Stora skattesänkningar och ett svagt utgiftstak kan hota överskottsmålet. Det finns en risk för att reformutrymmet överintecknas om det både görs stora skattesänkningar och stora utgiftsökningar.

Det skriver Finanspolitiska rådet i sin rapport "Svensk finanspolitik", enligt ett pressmeddelande.

Rådet skriver att regeringen har aviserat stora skattesänkningar och att utgiftstaket samtidigt har bestämts så att budgeteringsmarginalen är mycket stor de närmaste åren. Även stora utgiftsökningar kan komma att genomföras och det finns en risk för en allt för expansiv finanspolitik i en kraftig konjunkturuppgång.

- Vi tar inte ställning till avvägningen mellan skattesänkningar och utgiftsökningar. Men om regeringen genomför de aviserade skattesänkningarna bör utgiftstaket revideras ned för att stödja överskottsmålet. Om taket inte sänks, bör stora skattesänkningar undvikas, säger Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors i en kommentar.

Finanspolitiska rådet konstaterar att de offentliga finanserna nu förbättras snabbt i konjunkturuppgången och rådet anser att regeringens uppjustering av reformutrymmet är rimlig, även om det alltså finns risk för att utrymmet överintecknas. Rådet anser att regeringen bättre bör förklara för väljarna att reformutrymmet till stor del uppstår därför att de offentliga utgifterna, till skillnad från skatterna, inte automatiskt följer BNP, vilket gör att tidigare reformer tenderar att urholkas.

"Regeringen bör förklara detta tydligare för att ge väljarna större möjligheter att väga nyttan av nya reformer mot finansieringen", skriver rådet.

Finanspolitiska rådet anser att skattesystemet allt mer har avlägsnat sig från principerna bakom 1990/91 års skattereform och vill därför se en total översyn av skattesystemet.

"En del förändringar, till exempel jobbskatteavdraget, har varit motiverade, andra inte. De samhällsekonomiska vinsterna av en avskaffad värnskatt är förmodligen större än av ytterligare jobbskatteavdrag men leder till större inkomstspridning", skriver Finanspolitiska rådet.

Finanspolitiska rådet anser att dagens olika momssatser inte motiverade av vare sig samhällsekonomiska effektivitetsskäl eller fördelningsskäl och anser att argumenten för lägre moms på restaurang- och cateringtjänster är svaga.

"Vi förordar i stället en enhetlig moms. Alltför många särlösningar gör skattesystemet samhällsekonomiskt ineffektivt och öppnar för lobbying från särintressen", skriver rådet.

Rådet anser vidare att den differentierade a-kassan bör avskaffas om dagens frivilliga försäkring behålls. Rådet ser starka principiella skäl för en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Finanspolitiska rådet anser också att ramverket för finansiell stabilitet måste stärkas för att förhindra framtida finansiella kriser. Ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter är dock diffus och antingen bör Riksbanken få ett tydligare ansvar eller så bör en ny myndighet, ett finansiellt stabilitetsråd, inrättas.

Rådet anser att regeringens reformer på skolområdet ligger i linje med forskningen, men att åtgärderna är otillräckliga, exempelvis när det gäller satsningarna på lärarna och förändringarna i gymnasieskolan.