Investerare i jakt på en trygg hamn har knappast Grekland som förstahandsalternativ. Ekonomin är i uselt skick, statens skattkistor är tomma och landets framtid inom eurosamarbetet långtifrån säkerställt. Men läget nu anses av flera investerare Affärsvärlden talat med som något stabilare. Flera hedgefonder har på senare tid köpt grekiska statsobligationer. Priset på andrahandsmarknaden för tioåriga statsobligationer har fördubblats sedan i maj och kostar nu 30 cent för en euro, alltså 30 procent av det nominella värdet. Det ger en god kupongavkastning, även om priserna på obligationerna skulle gå ned.

Obligationerna har ett nominellt värde på sammanlagt 60 miljarder euro, så det rör sig om stora belopp.

Faktum kvarstår att den enda möjligheten för Grekland att klara sig undan turbulensen och lösa sina fiskala engagemang är genom fortsatt hjälp från den så kallade Trojkan: EU-kommissionen, ECB och IMF. Grekland behöver snart låna ännu mer pengar, närmare bestämt 31 miljarder euro, annars är landet bankrutt. Norra Europa tvekar samtidigt över priset att hjälpa de till synes oförbätterliga grekerna.

Att köpa grekiska obligationer är egentligen att ta ett bet på om euroländerna, med Tyskland i spetsen, hellre betalar priset för att behålla Grekland i eurozonen än att riskera den turbulens som lär uppstå vid en ”Grexit”. För tillfället tyder det mesta på att politikerna är inne på den förstnämnda linjen.

Oron över Greklands betalningsförmåga är långt ifrån borta, men ECB-chefen Mario Draghi har sagt att han är beredd att försvara euron till vilket pris som helst och det minskar risken för ett grekiskt utträde. Även Angela Merkel har sagt att hon vill att Grekland ska vara kvar i eurosamarbetet.

– Risken för att långivarna inte ska få betalt har därmed gått ned, i alla fall på kort sikt, och min bedömning är att det är en acceptabel risk att ta, säger Gabriel Sterne på den brittiska rådgivningsfirman Exotix, som är specialiserade på illikvida obligationer.

Enligt Gabriel Sterne finns det ytterligare faktorer som talar för grekiska statsobligationer. Bankerna har dragit sitt strå till stacken. De lån som förfaller nu är mycket stora men de ligger i händerna på institutioner som förlänger lånen om det behövs och kanske sänker räntorna. Han tror att det med största sannolikhet inte blir ytterligare en ”haircut”, alltså tvångsnedskrivning av obligationsskulden, som den som genomfördes förra hösten.

Den senaste tidens positiva signaler har också lett till att inhemska investerare har börjat köpa aktier i landet igen. Atenbörsen ligger ännu 85 procent under toppen år 2007, men den har stigit mer än 70 procent sedan i juni.

Men som sagt, viljan hos de nordeuropeiska länderna att ställa upp för Grekland är begränsad.

– Jag tror fortfarande att risken är 50/50 att Grekland lämnar på lång sikt. Men på kort sikt kommer Europa göra vad de kan för att så inte ska bli fallet. Jag tror de flesta är medvetna om att en ”Grexit” kan bli ytterst smittsam, och vad en fallering av Spanien eller Italien skulle kosta är det ingen som ens vågar tänka på, säger Gabriel Sterne.

En svensk hedgefondförvaltare som Affärsvärlden varit i kontakt med tror att det finns ytterligare faktorer som pekar på att läget är lugnt ett tag framöver. Fed har gett livlinor till europeiska banker, genom att låna ut pengar till ECB, som i sin tur ska använda medlen för att täcka underskott i europeiska banker.

– Det har stabiliserat läget. Amerikanerna vill inte ha kaos så här precis före valet, säger hedgefondförvaltaren.

Alla är inte heller lika övertygade om det lugna läget och obligationernas förträfflighet som Gabriel Sterne. Ovan nämnda hedgefonden håller sig borta från grekiska obligationer. Visserligen har risken minskat, men oavsett vad Angela Merkel eller Mario Draghi vill är det inte säkert att de har full kontroll över situationen. IMF har tydliga regler. Sköter sig inte grekerna är det möjligt att triggern kommer från IMF, hävdar förvaltaren.