Calmfors: Regeringens politik är omoralisk

Tipsa en vän om en artikel

Calmfors: Regeringens politik är omoralisk

Anders Borg för en restriktiv finanspolitik och vill minska statskulden. Men strategin går helt emot det Finanspolitiska rådet.
- Regeringens politik leder till högre arbetslöshet, säger professor Lars Calmfors.

Annons

I och med att krisen i Europa blir allt djupare ökar intresset för svenska statspapper, som av kreditvärderingsinstituten tillges högsta betyg.

Det har lett till en debatt huruvida Sverige ska ta tillfället i akt och öka statsskulden.

- Egentligen är det en fråga om hur stor finansiell nettoförmögenhet offentlig sektor ska ha. Just nu har Sverige en positiv finansiell nettoförmögenhet om de finansiella fordringar offentlig sektor har på privat sektor räknas mot skulderna. Då ligger vi på plus, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

I dag har Sverige en finansiell nettoförmögenhet på omkring 20 procent av BNP. Eftersom offentlig sektor har tillgångar i aktier kan den förmögenheten över tid tänkas stiga i värde, vilket med försiktiga prognoser skulle ge Sverige en nettoförmögenhet som motsvarar 40 procent av BNP.

Det Finanspolitiska rådet har argumenterat för att regeringen därför borde föra en mer expansiv finanspolitik. 40 procent anses vara är en onödigt hög marginal.

Går det att sätta likamedtecken mellan låg statsskuld och goda statsfinanser?
- Ja, men frågan är hur låg statsskulden måste vara. Det starkaste argumentet är att om vi drabbas av lågkonjunktur som i sin tur drabbar statsfinanserna ska vi ha väldigt stor fallhöjd. Det gör att vi idag är långt ifrån den situation som många euroländer är i, säger Lars Calmfors.

Hur stora säkerhetsmarginaler behöver vi?
- Det finns ingen exakt vetenskap eller teori som säger vilken procenttal som är ett önskvärt värde. Det handlar om bedömningar.

- Jag tycker som det Finanspolitiska rådet att det går att diskutera om vi inte är på väg mot en finansiell nettoförmögenhet som kanske håller på att bli onödigt stor.

Vad borde regeringen göra?
- Jag tycker att man skulle kunna ha lite mindre överskott eller större underskott. Men då talar vi om just det här konjunkturläget.

Det Calmfors föreslår, likt det Finanspolitiska rådet, är att föra en mer expansiv politik i dåliga tider. För att sedan i bättre tider föra en mer restriktiv politik.

- Även om man har kvar nuvarande överskottsmål som leder till en positiv nettoförmögenhet i offentlig sektor går det ändå att vara mer expansiv just nu - för att det är lågkonjunktur. Det leder till en bättre sysselsättningsutveckling i Sverige i nuvarande konjunkturläge.

- Det finns det även ett moraliskt argument. Alla länder som har goda statsfinanser ska bidra till att hålla uppe efterfrågan i världsekonomin, även om Sverige förstås är ett litet land.

Men politiker måste bli omvalda och förenkla världen för väljarna. Då ingår det inte alltid att lyssna till nationalekonomerna som ofta kritiseras för att felprognostisera och vara allt för teoretiska.

- Det finns en tendens att politiker säger att reformutrymmet minskar så fort det blir dåliga tider på grund av att skatteintäkterna då faller. Det är fel resonemang. I lågkonjunktur ska man spendera lite mer. Det borde göras.

- Det kan ske inom ramen för nuvarande överskottsmål som ju gäller över en hel konjunkturcykel.

Regeringen är med andra för försiktig enligt professorn och det har en historisk förklaring.

- Det finns en tendens i poltiken till överförenkling. Under 1990-talskrisen var vi för släpphänta i finanspolitiken. Den borgliga regeringen har bestämt sig för att hålla ordning på statsfinanserna för att inte hamna i en liknande situation. Nu driver man det kanske för långt. Det är som att man bara kan ha en idé i taget i politiken. I stället borde avvägningar göras.

- En bättre avvägning skulle vara att just nu tillåta en mer expansiv finanspolitik.

Vad blir konsekvenserna av rådande restriktiva finanspolitik?
- Det innebär att det blir något fler arbetslösa än vad det skulle behöva bli. Det är även en omoralisk politik. Alla länder som har goda statsfinanser borde hjälpa till att hålla upp världskonjunkturen genom att vara mer expansiva just nu. Det finns så många länder som inte har något val, säger Calmfors. Men länder som t Tyskland, Finland, Schweiz, Norge och Sverige kan vara mer expansiva.

- Om alla beter sig som Sverige blir det inte bra.

Måste man inte ha respekt för den rädsla som finns för vad som komma skall?
- Borgs argument är att vi måste ha en säkerhetsmarginal för det kan bli väldigt mycket sämre. Det leder till att politiken blir procyklisk. För varje gång det blir sämre säger man att man ska strama åt eftersom det kan bli ännu sämre längre fram. Det ger en finanspolitik som förstärker konjunktursvängningarna.

- Diskussionen om en ökad statsskuld handlar om det som sker på marginalen. Om höjd ska tas för en regelrätt svensk finanskris krävs oerhörda krafttag.

Är diskussionen kring större fallhöjd i fall det blir eskalerad kris vilseledande?
- Om det värsta skulle hända och den finansiella sektorn skulle behöva stöttas,då är det helt andra dimensioner som vi pratar om. Då spelar det ingen roll om vi har haft en halv procent mer eller mindre i underskott. Det är peanuts för vad som krävs i fall det blir en riktigt djup kris. Därför går det inte att använda det argumentet. Det gör ingen skillnad om vi sparar lite mer just under lågkonjunkturen. Det är ändå för lite i förhållande problem som skulle kunna bli ett riktigt krisscenario.

Din syn går klart emot den politik som förs av Anders Borg. Är din syn kontroversiell i akademiska kretsar?
- Nej, jag tror att min syn är den helt dominerande bland akademiska ekonomer. I det Finanspolitiska rådets rapport gör man ungefär samma bedömning som jag.

Varför tror du Borg för denna hårda restriktiva finanspolitik?
- Det ena är att regeringen är genuint rädda för att ytterligare en borglig regering ska hamna i statsfinansiell kris som på 1990-talet. Då skulle en bild framträda att borgliga regeringar inte kan hantera statsfinanserna och det vill man undvika till varje pris. Då tar man att det blir sämre sysselsättning än vad som skulle kunna åstadkommas.

Den andra poängen makroprofessorn gör att Sverige plockar EU-politiska poäng genom att till skillnad från krisländerna visa upp en låg statsskuld.

- Men skulle man tänka på vad som verkligen är bäst för ekonomin skulle nog politiken landa lite annorlunda, säger Lars Calmfors.

Fakta Lars Calmfors

Är professor vid Stockholms univerisitet i nationalekonomi. I februari 2011 lämnade han det Finanspolitiska rådet där han satt som ordförande. Orsaken var att han inte kom överens med rådets initiativtagare Anders Borg. http://www.affarsvarlden.se/hem/bank_finans/article3093625.ece

Finansministern inrättade rådet 2007 som ett organ att granska den förda finanspolitiken.

Av: Jonas Melzer
Mejla reportern

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

23 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
23
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Ekonominyheter
Martin Winterkorn och Ferdinand Piëch

Tyskarna kopplar grepp om Scania

Volkswagen har haft ett oväntat tålamod med Scania efter utköpet från börsen förra året. Men en maktkupp i Wolfsburg lär få stora konsekvenser i Södertälje.

Carnegie Sverigefond möblerar om i aktieportföljen

Carnegie Sverigefond har minskat sitt innehav i ett verkstadsbolag efter den kraftiga kursuppgången i år och har använt pengarna för att köpa två andra verkstadsbolag.

AFV: Två köpråd

AFV: Två köpråd

Affärsvärlden utfärdar fyra rekommendationer i onsdagens tidning, varav två köpråd.

Fracking

Fracking i Danmark stoppas

De första borrningarna efter skiffergas i Danmark har stoppats, med motiveringen att det franska bolaget Total använt en icke godkänd kemikalie.

Så dog näringslivets kärlek till Löfven

Så dog näringslivets kärlek till Löfven

Näringslivet välkomnade Stefan Löfven med öppna armar. Nu blir han utskälld av direktörerna. Hur kunde det gå så illa? 8

Annons
Riksbankschefen Stefan Ingves.

Ingves redo att agera

"Om penningpolitiken skulle behöva bli mer expansiv kan vi utöka köpen av statsobligationer eller ytterligare sänka reporäntan”, skriver Stefan Ingves. 4

Vd-byte gav aktierusning

Ett danskt läkemedelsbolag rusade på Köpenhamnsbörsen efter nyheten att en ny vd har utsetts.

Fingerprint Cards vd Johan Carlström anhölls vid en polisrazzia mot huvud-kontoret härom veckan.

Carlström avböjer omval i Fingerprint

Biometribolaget Fingerprint Cards möblerar om rejält i styrelsen.

Bolagen som stiger på Stockholmsbörsen

Bolagen som stiger på Stockholmsbörsen

Den svenska aktiemarknaden fick en stillsam start men många enskilda aktier svängde friskt i takt med placerarnas tolkning av de talrika delårsbeskeden.

Øystein Løseth

Løseth tar klubban i Statoil

Vattenfalls tidigare vd Øystein Løseth föreslås bli ordförande för norska Statoils styrelse, enligt ett pressmeddelande från valberedningen.

Nedåt för tjänstesektorn

Nedåt för tjänstesektorn

Det svenska inköpschefsindexet (PMI) för tjänstesektorn sjönk i april. 1

Com Hem under förväntan

Com Hem under förväntan

Kabel-tv-operatörens vinst före skatt blev lägre än vad analytikerna väntat sig.

Per Strömberg, Ica-Gruppens vd.

Ica-Gruppen missar prognoserna

Ica-Gruppens vinst före skatt ökade mindre än väntat för det första kvartalet 2015.

SEB:s vd Annika Falkengren.

Skattesmäll för SEB

SEB har fått besked från högsta domstolen i Schweiz om att banken nekats återbetalning av källskatt för åren 2006-2008. Högsta domstolen i Schweiz har därmed upphävt dom från lägre domstolsinstans.

Svarta siffror för Sobi

Svarta siffror för Sobi

Specialistläkemedelsbolaget rapporterar en rörelsevinst för det första kvartalet 2015.

Ashley Heppenstall, koncernchef och vd Lundin Petroleum.

Lupe slår prognoserna

Oljebolagets vinst för första kvartalet kom in över analytikernas förväntningar.

Skanska sämre än väntat

Skanska sämre än väntat

Vinsten steg inte lika mycket som väntat för byggbolaget för årets första kvartal.

XXL

EQT säljer halva innehavet i XXL

XIN Holding Guernsey Limited, som ägs av EQT-fonden V Limited, har genomfört en placering av 19,4 miljoner aktier i den norska sportkedjan XXL, som sattes på börsen under 2014.

Förlust för Proffice

Bemanningsföretaget rapporterar en förlust efter finansnetto för årets första kvartal.

Telenor överraskar positivt

Telenor överraskar positivt

Norska teleoperatören Telenor redovisar ett ebitda-resultat på 10.587 miljoner norska kronor (9.074) i det första kvartalet 2015.

Nedåt på Wall Street

Nedåt på Wall Street

De amerikanska börserna stängde nära dagslägsta på tisdagen, tyngda av tillväxtoro efter att USA:s handelsbalansunderskott kommit in högre än väntat.

Annons
Annons
Nu knakar det i Reinfeldts fuskbygge

Tidningen Erik Hörstadius Nu knakar det i Reinfeldts fuskbygge

Finansminister Magdalena Anderssons tal om tomma lador var inte utan fog.

Ostraffad och med mäktiga vänner

Tidningen Anders Lundborg Ostraffad och med mäktiga vänner

Förr var det lättare att bli av med alla sina pengar. Nu är det mest andras pengar som försvinner.

Nästa steg för Lundberg

Tidningen Jon Åsberg Nästa steg för Lundberg

Med Fredrik Lundberg som ordförande för Industrivärden öppnas vägen för en avveckling av korsägandet. 1

Mats Qviberg

Mitt skrivbord: Mats Qviberg

Annons
Annons

Vinnare & förlorare

Aktienamn Förändring Aktuellt värde
MSC K... +112,0% 3,9
Episu... +7,8% 38,8
Seaml... +6,5% 9,0
Geveko B -8,0% 2,4
Mycronic -5,8% 57,0
Midso... -5,6% 38,6

Räntor, valutor, olja

Ränta Förändring Aktuellt värde
3 mån -0,00 -0,32%
Valuta Förändring Aktuellt värde
Dollar -0,10kr 8,27
Euro -0,03kr 9,31
Olja Förändring Aktuellt värde
Brent $/fat +1,47$ 68,99
Se fler Vinnare och Förlorare

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se