Han sade att det finns en betydande sannolikhet att man lyckas stabilisera läget, bland annat då ECB tillför likviditet. Men det finns två grundläggande problem som måste lösas.

För det första har vi ett kortsiktigt offentlig- finansiellt problem, där man tagit över problem från banksektorn som man nu håller på att hantera. Det mesta av åtstramningseffekten ligger nu troligen bakom oss. Men i länder som Spanien, Grekland och Portugal kan vi inte riktigt bedöma hur allvarligt läget är. Det alla känner oro för är att det är ett än större hål i de spanska finanserna än vad man tidigare trott. Grekland väntas inte kunna leva upp till sina åtaganden och man kan tänka sig att det blir någon form av skuldavskrivning för Grekland från offentliga långivare, även om det skapar stora spänningar med mycket politiskt motstånd.

För det andra har vi ett långsiktigt problem med bristen på konkurrenskraft. Baltikum visade att de kunde återta konkurrenskraft rätt snabbt, men det återstår att se för länder som Grekland och övriga Europa.

Anders Borg sade att länder som har tagit sig ur en statsskuldskris har haft en expansiv politik, antingen via växelkursen eller via låga räntor. Krisländerna behöver uppfylla åtagandena de gjort för att återvinna marknadernas förtroende. Vi måste också få en tillväxtpolitik, samtidigt som länderna bedriver en ansvarsfull finanspolitik. Vi får räkna med en längre period av låg tillväxt i Europa, vilket påverkar Sverige.

"Europa kommer nog ur det här, men man måste ha en realistisk syn på hur fort det kan gå, det kan ta tid", sade Anders Borg.

Slutsatsen är att Europa väntas stå still, medan omvärlden fortsätter växa. USA återhämtar sig men väntas inte bli något starkt draglok för konjunkturen. Sverige måste därför kunna konkurrera och ta marknadsandelar på tillväxtmarknader.

"Ska Sverige stå starkt framöver så måste vi höja vår konkurrenskraft", sade han och tillade att det är orsaken till att regeringen nu genomfört en stor satsning på infrastruktur och forskning.

Han sade också att sänkningen av bolagsskatten troligen inte är den sista vi ser. Forskning visar att det är en effektiv åtgärd och alla länder som växer snabbt har också en låg bolagsskatt. Möjligheten till ränteavdrag kommer troligen att gradvis minska samtidigt som bolagsskatten sjunker.

Anders Borg konstaterade att Sverige har visat motståndskraft. Den kraftiga inbromsning vi räknade med i år har inte blivit av, och arbetsmarknaden har inte påverkats i den utsträckning som man kunnat befara, även om hösten kan bli "rätt tuff". Vi har en period av fem år med lågt resursutnyttjande bakom oss, och det antas förbli relativt lågt även framöver.

Sverige har samtidigt lyckats ta sig ner på en låg skuldnivå. Vi ska säkra hållbara offentliga finanser så att vi åtnjuter förtroende. Vi ska ha stora säkerhetsmarginaler, och klara av en smäll i storleksordningen av 2008 utan att marknaderna börjar bli oroliga. Vi ska klara av att tillföra kommunerna 15 miljarder kronor eller "ta över en halv bank" utan att underskottet blir för stort, sade han.

På en fråga om kronan och konkurrenskraften sade han att hans syn på kronan inte är orosfri, med tanke på våra goda fundamenta och läget i omvärlden som kan stärka kronan. Samtidigt vidhåller han att Sverige inte är något Schweiz. De har stort beroende av läkemedel och banker som är mindre konjunkturberoende, Sverige är beroende av råvaror som är starkt procykliska.

Det finns en risk att vi får en omotiverat stark växelkurs. Han sade att "på 120 handelsvägt (TCW) ska man klara sig, svagare än så ska man inte tro att vi ska ha". Kronan kan komma att ligga kvar på den här nivån, "vi talar inte om 90-tal" längre, men Anders Borg tycker inte att vi ska eftersträva en högt värderad växelkurs, det kan bli en utmaning för konkurrenskraften.

Han sade att regeringen kommer att skärpa kapitaltäckningskraven för bankerna, men frågan är nu uppe för förhandlingar på EU-nivå. Sverige och flera öst- och centraleuropeiska länder driver detta hårt, och har stöd av länder som Storbritannien. Har man stora banksektorer så måste man också ha stora kapitalreserver. Regeringen måste även göra något åt riskvikterna, där bankerna måste gå mer mot insättningsfinansiering och få en stabilare finansiering.

"Riktningen är klar, bankerna måste skärpa sin kapitaltäckning och se över sin finansieringssituation", sade han.

Han sade att han tror att vi har ett generellt behov av att fortsätta sänka skatter i Sverige, men han tror att inkomstskatterna har högst "avkastning", med förändrade brytpunkter och i förlängningen ett borttagande av värnskatten. Bolagsskatten kan också behöva sänkas mer, och på sikt kan ett riktmärke vara att få ned den till 15-20 procent. Kapitalskatten bör också komma ned, "men i min värld ligger det ett antal år framåt", sade han. Han konstaterade att gör man något åt ränteavdragen så måste man också göra något för hushållen. Borttagande av ränteavdragen har en stor effekt på hushållens ekonomi men inte så stor effekt på hushållens beteende.

"Det går inte att ta bort ränteavdragen för tre miljoner villaägare och lägga det på att sänka kapitalskatten, det funkar inte så", sade han.