"Marknaden börjar bli lite nervös. Det finns en oro för att Grekland vid någon tidpunkt inte kommer att få (mer hjälp) och tvingas lämna euroområdet, och Spanien är nära en fullständig bailout", sade Alessandro Giansanti på ING till Reuters.

På fredagen kommer Greklands premiärminister Antonis Samaras till Berlin för överläggningar med Angela Merkel, och på lördagen fortsätter den grekiske ledaren till Paris för att träffa Francois Hollande.

Den tyske regeringstalesmannen Steffen Seibert sade inför mötet på fredagen att Merkel kommer ge Samaras budskapet att det krävs trovärdighet, att landet måste fullfölja sina åtaganden och att trojkans rapport kommer att lägga grunden för beslut om Grekland.

Enligt Financial Times Deutschland håller en arbetsgrupp på det tyska finansdepartementet, ledd av vice finansminister Thomas Steffen, på med olika scenarier om Grekland skulle tvingas lämna euroområdet. Det rör till exempel de finansiella konsekvenserna och hur en dominoeffekt skulle kunna undvikas.

Finansdepartementet bekräftade detta och uppgav att finansminister Wolfgang Schäuble måste vara redo för "alla eventualiteter".

CDU:s parlamentsledare Volker Kauder sade i en intervju att en grekisk exit inte skulle innebära några problem för euron, då det finns spärrar som kan förhindra att problemen sprider sig, men Steffen Seibert kommenterade att denna uppfattning inte är "regeringens policy".

På valutamarknaden har euron tappat något till 1:254 mot dollarn.

"Det skulle inte vara så förvånande om euron gick lägre, särskilt givet att Merkel och Hollande och tyska företrädare har varit mycket tydliga med att de inte ser något spelrum överhuvudtaget." En grekisk exit från euron "är ett mycket verkligt alternativ och det kommer så klart att begränsa korta positioner i dollarn", sade Neil Mellor på Bank of New York Mellon till Bloomberg News.

Euron har stärkts den senaste månaden, från 1:2063 som lägst mot dollarn den 24 juli, på förväntningar om bland annat ECB-åtgärder för att lätta på skuldkrisen, och marknaden har minskat sina korta europositioner. Men om inte ECB "levererar" kan det vara upplagt för rekyl.

"De rörelser som vi har sett handlar inte om annat än förändrad positionering. Flera olika möjliga fallgropar för euron är på intåg, så folk vill sälja när euron stiger. De säljer och köper, säljer och köper, det har varit en fortsättning på detta", sade Satoshi Okagawa på Sumitomo Mitsui Banking till Reuters.

Yenen har tappat marginellt till 78:55 mot dollarn och 98:50 mot euron, från noteringarna vid svensk stängning på torsdagen. BOJ-chefen, Masaaki Shirakawa, sade att de är väl medvetna om att den starka yenen lägger ett nedåttryck på den japanska ekonomin och tar hänsyn till dessa effekter när de bestämmer penningpolitiken.

Pundet reagerade inte nämnvärt efter det preliminära BNP-utfallet för andra kvartalet. BNP sjönk 0,5 procent under kvartalet och sjönk 0,5 procent i årstakt, väntat var -0,5 respektive -0,6 procent. Enligt det första estimatet sjönk BNP 0,7 procent under kvartalet och med 0,8 procent i årstakt.

Byggproduktionen sjönk 3,9 procent under kvartalet, medan såväl exporten som privatkonsumtionen sjönk mer än väntat.

James Knightley på ING konstaterade enligt Reuters att Drottning Elisabeths jubileum enligt Bank of Englands beräkningar tog bort cirka 0,5 procentenheter från tillväxten, vilket skulle ge stöd åt dem som anser att Storbritannien snarare stagnerar än rör sig in på en allt djupare recession.

"Hur som helst bör BNP återhämta sig relativt bra under tredje kvartalet med bortfallande av effekten från förlorad arbetsdag och en viss boost från de olympiska spelen", sade han.

Svenska räntor handlas 1-3 punkter lägre medan kronan har stärkts 5 öre mot dollarn och 6 öre mot euron jämfört med noteringarna vid torsdagens stängning.

För svensk del riktas marknadsaktörernas intresse främst mot finansminister Anders Borgs pressträff i Harpsund i eftermiddag, klockan 15.00.

Inför finansministerns budskap frågar sig Richard Falkenhäll, analytiker på SEB Merchant Banking, i bankens morgonbrev om det finns något ökat utrymme för reformer i "wonderland".

Richard Falkenhäll påminner om att Anders Borg i juli presenterade en optimistisk syn om de svenska utsikterna, och efter oväntat stark preliminärstatistik om utvecklingen under andra kvartalet väntas finansministern ha justerat upp utsikterna ytterligare, åtminstone i det kortare perspektivet.

"Tillväxtprognosen lär hamna runt 1,5 procent för 2012, samtidigt som den sannolikt sänks något för 2013 (från +3,0 procent). Även om finansministern lär fortsätta att värna behovet av säkerhetsmarginaler i budgeten med hänsyn till situationen i euroområdet så bör reformutrymmet för nästa år hamna någonstans mellan 10 och 20 miljarder kronor", skriver Richard Falkenhäll.

SBAB presenterade en ny konjunkturprognos, där de ser en BNP-tillväxt på 1,4 procent i år och 2,1 procent 2013. Chefekonom Tor Borg konstaterade att den svenska ekonomin "står sig överraskande stark trots problemen i omvärlden", men han tillade att en lågkonjunktur "inte kan undvikas" och "risken för större bakslag är betydande".

Vad gäller Riksbankens styrränta väntar SBAB ingen förändring i september, men en sänkning med 25 punkter, till 1,25 procent, i oktober.

Under eftermiddagen kommer i USA orderingången på varaktiga varor i juli. Enligt Bloomberg News prognosenkät väntas en ökning med 2,5 procent i juli, efter +1,3 procent preliminärt i juni.