Det sade Riksbankschef Stefan Ingves vid en pressträff på torsdagen.

Riksbanken ser framför sig en period med svagare tillväxt och lägre inflation. Den höga tillväxten vi haft har sammanfallit med högre produktivitet och en starkare krona.

"När man väger samman detta har vi beslutat att sänka reporäntan med 25 punkter och sedan väntas räntan ligga still till någon gång hösten 2013 då det blir dags att höja", sade han.

Han sade att mycket av det som sker i Sverige påverkas av vår omvärld, och inte minst av vad som sker i euroområdet. Tioårsräntorna visar en tydlig tudelning, med låga tyska och svenska räntor medan italienska och spanska räntor har varit på väg åt ett helt annat håll under längre tid. Detta skapar spänningar i EMU, vilket Sverige har att relatera sig till.

En förklaring till problemen är att enhetsarbetskostnaderna i Italien, Spanien och Grekland har ökat mycket snabbt jämfört med Tyskland, och därmed blir det stora spänningar inom ett valutaområde, vilket kräver stora krav på strukturella förändringar inom vissa länder, vilket man nu också försöker att genomföra.

"Man vänder inte detta över natten", sade han och tillade att Riksbankens grundantagande är att man löser dessa problem i Europa, men att det kommer att ta ett tag.

BNP-utvecklingen i euroområdet väntas bli svag, medan tillväxten i USA är på väg uppåt och ligger på en "hygglig nivå". Världstillväxten ligger någonstans runt 4 procent, vilket vi har nytta av i Sverige.

Svensk ekonomi är relativt stark, särskilt jämfört med en del länder i Europa. Första halvåret 2012 blev starkare än många trodde, men framåtblickande är ändå Riksbankens bedömning att tillväxten blir ganska låg och när det senare "rättar till sig" i världen kommer vi få se en tillväxt på 2-3 procent.

Tillväxten väntas dämpas och gå lite långsammare än normalt, men det liknar inte läget 2008-2009 och "vi ser inte någon kraftig dykning" framför oss, sade han.

Kronan har stärkts ungefär på det sätt som Riksbanken så framför sig i juli, men det har gått snabbare än vad Riksbanken då trodde. Tror att kronan mätt som TCW kommer att ligga "någonstans i det här häradet" framöver.

Stefan Ingves sade att det är så att man alltid "går och grunnar på" vad som sker i världsekonomin och svensk ekonomi. Beslutet att sänka var inte självklart men sammantaget bedömde Riksbanken att det var lämpligt att sänka nu, och det gjorde de inte i juli.

Han sade att han inte kan se att den omfattande debatten har spelat någon roll, sysslar man med detta vet man att det kommer nya beslut varannan månad.

"Det är alltid ett arbete, grunnande och diskussion som leder fram till beslut och i det avseendet har inte detta beslut skilt sig från andra", sade han, och konstaterade att det är svårare att fatta beslut nu än i mitten av 2000-talet då läget var lugnare.

Han sade att han inte särskilt förvånad att det är en diskussion om räntesättningen, men "vi gör så gott vi kan" för att få en stabil inflation i Sverige.

Stefan Ingves ville inte gå in på beslutsprocessen, förutom att det inte varit något annorlunda denna gång. Han sade att det är sex personer i direktion som gemensamt ska fatta beslut, och man "kan inte stoppa in allting i en räknesnurra" och tro att det i slutändan leder till rätt resultat, så enkelt fungerar det inte.

Angående att Riksbanken kan anses vara svår att läsa av och att bedömare blev överraskade sade han att man "måste bestämma sig för vilken tidpunkt man ska ha bestämt sig", och att man inte kan flytta tillbaka beslutstidpunkten.

Han sade att vi får se framöver om räntesänkningen leder till att även till exempel boräntorna sjunker. Historiskt har räntorna följt efter en förändring i reporäntan, men vi har en marknadsprissättning och det är "bankerna själva som har att sköta detta".

Han konstaterade att det är "väldigt väldigt svårt" att göra växelkursprognoser, och Riksbanken har under en lång tid sagt att kronan skulle stärkas och sedan har den av olika skäl inte gjort det.

"För närvarande tycker vi att kronan är ungefär i det intervall den bör vara", sade han.

Relativt hög tillväxt, stabila statsfinanser och återhållen prisutveckling har bidragit till kronans styrka, och till det kan läggas den osäkerhet som finns i omvärlden vilket kan ha "drivit i vår riktning".

Han sade också att de belopp av finanspolitiska stimulanser som Anders Borg talat om ligger ungefär inom det intervall som Riksbanken räknat med.

Han sade att styrräntan i ett historiskt perspektiv ligger långt under en normal räntenivå, och om världen någon gång ska återgå till ett mer normalt tillstånd så innebär det också så småningom en högre räntenivå.

Stefan Ingves konstaterade att ökningstakten i hushållens upplåning har fortsatt att gå ned och Riksbanken hoppas att detta fortsätter, men om det inte blir så är det något som Riksbanken då får ta ställning till.

Angående osäkerheten i tillväxtantagandena sade han att det generellt är så att om man tittar på de prognoser som gjordes fram till 2007 och sedan på de prognoser som gjorts de senaste fem åren, så är det så att det är svårare att göra prognoser idag än det var till exempel 2006.

"Det är mera volatilitet och svängningar idag än det har varit tidigare", sade han och tillade att det ändå är så "att prognoser måste göras".

"Under sommaren har kronan stärkts snabbare än väntat och därtill har produktiviteten blivit oväntat hög. Inflationstrycket väntas därför bli lägre än vid bedömningen i juli", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar vidare att den ekonomiska utvecklingen i euroområdet är fortsatt svag och att det kommer att ta tid att komma tillrätta med de underliggande strukturella problemen. Däremot fortsätter återhämtningen i amerikansk ekonomi och världsekonomin som helhet växer i god takt.

"Bilden av den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är ungefär densamma som i juli", skriver Riksbanken.

I Sverige har BNP-tillväxten, enligt Riksbanken, varit "oväntat stark" hittills i år, en viktig förklaring är att tjänsteexporten har ökat kraftigt. Nu väntas en svag efterfrågan från euroområdet dämpa exporten, vilket bidrar till att BNP-tillväxten väntas bli svag den närmaste tiden.

Arbetslösheten väntas öka något under året för att sedan falla tillbaka i takt med att konjunkturen förbättras.

"Konjunkturutsikterna för svensk ekonomi är därmed i stort sett i linje med bedömningen i juli", skriver Riksbanken.

Riksbanken noterade redan i juli att inflationstrycket i svensk ekonomi var lågt. Sedan dess har kronan stärkts snabbare än väntat och därtill har produktivitetstillväxten i svensk ekonomi blivit oväntat hög.

"Sammantaget innebär detta att inflationen blir lägre framöver jämfört med bedömningen i juli", skriver Riksbanken.

Som vanligt påpekar Riksbanken att den ekonomiska utvecklingen är osäker. Läget i euroområdet kan förvärras, vilket kan få ytterligare negativa effekter på svensk ekonomi. Samtidigt har svensk ekonomi hittills varit oväntat motståndskraftig och förtroendet hos svenska hushåll och företag kan stiga snabbare än väntat. Dessutom kan kronan bli såväl starkare som svagare än förväntat.

"Såväl konjunkturutsikterna som växelkursen kan således utvecklas på ett annat sätt än i prognosen och därmed påverka tillväxten och inflationen i Sverige. Detta skulle i så fall också innebära att penningpolitiken får en annorlunda utformning", skriver Riksbanken.Tillväxten i den svenska ekonomin var oväntat stark under första halvåret i år, men eftersom tillväxten väntas bli förhållandevis svag det närmaste året bedömer Riksbanken att den "mycket snabba tillväxten" inte blir inflationsdrivande."Särskilt som den höga BNP-tillväxten har gått hand i hand med en oväntat hög produktivitetstillväxt. Detta tillsammans med en snabbare förstärkning än väntat av kronan innebär ett lägre kostnadstryck och en lägre inflation jämfört med bedömningen i juli".

Det framgår av den penningpolitiska uppföljning (PPU) som Riksbanken publicerade i samband med räntebeskedet på torsdagen.

Riksbanken skriver vidare att den räknade med en förstärkning i kronans växelkurs de närmaste åren i den penningpolitiska rapporten i juli, men förstärkningen har gått snabbare än väntat.

Detta har flera troliga förklaringar som hänger samman med utvecklingen i Sverige jämfört med i omvärlden. Exempelvis har svensk BNP-tillväxt varit oväntat stark samtidigt som statistik från euroområdet pekat mot en fortsatt svag utveckling. Sveriges relativt starka statsfinanser har troligen också spelat roll.

Penningpolitiska lättnader i euroområdet har bidragit till att skillnaden mellan svenska och internationella räntor har ökat, vilket också kan ha haft betydelse.

"Riksbankens bedömning är att kronan för närvarande ligger nära sin långsiktiga nivå och att den kommer att ligga kvar runt denna nivå under de närmaste åren", framgår det av uppföljningen.

Enligt de nya prognoserna väntas TCW-index i genomsnitt ligga på 120,4 i år, 116,9 2013 och 118,0 2014. I juli var motsvarande prognoser 122,6, 118,6 respektive 118,0.

Riksbanken bedömer att resursutnyttjandet för närvarande är "något" lägre än normalt, något som stöds av Riksbankens indikator på resursutnyttjandet som sammanfattar information från enkäter och från arbetsmarknaden.

Enligt statistik från SCB och Konjunkturinstitutet är kapacitetsutnyttjandet inom industrin nu normalt eller något lägre än normalt. BNP i förhållande till sin långsiktiga trend tyder också på ett resursutnyttjande som är normalt eller något lägre än normalt.

Att det finns lediga resurser i ekonomin stöds också av indikatorer på arbetsmarknaden som brist på arbetskraft, arbetslöshet, sysselsättningsgrad och timgap, det vill säga skillnaden mellan faktiskt arbetade timmar och dess långsiktiga trend.

"I takt med att konjunkturen stärks ökar BNP och arbetade timmar allt snabbare. Därmed stiger resursutnyttjandet och normaliseras under senare delen av prognosperioden. Denna bild är ungefär densamma som i juli", skriver Riksbanken.

Riksbanken har också reviderat upp sin prognos om produktivitetstillväxten efter BNP-utfallet för det andra kvartalet.

"Arbetskostnaderna per producerad enhet bedöms öka med i genomsnitt 1,9 procent per år under prognosperioden. Detta är mer än under de senaste åren men i linje med ett historiskt genomsnitt. Jämfört med prognosen i juli ökar arbetskostnaderna per producerad enhet långsammare, framför allt i år", skriver Riksbanken.

I juli räknade Riksbanken med att enhetsarbetskostnaderna skulle stiga 3,1 procent i år, 1,8 procent 2013 och 1,8 procent 2014.

Lägre enhetsarbetskostnader och en starkare krona har också bidragit till att Riksbanken sänkt inflationsprognoserna för de kommande två åren, men höjt dem marginellt för i år.

KPI-inflationen väntas nu bli 1,2 procent i år, 1,3 procent 2013 och 2,6 procent 2014, i juli väntades 1,1, 1,7 respektive 2,8 procent.

KPIF-inflationen väntas bli 1,1 procent i år, 1,6 procent 2013 och 2,0 procent 2014, i juli väntades 1,0, 1,6 respektive 2,1 procent.