"Vi tycker det har blivit lite av en storm i ett vattenglas", säger Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, till Nyhetsbyrån Direkt.

Handelsbankens valutastrateger har tittat på kronkursens utveckling ur ett bredare perspektiv, som beaktar valutakurserna i Sveriges viktigaste handelspartners justerat för skillnader i hur priser och enhetsarbetskostnader har utvecklats.

Handelsbankens slutsats är, med antagande om att inget dramatiskt sker de kvarvarande dagarna i augusti, att kronans växelkurs under månaden har varit 1,5 procent svagare än snittet under de 15 senaste åren. Kronan har visserligen varit starkare än tidigare, men man behöver bara gå tillbaka till februari 2011 för att hitta en starkare krona, handelsviktat och priskorrigerat.

Claes Måhlén konstaterar att kronan därmed inte är särskilt stark i reala termer, vilket också framgår av det faktum att Sverige ännu uppvisar betydande överskott i bytesbalansen.

"Vi får fortfarande draghjälp av kronan, och frågan är hur länge vi ska fortsätta ge rabatt på vår export", säger Claes Måhlén.

En analys av förhållandet mellan Sveriges bytesbalans och kronans reala effektiva växelkurs sedan början av 1970-talet visar att växelkursens utveckling tenderar att vara ledande för hur bytesbalansen ska utvecklas, och baserat på detta landar Handelsbankens strateger i slutsatsen att kronan skulle behöva stärkas med uppemot 20 procent ytterligare för att bytesbalansen ska balanseras.

Sveriges ihärdigt stora överskott i bytesbalansen har under en lång period lyckats hålla sig under den internationella radarn, där fokus i stället har riktats mot större överskottsländer som Kina, Japan och Tyskland. Men på senare tid har Sveriges relativt sett större överskott uppmärksammats av bland IMF, och i den globala rebalanseringsansträngningen bör kanske även Sverige delta och därmed också acceptera en starkare krona.

"Men det är inte en smärtfri process, att ställa om från exportdriven tillväxt till inhemsk efterfrågan kan involvera mycket smärta", påpekar Claes Måhlén.

Enligt Handelsbankens bedömning har de senaste månadernas förstärkning i kronans växelkurs främst berott på relativt sett mer gynnsam ekonomisk statistik i Sverige samt vidgade korträntespreadar gentemot framför allt euroområdet. Portföljdiversifiering i vissa centralbanker har också inverkat, men det är sannolikt för tidigt att tala om kronan som någon "safe-haven-valuta" (även om utvecklingen de senaste veckorna har uppvisat vissa sådana tendenser).

Givet att kronan har stärkts främst av "naturliga" skäl, starkare ekonomi, högre ränta, manar Handelsbanken till försiktighet med att dra långtgående slutsatser om vad kronförstärkningen kan betyda för Riksbankens kommande räntebeslut. Om Riksbanken sänker räntan för att kompensera för priseffekterna av den starkare kronan redan nu kan kronkursen snabbt vända ner, vilket i sin tur skulle kunna motivera ett snabbt återtagande av räntesänkningen. Det är med all säkerhet något som Riksbanken helst vill undvika.

Enligt Claes Måhlén bör dock Riksbanken i september adressera kronkursens utveckling tydligt, och kanske ge en något klarare vägledning om att fortsatt kronstyrka behöver kompenseras med lägre reporänta. En helt oförändrad hållning från Riksbanken i september kan ge bränsle till ytterligare kronförstärkning.

"Man måste tänka på att marknaden prisar in reporäntesänkningar med nästan 50 punkter framöver", konstaterar Claes Måhlén.