Det framgår av utkastet till toppmötets slutsatser.

Utkastet tillgodoser - i princip - ett av de tre kraven statsminister Fredrik Reinfeldt har ställt för att överväga att gå med i bankunionen: verkligt svenskt inflytande i beslut om tillsyn.

Reinfeldts två andra krav, som han rankar högre, nämns inte av utkastet. De är skydd för att svenska skattemedel inte ska gå till krisande utländska banker i EU och rätt att behålla högre kapitalkrav på svenska banker.

"Det finns behov att säkerställa en klar separation mellan ECB:s penningpolitik och tillsynsfunktioner och en rättvis behandling och representation för både euro- och icke euroländer som deltar i den gemensamma banktillsynsmekanismen", lyder utkastet.

Det är också viktigt att ha en rättvis spelplan mellan EU-länder som deltar i den gemensamma banktillsynen i bankunionen och de som står utanför, fortsätter utkastet.

"En acceptabel och balanserad lösning" ska hittas vid omröstningar inom EBA (Europeiska banktillsynsmyndigeten) vid tvister mellan nationella tillsynsmyndigheter och Europeiska centralbanken, som föreslås bli euroområdets tillsynsmyndighet.

Hittills har bara Storbritannien av EU:s 27 länder klart förklarat att man inte tänker delta i bankunionen.

Vidare säger utkastet att den gemensamma banktillsynsmekanismen ska ha en lämpligt infasning utan att ange takten. Men siktet är fortfarande inställt på att fatta avgörande beslut i december, vilka många anser som orealistiskt snabbt.

Enligt utkastet uppmanar toppmötet finansministrarna och Europaparlamentet att snabbt anta lagförslag om insättningsgarantin, bankavveckling med nationella räddningsfonder och kapitaltäckning (CRD4).

När detta är klart vill toppmötet att euroområdet därefter bildar en gemensam bankakut.

Ett annat uppdrag som finansministrarna får är att utarbeta de operationella kriterierna för att räddningsfonden ESM ska kunna rekapitalisera krisande banker. Inget nämns dock om hur finansministrarna ska lösa kontroversen om hur bankernas gamla risker (ärvda tillgångar) ska behandlas - huruvida ESM ska ta över dem eller inte.

Utkastet slår även fast att euroområdet ska röra sig mot en "finanspolitisk kapacitet", som kan vara en eurobudget eller gemensam upplåning.

För att öka samordningen och genomförandet av den ekonomiska politiken ska EU också utforska idén om att euroländer ingår kontraktsarrangemang för att bättre förankra åtaganden om ekonomiska reformer.

Utkastet till slutsatser räknar också upp tidigare beslutade åtgärder till stöd för tillväxten, bland annat för att öka investeringar, fördjupa inre marknaden, stimulera digital utbyggnad, samt stödja forskning och innovation.