Strax före lunchtid handlas spanska statsräntor 26-40 punkter lägre än på fredagen samtidigt som italienska räntor har sjunkit 7-14 punkter, i båda länderna är nedgångarna störst i kortare löptider.

Rörelserna kommer inför en vecka där den politiska sfären i euroområdet inleder höstsäsongen i kampen mot skuldkrisen i framför allt Grekland. Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker reser till Aten på onsdag, franske presidenten Francois Hollande träffar Tysklands förbundskansler Angela Merkel på torsdag och därefter träffar Greklands premiärminister Antonis Samaras de franska och tyska ledarna på fredag och lördag.

I fokus för räntemarknaden står dock kanske främst uppgifterna i Der Spiegel om att ECB överväger att sätta ett tak för räntorna i statsobligationer i olika europeiska länder genom att göra ett åtagande om obegränsade obligationsköp.

Enligt tidningen, som inte anger källor, kommer denna policy att beslutas om vid ECB-rådsmötet i september. ECB skulle omedelbart efter agerandet publicera vilka statsobligationer de köpt.

Martin Enlund, valutastrateg på Handelsbanken, skriver i ett kundbrev att den planen, om den skulle sjösättas, "innebär ett stort kliv mot en lösning av skuldkrisen, och skulle leda till att sell-offen i långa obligationer fortsätter - speciellt i Tyskland".

Martin Enlund betonar dock att ECB bara kommer att agera om politiken kommer på plats.

"Med politiken menas Spanien/Italien först måste skriva under ett Memorandum of Understanding (kanske krävs även en EFSF-omröstning om ett räddningspaket)", skriver Martin Enlund.

Ekonomerna på Nordea konstaterar i ett marknadsbrev att åtgärder från ECB för att stötta periferländerna inte kan ses som annat än negativt för euroområdets kärnländer, de får antingen betala mer eller så ökar risken för monetärisering av statskulder.

Nordea räknar därmed med fortsatt uppåttryck i tyska statsobligationsräntor kombinerat med nedåtpress i periferländer (utom i Grekland).

"Olyckligtvis är utfallet binärt. Ett misslyckande med att följa upp de stora orden (från ECB-chefen Mario Draghi) skulle innebära att vi får se en massiv flykt till kvalitet. Vi räknar med att ECB kommer att vara försiktiga tills den tyska konstitutionsdomstolen har gett sitt utslag den 12 september", skriver Nordea-ekonomerna.

Svenska statsobligationsräntor stiger ytterligare något på förmiddagen efter ett uppställ i måndagens inledande handel. Kronan handlas samtidigt på något starkare nivåer mot euron och andra valutor än vid fredagens svenska stängning.

I veckan inleds också Riksbankens hösttermin, åtminstone i fråga om utåtriktade aktiviteter, och frågan som många ställer sig är hur Riksbanken nu väger den oväntat starka tillväxten under andra kvartalet mot den snabba förstärkningen i kronans växelkurs inför kommande räntebeslut.

Förste vice Riksbankschefen Kerstin af Jochnick håller ett anförande på tisdagen med den lockande rubriken: "Ett avstamp inför det penningpolitiska mötet i september", men under Riksbankschefen Stefan Ingves ledning har direktionsledamöterna generellt varit mycket försiktiga med att ge tydlig vägledning inför kommande räntemöten i officiella anföranden.

Vice Riksbankschefen Per Jansson sade dock till Wall Street Journal vid ett besök i Sydney att den svenska tillväxten har överraskat positivt under första halvåret, och Riksbanken planerar nu att höja tillväxtprognosen. Samtidigt behöver Riksbanken se till utvecklingen i Europa och dess risker.

"Men Sveriges ekonomi går rätt bra så det finns saker som behöver balanseras där", sade han.

Angående kronans styrka sade han att "vad gäller att skada industrin så skulle den behöva bli starkare än för närvarande".

Företrädare för skogsindustrin talar i Dagens Industri om tuffa kroneffekter och skickar budskapet till Riksbanken om att försöka stoppa kronans förstärkning.

Enligt FXstreet.com räknar dock analytikerna på UBS med att de svenska exportföretagen kommer att behöva lära sig att leva med en valuta som nu närmar sig "safe-haven-status".

Analytikern Chris Walker konstaterar att den starka kronan visserligen kommer att bli en börda för många företag, men den snabba "tjänstefieringen" av den exporterande tillverkningsindustrin, mindre hedgningsgrader i företagen och en "relativt tolerant" centralbank gör att UBS räknar med att kronstyrkan kommer att bli bestående.

"Trots allt, i relation till andra exportkänsliga länder har Sverige en konkurrenskraftig, produktiv och diversifierad exportbas, vilket gör det bättre positionerat att tolerera valutastyrka", enligt Chris Walker.

Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, skrev i bankens morgonbrev att valutainterventioner är ett effektivare verktyg än räntan. Kapitalinflödena till Sverige är bara delvis räntekänsliga varför en räntesänkning riskerar att få begränsad kroneffekt; de härstammar från dels långsiktiga investerare (centralbanker/statsfonder/pensionsbolag) som omallokerar, dels investerare som flyr euron. I mindre utsträckning verkar det vara spekulativa flöden.

"Räntan är ett för trubbigt instrument att i rådande läge användas för att försöka 'styra' kronan som i dag är mer rätt värderad än den kanske varit någonsin de senaste 20 åren. Därför är det för tidigt för Riksbanken att agera, men det finns skäl för Riksbanken att börja diskutera idén", skriver SEB.