Tusentals britter demonstrerade utanför Barclays huvudkontor vid Piccadilly Circus i London, när det stod klart att bankjätten bara hostat upp en procent i skatt trots rekordvinst.

För att undvika skatt har banken gjort tvivelaktiga transaktioner. Samtidigt som staten bara fick 1,3 miljoner i skatt 2009 har banken betalt ut bonusar till sin personal på runt 3,7 miljarder brittiska pund eller 40 miljarder kronor.

Barclays sägs ha undvikit att betala 28 procent i normal bolagsskatt genom att placera pengar i olika fonder runt om i världen. Totalt handlar det om över 35 miljarder kronor.

Nyheterna har retat upp britterna rejält och demonstrationer har arrangerats av UK Uncut.

Uppgifter om att Barclays har försökt att placera pengar utomlands är inte helt nytt. En person försökte varna om placeringarna redan 2009. I en rad mejl har den anonyma källan berättat att pengar flyttats bland annat till Caymanöarna i Karibien. Projektet leddes av Roger Jenkins som kallades ”Roger the Dodger in the city”.

Tidigare har Barclays vd Bob Diamond sagt:

– Vi har inte varit tillräckligt duktiga på att förklara hur banker skapar jobb och stöttar ekonomin eller hur vi stöttar samhällen genom det sättet som vi jobbar.

Han har också sagt att betala skatt är en av bankernas nyckelskyldigheter till samhället.

När protesterna ekade utanför Barclays vid Piccadilly Circus i London ifrågasattes Bod Diamond starkt. Frågan de ställde var hur Barclays kan bidra till brittisk ekonomi om de gör allt de kan för att undvika skatt.

Samtidigt som den brittiska banken Barclays undviker skatt kräver den brittiska regeringen att Island betalar tillbaka pengar till staten. Den brittiska regeringen tillsammans med holländska regeringen kräver att Island ska betala tillbaka 5 miljarder dollar, runt 33 miljarder kronor. Men den isländska presidenten vägrar att skriva under avtalet.

Det är andra gången i rad som den isländska presidenten Olafur Ragnar Grimsson vägrar skriva under ett avtal som de brittiska och holländska regeringarna har tagit fram.

Island krävs på pengar som ska kompensera de brittiska och holländska staterna för att dessa förlorade pengar i de kraschade isländska bankerna.

Icesave-lagen säger att de isländska skattebetalarna ska betala cirka 40 miljarder kronor fram till 2024. Det är en del av en större uppgörelse som skulle rädda Island från den totala finansiella kollaps landet drabbades av hösten 2008 när samtliga storbanker kraschade och staten tvingades ta över dem.

Enbart räntan på 5,55 procent motsvarar kostnaden för den isländska sjukvården under sex månader.

Lagen är därför mycket kontroversiell. Motståndarna menar att om det följer beslutet så kan det hota Islands framtida välfärd. Anledningen till att presidenten valt att inte skriva under är för att landets invånare sagt sitt. 42 000 av landets 318 000 invånare har bett honom att blockera överenskommelsen.

Men presidentens beslut kan få mycket stora och negativa konsekvenser för Island också. Den brittiska regeringen reagerade omedelbart med iskyla. Britterna har kontaktat sina kollegor i Nederländernas för att avgöra hur de ska gå vidare i frågan.