Majoriteten i Riksbanksdirektionen har tagit större plats i debatten efter det penningpolitiska mötet i september, och i olika fora har man försökt tydliggöra synen på den penningpolitiska hållningen.

Det är en välkommen utveckling efter att minoriteten, i form av Lars EO Svensson, tidigare dominerat debatten. Men eftersom marknaden är ovan med att det kommer "oprovocerade" uttalanden om penningpolitiken från Riksbankschefen kort före ett penningpolitiskt möte får nog Riksbanken acceptera att Stefan Ingves kommentarer i Svenska Dagbladet på torsdagen tolkas som en penningpolitisk signal - hur mycket än Riksbankens presstjänst hävdar motsatsen.

Kronan stärktes påtagligt mot andra valutor och marknadens prissättning av sannolikheten för en räntesänkning nästa vecka föll markant efter Stefan Ingves debattartikel som varnade för risker med allt för låg ränta.

"Marknaden är alltid lite lätt på tårna, och den initiala tolkningen var ju att det här var en penningpolitisk signal... Men Riksbanken har ju länge hävdat att de inte skickar några signaler mellan mötena, så det är ju något som tar emot", säger Michael Grahn, analytiker på Danske Markets.

Det budskap som Stefan Ingves lyfter i sin debattartikel är mycket riktigt inga nyheter för den som noga har följt vad Riksbankschefen har sagt i tal, i mötesprotokoll och vid utfrågningar i riksdagens finansutskott.

Men givet att budskapet går ut till en marknad som prisat in en hög sannolikhet för en omgående räntesänkning, och som sedan länge är ovan med utspel om den penningpolitiska hållningen från ledamöter i direktionsmajoriteten, är det knappast överraskande att reaktionerna på debattinlägget blir betydande när det publiceras en vecka före nästa räntebesked.

Enligt Michael Grahn finns det dock goda skäl att tro på Riksbankens presstjänst när de hävdar att debattinlägget inte ska ses som en penningpolitisk signal.

"Vi har väl efter ett stötande och blötande här kommit fram till att vi i grund och botten inte tror att det här är någon penningpolitiskt signal för det kommande mötet", säger han.

"Det här är ett svar på den kritik man har fått från olika intressegrupper i media - dels från grupper som inte riktigt förstår vilka mål (Riksbanken) skjuter in sig på, dels från grupper som tycker att det vore bra med en lägre ränta, eftersom man då skulle få lite lättare arbetsbetingelser", fortsätter Michael Grahn.

Stefan Ingves debattinlägg ska troligen ses som ett i raden av utspel från direktionsmajoriteten den senaste tiden, där de har ställt sin syn på det penningpolitiska uppdraget, och där ett av budskapen har varit att man inte kan ignorera risker förknippade med exempelvis hushållens skuldsättning så länge inte dessa risker kan motverkas på andra sätt än med styrräntejusteringar.

"Eftersom de har fått kritik från så många håll... så tror jag att det är ett bredbaserat försök från många i direktionen, och även tjänstemän - om det här med att luta sig mot vinden, eller 'macroprudential', kalla det vad du vill - det är försök att förklara varför man gör som man gör", säger Michael Grahn.

Han tycker inte heller att det har synts några tydliga förändringar i trenden för hushållens skuldsättning som skulle motivera att Riksbanken helt plötslig gör ett avsteg från sin uttalade policy att inte ge signaler mellan penningpolitiska möten. Visserligen bröts en lång trend av vikande tillväxt i hushållens skuldtillväxt i augusti. Tillväxttakten vände svagt upp, men även om det med all säkerhet noterades i Riksbanken var förändringen knappast tillräckligt stor för att radikalt, och i hemlighet, ändra Riksbankens kommunikationspolicy.

"Det var ju bara vid förra mötet som (Riksbanken) konstaterade att det här ämnet (hushållens skuldsättning) inte hade varit på bordet", säger Michael Grahn.

Riksbankens presschef Tomas Lundberg försäkrar också att Stefan Ingves debattartikel inte heller ska tolkas som ett utspel mot den senaste debatten om justeringar av bolånetaket.

"I så fall hade han tagit upp det i artikeln" säger Tomas Lundberg.

Michael Grahn tror inte heller att Stefan Ingves är direkt oroad över bostadsminister Stefan Attefalls utspel om att se över bolånetaket, och frågan kanske också är lagd på is efter att finansminister Anders Borg sagt att taket ska vara kvar.

"Nu tror jag att de är nöjda med att Borg står fast, och jag tror att lite av vad (Stefan Ingves) signalerar är att de inte är riktigt nöjda, att man gärna skulle se att det införs exempelvis amorteringskrav för att ytterligare dämpa (kredittillväxten)", säger han.

"Han säger ju tydligt att Riksbanken måste ta hänsyn till detta - tills det kommer andra instrument", fortsätter Michael Grahn.

Riksbankens räntebana från i september flaggade för att styrräntan skulle lämnas oförändrad på 1,25 procent till och med andra kvartalet 2013. Men med beaktande av att Stefan Ingves debattinlägg inte ska ses som en signal inför nästa veckas möte kan det ändå finnas skäl att beakta förutsättningarna för hur mycket Riksbankens prognoser för inflation och arbetsmarknad kan behöva förändras, och om det i så fall ändå inte kan föranleda en justering av räntan redan nu.

"Avvikelserna från deras prognoser blir ju ändå allt större, och situationen för svensk ekonomi har ändå fundamentalt svängt om ganska radikalt här på slutet. Det blir väl ändå i slutänden en fråga om hur mycket det (kredittillväxten) väger mot de andra delarna, som ju har fortsatt att försämrats", säger Michael Grahn.

"Jag är genuint osäker på om de sänker nu eller i december, men nog tycker jag att det finns fog för att säga att det kommer en sänkning", säger Michael Grahn.