet IT. Men alltså inte bankerna. Det hjälpte inte ens att SEB-ledningen i bokslutet verkligen gjorde ett nummer av omvandlingen från traditionell universalbank till e-bank.

Inte bara kostnader

Ett skäl till börsens njugga inställning är antagligen att den hittills egentligen bara har fokuserat på kostnaderna för IT-satsningarna och i första hand sett internet som ett hot mot lönsamheten. Alla vet att internet förändrar bankmarknaden på ett dramatiskt sätt, men det är fortfarande svårt att bedöma effekterna. Bankledningarna har inte gjort det lättare för marknaden, eftersom de har varit dåliga på att klargöra hur lönsamhetsförutsättningarna ser ur.

I samband med boksluten har det ändå kommit litet tydligare signaler från dem. Till exempel understryker Handelsbanken, som är känd för sin kostnadseffektivitet, att satsningen på IT-området har gjort det möjligt att upprätthålla den internationellt sett låga kostnadsnivån.

Ännu mer konkret har Merita-Nordbanken varit. Ledningen har stuckit ut huvudet och skattat resultattillskottet från internet på årsbasis till 250-300 miljoner euro, ca 2-2,5 miljarder kronor. Detta i ett treårsperspektiv. Även i fortsättningen kommer internetsatsningarna att vara en prioriterad fråga för bankledningarna och de kommer att fortsätta att dra stora kostnader, även om dessa ser ut att ha börjat plana ut. En annan fråga, som delvis hänger ihop med teknikutvecklingen, gäller strukturförändringarna. Raden av uppköp och samgåenden i branschen kommer säkerligen att fortsätta. Ett vanligt antagande är att fyra storbanker snart kommer att bli tre.

Alla nordiska banker är fortfarande små jämfört med de kontinentala giganterna. Risken är att det nordiska perspektivet blir irrelevant när marknaden internationaliseras. Hittills är det enbart SEB som uttryckligen har bytt ut "Norden" mot "Europa" i sin strategibeskrivning. Skulle Sverige, och kanske även Danmark, gå med i eurozonen ökar risken att nordiska banker slukas av kontinentala jättar om de inte i tid har sett om sina hus. En fortsatt konsolidering i branschen är således att vänta, också därför att tekniken tenderar att skapa överkapacitet.

Nya affärer är en faktor som skulle kunna bidra till att öka intresset för bankaktier igen. Ytterligare en faktor som talar för branschen är att lönsamheten ser ut att vara på väg upp. Högre korta räntor ökar intäkterna och det finns en klar tillväxt när det gäller sparprodukterna.

Dessutom leder den ökande teknikanvändningen till lägre kostnader i den traditionella rörelsen. Det borde leda till att fler olönsamma kunder blir lönsamma, en utveckling som särskilt bör gynna Föreningssparbanken och Merita-Nordbanken med sina stora kundbaser.

Kulturkrocksvarning

I media verkar det nästan vara en självklarhet att nästa stora bankaffär kommer att göras mellan Föreningssparbanken och SEB. Den ganska oblyga invit som Föreningssparbankens ordförande Göran Collert riktade till SEB i höstas ger stöd för spekulationen. Logiken i en sådan affär ligger i att de två bankerna är varandras motpoler på bankmarknaden och att de därför skulle komplettera varandra väl. Ett exempel på detta är att Föreningssparbanken framför allt är stark i landsorten, med oftast mycket stora marknadsandelar. SEB är i allt väsentligt en stadsbank. I stora delar av inlandet finns den över huvudtaget inte.

Men även om de på papperet passar väl ihop så betyder inte det att en sådan affär skulle vara lätt att genomföra. Kulturskillnaderna är betydande, förmodligen ännu större än mellan Föreningsbanken och Sparbanken Sverige. Vad är det som säger att SEB:s kunder vill göra affärer med Föreningssparbanken? Kanske skulle Handelsbanken vara den verkliga vinnaren på en sådan affär.

Det är emellertid ingen tillfällighet att SEB är den bank som oftast förekommer i spekulationerna. Banken har gjort flera stora affärer efter samgåendet med Trygg-Hansa, men det finns många frågor kvar. Det kraftfulla fokuseringen på internet och på kapitalförvaltning har gjort att de traditionella delarna av banken, åtminstone utåt, inte verkar ha samma tyngd längre. Att bankledningen är öppen för olika typer av affärer visar exemplet Enskilda Securities, SEB:s investmentbank. Denna sattes i fjol på bolag och här släpps nu norska Orkla in som minoritetsdelägare sedan Enskilda köpt Orkla Finans för att bli större i Norge.

En helt ny bank

Enligt ledningen tar SEB nu "steget från nordisk till europeisk, från universalbank till en koncern med internet i centrum", styrd av kundernas behov inom huvudgrupperna affärsintensiva privatkunder och nordiska företag. Det innebär att det gradvis har skett en strategiförändring.

I själva verket är SEB efter expansionen i Baltikum och köpet nyligen av tyska BfG Bank en helt ny koncern. Sedan hösten 1998 har antalet anställda ökat med 50 procent till ca 21.000. Mindre än hälften av de anställda finns numera i Sverige, mot tidigare 80-90 procent.

Förvärvet kommer rimligen att ta mycket ledningskapacitet i anspråk, samtidigt som det finns förväntningar på att banken också ska gå in i Storbritannien, kanske med en partner. Det som hägrar är möjligheten för SEB att få tillgång till en mycket större marknad än den svenska och därmed att nå en snabbare tillväxt. I vår lanseras den så kallade paneuropeiska plattformen i Danmark och senare i år i Tyskland, där BfG Bank blir SEB:s "portal till sparandet i Europa", som det heter. Då börjar det stora äventyret för SEB.

Satsningen är onekligen spännande, men det går inte att bortse från att bankledningen ger sig in på en marknad - den europeiska sparmarknaden - som den inte har någon erfarenhet av. Visserligen hävdar ledningen att SEB har ett försprång framför konkurrenterna, men det vore blåögt att tro att banken inte kommer att möta knivskarp konkurrens. Härom veckan meddelade exempelvis jätten Deutsche Bank att den tänker investera upp till en miljard euro (8,5 miljarder kronor) årligen på en ny webstrategi.

Riskabelt

Risknivån är med andra ord hög, även om ledningen redan rapporterat att den höjt ambitionsnivån när det gäller omstruktureringen av BfG Bank och ansträngningarna att få upp lönsamheten i den tyska banken. Samtidigt dras SEB fortfarande med kostnadsproblem, framför allt koncentrerade till den nordiska bankrörelsen.

Kostnaderna har i hög grad varit i fokus även i Föreningssparbanken, men här bör det synas en klar förbättring från och med i år. Fusionsprocessen är nu officiellt avslutad och det aktiemarknaden nu vill se är att bankledningen jobbar hårt med intäktssidan. Det borde finnas en betydande potential med tanke på bankens stora bredd. Dessutom borde tekniken göra att det går att öka lönsamheten i den stora kundbasen. Men just nu känns det som om frågorna är fler än svaren när det gäller Föreningssparbanken. Oplanerade VD-skiften skapar alltid osäkerhet och bankens nya VD, Birgitta Johansson-Hedberg, har inte ens tillträtt ännu. Det sker först vid stämman i mitten av april. Hon har i intervjuer sagt att hon är öppen för nya strukturaffärer i branschen.

Vilka affärer?

Frågan är bara vilken roll Föreningssparbanken ska spela i en fortsatt konsolideringsprocess. Efter fusionen har den nordiska huvudstrategin hittills varit att satsa på allianser, vilket är ett sätt att arbeta som har historisk förankring i sparbanks- och föreningsbanksrörelsen. Banken har plöjt ned nära 8,5 miljarder kronor i samverkande banker i Norden, Baltikum och Polen, i de flesta fall genom minoritetsandelar.

Frågan är om detta är en tillräckligt aggressiv strategi. Det faktum att banken tagit majoriteten i estniska Hansapank (ca 53 procent) och danska FIH (ca 60 procent), de två största investeringarna, indikerar att bankledningen trots allt kanske vill ha ett fastare grepp om sitt nätverk.

Även när det gäller Merita-Nordbanken kan man undra hur den framtida Nordenstrategin kommer att se ut. Problemet är att banken - trots en förbluffande uthållighet - kanske inte kommer att få köpa norska Kreditkassen. Banken kan inte hur länge som helst fortsätta att förlänga sitt bud utan att trovärdigheten går förlorad. Frågan avgörs i praktiken av de norska politikerna och det faktum att Den norske Bank flaggat upp i Kreditkassen borde oroa VD Hans Dalborg och hans medarbetare i Merita-Nordbankens ledning.

Kreditkassen skulle passa bra in i visionen av en stor "pannordisk" bank. Skulle Kreditkassen gå Merita-Nordbankens näsa förbi hamnar Dalborg & Co i ett strategiskt dilemma. Visserligen finns fortfarande möjlighet att gå ihop med en dansk bank - Unibank brukar utpekas - men vad ska banken göra i Norge? Det går alltid att dra igång en internetbank, men det skulle inte ge samma tunga förankring i norskt näringsliv som Kreditkassen skulle kunna göra. Dessutom skulle banken förlora tempo.

När Mertia-Nordbanken bildades utfärdade de två grundarbankerna en öppen inbjudan till banker i de andra nordiska länderna att ansluta sig. Banken har visserligen expanderat i Baltikum, men den stora nordiska affär som marknaden väntat på har alltså hittills inte blivit av. En annan besvikelse är avknoppningen av fastighetsbolaget Aleksia, som visat sig svårare än väntat. Den aviserade börsnoteringen har avbrutits eftersom marknaden uppenbarligen inte varit tillräckligt intresserad. Istället har bolaget sålts till försäkringsbolaget Ilmarinen med en reaförlust på 40 miljoner euro (340 miljoner kronor). Men bortsett från detta är Merita-Nordbanken en framgångsrik skapelse med fin lönsamhet, bra kostnadskontroll och en lovande internetbank. Den senare är en av de största på området med över en miljon kunder anslutna. Som framgått inledningsvis ser ledningen stigande vinster genom kundernas ökande internetanvändning. Fortsatt renodling av koncernen och omvandlingen av strukturen till ett enda ägarbolag borde tilltala börsen.

Flest på nätet

Även Handelsbanken har rapporterat klara positiva effekter av teknikutbyggnaden. Ungefär 20 procent av bankens affärer går numera via internet. I år väntas internettransaktionerna antalsmässigt överstiga kontorstransaktionerna.

Efter ett rekordartat sista kvartal har banken redovisat sitt högsta resultat genom tiderna. I år tillkommer för första gången resultatet från norska Bergensbanken, som konsolideras sedan november 1999. Denna bank, som i fjol tjänade nära 240 miljoner kronor, har givit Handelsbanken en marknadsandel i Bergen, Norges näst viktigaste bankmarknad, på ca 15 procent.

Totalt har Handelsbanken nu 44 kontor i Norden utanför Sverige och är därmed den enda riktigt nordiska universalbanken av de fyra. Banken, som uppvisat en anmärkningsvärd kontinuitet genom åren, kan ståta med det högsta kreditbetyget bland de nordiska bankerna.

Handelsbanken har sent omsider ökat takten när det gäller kapitalförvaltning, som är en genuin tillväxtmarknad. Styrelsen har föreslagit återköp av egna aktier för upp till fyra miljarder kronor, men det verkar inte ha imponerat på börsen. Både Handelsbankens och Nordic Baltic Holdings (Merita-Nordbanken) aktier värderas till låga p/e 11.

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Startsidan

Den amerikanska snusdrömmen

Den amerikanska snusdrömmen

Swedish Matchs största framtidshopp är att ameri­ka­nerna upptäcker svenskt snus. Men efter flera års ­medvind hackar tillväxten.

Storbanken: 25 europeiska 
aktier redo för en återhämtning

Storbanken: 25 europeiska aktier redo för en återhämtning

Barclays har listat 25 europeiska bolag som kan se ett uppsving om utsikterna för Europa förbättras.

Tomas Meerits förvaltar Lancelot Avalon, vars innehav är koncentrerat till bara tolv aktier.

”Det är toppen på ett isberg”

Tomas Meerits, som förvaltar Lancelot Avalon, diskuterar intressanta aktier, nya innehav och ett litet och udda bolag.

25 banker underkända i stresstest

25 banker underkända i stresstest

ECB uppger i ett utkast inför söndagens stresstest och tillgångsöversyn att 25 banker inom EMU misslyckas i testet. Det framgår av Bloomberg.

Stora Enso stäms av tidigare anställda

Stora Enso stäms av tidigare anställda

Skogsbolaget har blivit stämda vid arbetsdomstolen i Frankrike. Bakom stämningen står 220 tidigare anställda som arbetade vid Corbehems pappersbruk.

Gående möte

Få motion med vandrande möte

Är du stillasittande? Lösningen: Gå på möte!

Annons

Ränteförväntningarna vänder uppåt

Ränteförväntningarna i näringslivet har visat en stor omsvängning sedan före sommaren och har vänt uppåt.

Sverige kan få tillbaka miljarder 

Den nya beräkningsmetoden för länders bruttonationalprodukt som numera används inom EU medför reviderade EU-avgifter för unionens medlemsländer utifrån beräkningar avseende åren 1995-2013. Sverige förefaller tillhöra de länder som får pengar tillbaka.

Volvos vd Olof Persson.

Volvo rusar efter rapport

Volvo stiger 11 procent till 86,70 kronor efter att ha levererat en stark Q3-rapport.

Volvo bättre än väntat

Verkstadskoncernen redovisar en rörelsevinst som kom in över förväntan.

Analytikernas nya aktieråd

Bland fredagens rekommendations- och riktkursförändringar syns många riktkurshöjningar för Nokias aktie.

Stark rapport lyfter Volvo

Stark rapport lyfter Volvo

Stockholmsbörsen handlades fortsatt till i stort sett oförändrade nivåer under tidig eftermiddag.

Kimmo Alkio, vd för Tieto.

Omstöpt konsultjätte jagar tillväxt

Kimmo Alkio, vd för Tieto, diskuterar i en intervju med Affärsvärlden den nordiska it-branschen, framtiden och en expansion utanför Norden. 1

Hexpol starkare än väntat

Polymerbolagets vinst före skatt slog analytikernas prognoser.

Konteramiral Anders Grenstad informerar om att man avbryter underrättelseoperationen i Stockholms skärgård.

Försvaret: Vi hittade ingenting

Försvaret har avslutat ubåtsspaningen i den svenska skärgården. Någon typ av undervattensfarkost har "troligen" varit där, enligt insatsledningen, men ingen hittades.

DI: Köpläge i bilsäkerhetsföretaget

Mycket talar för att det är rätt läge att gå in i bolaget, skriver Dagens Industri.

Fingerprint slopar resultatprognosen

Fingerprint Cards sänkte på morgonen försäljningsprognosen för 2014 rejält: från "över" 500 miljoner kronor till 230-330 miljoner kronor. Bolaget slopade också resultatprognosen.

Fingerprint vinstvarnar

Fingerprint Cards sänker prognosen för 2014. Enligt den nya prognosen väntas försäljningen för året inkom mellan 230 till 330 miljoner kronor.

Uppåt på Tokyobörsen

Uppåt på Tokyobörsen

De ledande börserna i Asien handlades överlag till nivåer nära nollan under fredagens handel, med undantag för japanska aktier som steg.

Cybercom: Vi är ett tillväxtföretag igen

It-konsulten Cybercom är ett tillväxtföretag igen. Under perioden hade bolaget en bra tillväxt i alla länder och regioner. Det konstaterade vd, Niklas Flyborg, vid dagens presskonferens.

Lars-Johan Jarnheimer, styrelseordförande Eniro, håller presskonferens på huvudkontoret i Stockholm på fredagen.

Tung förlust för Eniro

Eniros resultat före skatt uppgår till -1 803 miljoner kronor.

Danske: Köp medicinteknikföretaget

Danske Bank uppgraderar sin rekommendation för bolaget till köp från tidigare avvakta med en höjd riktkurs till 90 kronor från tidigare 75 kronor.

Cristina Stenbeck, huvudägare och styrelseordförande för Kinnevik, tillika ordförande för Zalando.

Vinstlyft för Kinnevik

Investmentbolagets vinst efter finansnetto ökade ordentligt fört årets tredje kvartal.

Ökad vinst för Sagax

Fastighetsbolaget redovisar ett ökat resultat före skatt för årets tredje kvartal.

Diös ökar vinsten

Fastighetsbolaget Diös redovisar ett resultat före skatt på 112 miljoner kronor (110) för det tredje kvartalet 2014.

Swedish Match 
toppar prognoserna

Swedish Match toppar prognoserna

Vinsten ökade mer än väntat för tobaksbolaget för det tredje kvartalet 2104.

JM ökar vinsten

Bygg- och fastighetsbolagets vinst före skatt kom in något över förväntan.

NCC-skylt.

NCC:s vinst under förväntan

Byggbolaget redovisar en vinst och en orderingång som kom in under analytikernas prognoser. Nettoomsättningen ökade dock mer än väntat.

Oniva sänker prognosen

Styrelsen i Online Group konstaterar att omsättningen och resultatet inte kommer att nå förväntan.

Minskad vinst för Ericsson

Minskad vinst för Ericsson

Ericssons vinst efter finansiella poster kom in under förväntan, men nettoomsättningen ökade mer än väntat.

Bilias vinst ökar

Bilia redovisar ett resultat före skatt på 127 miljoner kronor (73) för det tredje kvartalet 2014.

Microsoft lyfte i efterhandeln

Microsoft lyfte i efterhandeln

Programvarubolaget steg i efterhandeln efter att bolaget redovisat en försäljning och en vinst som överträffade förväntningarna.

Vinst för Rottneros

Skogsbolaget rapporterar en vinst efter finansiella poster för årets tredje kvartal.

Amazon rasade efter rapport

Amazon rasade efter rapport

Aktien rasade efter att Amazon redovisat ett resultat per aktie som kom in under analytikernas förväntningar.

Vinstlyft för Betsson

Spelbolagets vinst före skatt ökade mer än väntat för det tredje kvartalet 2014.

Lars-Johan Jarnheimer, styrelseordförande i Eniro.

Respit för Eniro

Sökföretaget Eniro kom under torsdagseftermiddagen överens med bankerna om ytterligare tre månaders respit på lånevillkoren.

Eniro dementerar avgångsrykten

Sökföretaget Eniros styrelse dementerar avgångsrykten som förekommit i media, enligt ett pressmeddelande.

Eniro handelsstoppas efter börsras

Sökföretaget Eniro handelsstoppades på torsdagen vid klockan 14.40 efter att ha backat 20 procent på börsen.

Börsblock Rekordstort avstånd till index

Vilken börsvecka! Börsindex uppgång på 4,3 procent innebar den överlägset bästa veckan hittills i år. Starka rapporter på löpande band [...]

ANALYSENTillväxten snart tillbaka

Bra orderingång och en relativt stabil utveckling i USA talar för att andra halvåret blir bättre för BTS.

Nya tider, nya kartor

Tidningen Johan Högberg Nya tider, nya kartor

Risken är att man nu måste lägga ett pussel utan att veta vilket motiv man jobbar mot.

Vad säger de om Andersson år 2164?

Tidningen Anders Lundborg Vad säger de om Andersson år 2164?

Det finns gott om politiska stridsämnen som på längre sikt är futiliteter.

På vinst och förlust

Tidningen Erik Hörstadius På vinst och förlust

Vår nye statsminister framstår plötsligt som det vänsterns stora vita hopp Håkan Juholt aldrig blev. 3

Agna bottenmetet

Tidningen Jonas Elofsson Agna bottenmetet

Tanken är att vaska fram några intressanta aktier, oavsett storlek, som fallit oförtjänt mycket.

Annons
Annons

Vinnare & förlorare

Aktienamn Förändring Aktuellt värde
Midso... +20,0% 36,0
Eniro +17,1% 8,8
Dedic... +15,7% 26,6
Stock... -8,7% 0,0
Formp... -7,0% 5,3
Midway A -5,6% 17,0

Räntor, valutor, olja

Ränta Förändring Aktuellt värde
3 mån +0,01 0,09%
Valuta Förändring Aktuellt värde
Dollar -0,00kr 7,25
Euro -0,01kr 9,19
Olja Förändring Aktuellt värde
Brent $/fat -0,50$ 86,33
Se fler Vinnare och Förlorare

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se