"På kapitalmarknadsdagen var vi mer i tron att högre räntor skulle vara närmare förestående än vad det har blivit. Jag tror att vi kommer att leva med en räntenivå som är låg under ett tag framöver. Jag har svårt att se att inflationshot och tillväxt i någon större omfattning kommer att komma tillbaka i Europa i en nära framtid", säger Nordeas finanschef Fredrik Rystedt i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

Nordea visade vid tillfället på effekterna av högre marknadsräntor, omprissättning, marknadstillväxt och stabila marknadsandelar - som tillsammans med ett ökat antal affärer i kundledet avsevärt skulle höja koncernens intäkter.

Samtidigt redovisades ett antal initiativ för att hålla kostnaderna oförändrade under en längre tid.

"En positiv faktor är att vi levererat mycket på våra åtaganden, både vad gäller kostnader och kapitaleffektivitet och sist men inte minst har vi jobbat hårt med att omprissätta lån så gott det varit möjligt. Det kommer förfall hela tiden och det försöker vi få rätt prissättning på. Vi har kommit ganska långt där", säger Fredrik Rystedt.

Riksbankens senaste räntesänkning var förväntad och Nordeas räntekänslighet ger vid handen att en procent lägre ränteläge, i samtliga länder banken är verksamt, påverkar intäkterna med drygt 500 miljoner euro. Störst är räntekänsligheten i euro, medan transaktionskonton och annat sparande i Sverige svarar för 20-25 procent.

"Även i en lågräntemiljö har vi gjort bra resultat och haft bra avkastning. Men vi är räntekänsliga och det är klart att det påverkar oss negativt. Låga räntor ska påverka vår förmåga att avkasta", säger Nordeas finanschef.

Fredrik Rystedt summerar med att flera förutsättningar förändrats under det knappa år som passerat sedan vägen mot 15 procent i avkastning på eget kapital stakades ut.

"Ränteläget är lägre. Sedan tror jag generellt att den skuldkris vi sett med Spanien, och till viss del även Italien, utöver Grekland accelererat. Så makromiljön ser något blekare ut och från december i fjol har vi även fått en annan uppfattning om kapitalsituationen. Sannolikt kommer vi att behöva ligga med något högre kärnprimärkapitalrelation än vad vi bedömde då (11 procent)", säger Fredrik Rystedt.

Vid halvårsskiftet var Nordeas kärnprimärkapitalrelation 11,8 procent, exklusive övergångsregler till Basel II.

Nordea sade då att interna riskmodeller tillsammans med effektivitetsvinster ska kunna väga upp att Basel III väntas minska kärnprimärkapitalrelationen med cirka 1 procentenhet och att förändringar i pensionsreglerna IAS 19 väntas ta bort ytterligare 0,2 procentenheter från kärnprimärkapitalet.

Nu sällar sig Nordea till skaran som inte tror att det nya kapitaltäckningsdirektivet CRD IV införs på utsatt tid.

"Det är väldigt många som tvivlar och ett införande av CRD IV från 1 januari 2013 ter sig allt mindre sannolikt. Men jag utesluter ingenting och vi kommer hur som helst att klara de kapitalkrav som kommer att ställas", säger Fredrik Rystedt.

Frågor återstår kring långsiktig upplåning, hur måttet Net Stable Funding Ratio ska se ut, och regelverket kring "crisis management" och "risk and recovery" anses väga tungt.

"Det kanske är den viktigaste regleringsfrågan. Det kommer också att definiera väldigt mycket av bankernas kapitalsituation", säger Fredrik Rystedt.

Frågan om hur Nordeas framtida kapitalisering ska se kvarstår därmed, där CRD IV är första anhalt i klargörandet.

"Frågan är sedan vad det leder till i form av eventuell lagstiftning i Sverige med olika typer av buffertar för systemrisk. Vårt vägda snitt är lägre än de 3 respektive 5 procent som Finansinspektionen flaggat för i Sverige 2013 och 2015. Men det blir lättare att uttala sig om det framåt kanske november/december om CRD IV klubbas igenom i parlamentet den 22 oktober - eller om FI så småningom klargör vad de har tänkt sig för lagstiftning", säger Fredrik Rystedt.